Travsport i Sverige

Travsport i olika länder

Australien Belgien Danmark Finland Frankrike Italien Nordamerika Norge Ryssland Sverige Tyskland Österrike

Hästsportsportalen

Travsport har förekommit i Sverige sedan 1800-talet.

Varje dag utom julafton körs det lopp runt om i Sverige.^[1]

Det otvivelaktigt största travloppet i Sverige ur internationell synpunkt är Elitloppet på Solvalla, som körs den sista söndagen i maj varje år. Det största nationella loppet för 4-åriga hästar är Svenskt Travderby, som körs på Jägersro den första söndagen i september varje år. För 3-åringar är det största loppet Svenskt Travkriterium på Solvalla den första söndagen i oktober och för 2-åringar är det Svensk Uppfödningslöpning på Jägersro i slutet av november.

• Olympiatravet, Åbytravet
• Elitloppet, Solvalla
• Åby Stora Pris, Åbytravet
• Hugo Åbergs Memorial, Jägersro
• Sto-EM, Solvalla
• Sundsvall Open Trot, Bergsåker
• Sprintermästaren, Halmstadtravet
• Årjängs Stora Sprinterlopp, Årjängstravet
• Harper Hanovers Lopp, Solvalla
• E3 för treåringar

Till dessa lopp bjuds internationella ekipage in för att delta.

• Svenskt Travderby för fyraåringar, Jägersro
• Svenskt Trav-Kriterium för treåringar, Solvalla
• Svensk Uppfödningslöpning för tvååringar, Jägersro
• Stochampionatet, för fyraåriga ston, Axevalla travbana

För att delta i dessa lopp måste hästägaren betala insatser och hästen måste vara svenskfödd.

De första organiserade travtävlingarna etablerades under 1800-talet i bland annat Frankrike och USA och sedan i Sverige. Tre olika varmblodiga hästraser förekom: den ryska orlovtravaren, den franska travaren och den amerikanska travaren. I Norden förekom mest tävlingar med kallblodsraserna nordsvenskar och finska kallblod. Trav är numera en stor sport i Skandinavien liksom även i bland andra USA, Kanada, Frankrike, Italien, Tyskland, Australien och Nya Zeeland.

Jägersro invigdes 1907 som den första travbanan i Sverige. Sedan har utvecklingen gått fort framåt till i dag då Sverige är ett av de ledande länderna inom travsporten. Svenskt trav bedrivs enligt ST (Svensk Travsport) på 33 banor spridda från Malmö i söder till Boden i norr.^[2] En stor del av travsporten i Sverige finansieras genom olika sorters ATG-spel.

En av förbundet Svensk Travsports viktigaste uppgifter är att hålla sporten fri från dopning. Varje år tas cirka 4 500 dopningsprov, främst i samband med tävling. Dopningsprov tas även på hästar i träning och hästar hos uppfödare. Begreppet dopning har för travsporten en mycket striktare definition än inom humanidrotten där det är tillåtet att tävla med olika läkemedel. Dopning av häst är, enligt djurskyddslagens föreskrifter, behandlingar eller åtgärder som vid tävling/träning kan medföra positiva eller negativa förändringar av hästens aktuella prestationsförmåga eller temperament.^[3]

Det första fallet av anabola steroider inom svensk travsport uppdagades den 19 maj 2011 då tre av Nils Enqvists hästar testats positivt för doping vid ett oanmält besök.^[4][5][6]

Något som ibland uppmärksammats i Europa, och på senare tid även i Nordamerika^[7], är att Nordamerikansk travsport tillåter att hästarna tävlar med det vätskedrivande medlet Lasix i kroppen, vilket klassas som dopning i hela Europa.^[8]

Inga hästar som är nervsnittade får tävla i Sverige, eller verka i svensk avelsverksamhet. Nervsnittning innebär att nervtrådar kapas, oftast i hovarna, så att hästarna inte känna något vid eventuell smärta. Nervsnittning uppmärksammades stort i Sverige efter att den amerikanskfödda hästen Propulsion segrat i 2020 års upplaga av Elitloppet, och uppgavs senare varit nervsnittad, något som är förbjudet inom svensk travsport.^[9][10]

Inga passgångslopp körs i Sverige, vilket beror till största del på att svensk djurskyddslagstiftning är strängare än i till exempel Nordamerika, där passgångslopp är vanligare än travlopp.

