Tetrark
| Romarriket | |
 Romarrikets statsskick och förvaltning | |
| Historiska perioder | |
| Roms kungatid 753–509 f.Kr. Romerska republiken | |
| Ordinära magistrater | |
| Konsul (Rom) Praetor Prokonsul Propraetor |
Edil Kvestor Tribun Censor Curator |
| Extraordinära magistrater | |
| Diktator Magister Equitum |
Ståthållare triumviri Decemvir |
| Ämbeten, titlar och hederstitlar | |
| Kejsare | |
| Legatus Dux Officium Prefekt Praetorianprefekt Vicarius Vigintisexviri Liktor Magister militum Imperator |
Princeps senatus Pontifex maximus Tetrark Augustus Augusta Africanus Caesar Dekurion Dominus Domina |
| Institutioner och juridik | |
| Romerska senaten Cursus honorum Romerska folkförsamlingen |
Romersk rätt Romerskt medborgarskap Imperium Auktoritet Kollegialitet |
Tetrark, "fjärdingsfurste", eller egentligen "anförare av fyra" (grek. tetrarches av tetra- "fyra" och archo "härska") var en beteckning på diverse småfurstar under romersk överhöghet.
När Herodes den store avled år 4 f.Kr. delades hans kungarike in i flera mindre regioner som regerades av hans söner Herodes Archelaos, Herodes Antipas och Filippos.
År 293 införde Diocletianus en tetrarki där Rom delades in i fyra huvudområden med varsin huvudstad, Trier, Milano, Sirmium, Nikomedeia. Riket blev inte långvarigt. Diocletianus abdikerade år 305, och år 324 gjorde sig Konstantin den store till ensam härskare över imperiet.