Monté (franska för uppsutten) är en inriktning inom hästsporten där man rider travhästarna i stället för att köra dem i sulky.^[11] Det fanns länge ett förbud mot att köra montélopp i Sverige, men sedan 2004 är spel på montélopp tillåtet. Idag finns cirka 400 licensierade montéryttare som tävlar i runt 400 lopp varje år.^[12]

I oktober 2017 var för första gången ett montélopp, närmare bestämt Monté-SM på Åbytravet, med på V75-spelet i Sverige.^[13] Andra större lopp är till exempel Montéeliten som rids Elitloppsdagen på Solvalla samt Åby Stora Montépris, Åby Nordic Monté Trophy och Olympiamontén på Åbytravet.^[14][15]

På nästan alla travbanor i Sverige arrangeras tävlingar med ponnyhästar. Ibland körs ponnylopp under större tävlingsdagar på banan, eller på egna dagar. I Sverige körs det cirka 1 200 ponnylopp varje år, och det finns ungefär 800 aktiva kuskar och ryttare (2019). Det anordnas även ponnymontétrav, där hästarna rids, istället för att köras i sulky.^[16]

Ponnytravet är indelat i två kategorier. Kategori A och Kategori B. Kuskarna som kör får vara mellan 8 och 25 år, beroende på vilken kategori de tävlar.

Kategori	Ålder på kusk/ryttare	Vanligaste hästras
Kategori A	8-15 år	Shetlandsponny
Kategori B	13-25 år	Gotlandsruss

Före interneteran hade Aktiebolaget Trav och Galopp (ATG) ensamrätt på att anordna totalisatorspel i Sverige. Numera finns det dock ett flertal bolag, till exempel Unibet, som marknadsför sina tjänster mot svenska spelare. Det finns skilda åsikter om detta är tillåtet. Däremot står det klart att svenska staten åtminstone hittills inte funnit något sätt att i praktiken upprätthålla ATG:s spelmonopol.

Nedan följer de fem högsta vinnaroddsen i Sverige.^[17]

#	Häst	Bana	Datum	Odds
1	Romeo Express	Umåker	9 januari 1985	1 648,80
2	Gyllenstjärna	Östersund	8 maj 1971	1 227,07
3	Tunas Active	Umåker	19 november 1972	951,26
4	Dennis J:r	Skellefteå	21 februari 1976	815,04
5	Bona	Bergsåker	5 maj 1946	785,33

En vojlock är en slags plastbricka, som placeras över hästens rygg. Brickan har olika färg och nummer, beroende på startspår och loppnummer. Publiken ser i travprogrammet och på skyltar på travbanan om vilken färg som tillhör respektive lopp.^[18]

Vojlockfärger inom Svensk travsport
1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	11	12

Tävlingar körs på följande banor:^[19]

Travbana	Ort	Förkortning	Bankod	Längd	Upplopp	Invigd år
Arvika travbana	Arvika	Ar	36	800 m	114 m	1954
Axevalla travbana	Skara	Ax	08	1000 m	227 m	1956
Bergsåker travbana	Sundsvall	B	09	1000 m	200 m	1932
Bodentravet (Torpgärdan)	Boden	Bo	11	1000 m	200 m	1943
Bollnästravet	Bollnäs	Bs	12	1000 m	207 m	1955
Dannero travbana	Kramfors	D	13	1000 m	200 m	1957
Eskilstuna travbana (Sundbyholm)	Eskilstuna	E	14	1000 m	182 m	1955
Färjestadstravet	Karlstad	F	15	1000 m	177 m	1936
Gävletravet	Gävle	G	16	1000 m	178 m	1938
Hagmyren	Hudiksvall	H	17	1000 m	161 m	1956
Halmstadtravet	Halmstad	Hd	18	1000 m	203 m	1957
Hotingtravet	Hoting	Hg	37	800 m	160 m	1967
Jägersro	Malmö	J	07	1000 m	190 m	1907
Kalmartravet	Kalmar	Kr	19	1000 m	207 m	1965
Karlshamnstravet	Karlshamn	Kh	44	800 m	157 m	1993
Lindesbergs travbana (Fornaboda)	Lindesberg	L	21	1000 m	192 m	1951
Lyckseletravet	Lycksele	Ly	38	1000 m	200 m	1955
Mantorptravet	Mantorp	Mp	22	1000 m	177 m	1965
Ovikens travbana (Ovalla)	Oviken	Ov	39	800 m	140 m	1971
Romme travbana	Borlänge	Ro	23	1000 m	205 m	1955
Rättviks travbana	Rättvik	Rä	24	1000 m	187 m	1955
Skellefteåtravet	Skellefteå	Sk	25	1000 m	175 m	1952
Solvalla	Stockholm	S	05	1000 m	196 m	1927
Solängets travbana	Örnsköldsvik	Sä	26	1004 m	193 m	1952
Tingsrydtravet	Tingsryd	Ti	46	1609 m	285 m	2003
Umåkers travbana	Umeå	U	27	1000 m	184 m	1944
Vaggerydstravet	Vaggeryd	Vg	43	1000 m	200 m	1995
Visbytravet (Skrubbs)	Visby	Vi	28	1000 m	156 m	1948
Åbytravet	Mölndal	Å	06	1000 m	180 m	1936
Åmålstravet (Mörtebol)	Åmål	Åm	29	800 m	105 m	1953
Årjängstravet	Årjäng	År	31	1000 m	205 m	1936
Örebrotravet	Örebro	Ö	32	1000 m	175 m	1954
Östersundstravet	Östersund	Ös	33	1000 m	218 m	1936

• Travsport.se
• ATG.se