Tolkskolan
Försvarets tolkskola (TolkS) | |
Vapen för Försvarets tolkskola tolkat efter dess blasonering. | |
Information | |
---|---|
Officiellt namn | Försvarets tolkskola |
Datum | 1957– |
Land | Sverige |
Typ | Försvarsmaktsgemensam [a] |
Roll | Fack- och funktionsskola |
Del av | Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum [b] |
Storlek | Truppslagsskola |
Högkvarter | Uppsala garnison [c] |
Förläggningsort | Uppsala |
Valspråk | Verba Arma Nostra ("Orden är vårt vapen") |
Tjänstetecken | |
Sveriges örlogsflagga |
Försvarets tolkskola (TolkS) är en försvarsmaktsgemensam språkskola inom svenska Försvarsmakten som verkat i olika former sedan 1957. Skolans stab är förlagd i Uppsala garnison i Uppsala.[1]
Historik
[redigera | redigera wikitext]Tolkskolan grundades den 27 maj 1957 som ett försök vid Arméns underofficerskola (AUS). Tolkskolan verkade som ett försöksförband fram till den 1 juni 1960, då skolan fick en egen skolchef. Den 1 juli 1982 underställdes Tolkskolan chefen för Arméns stabs- och sambandsskola (StabSbS). Redan ett år senare, den 1 juni 1983, kom Tolkskolan att underställas Upplands regemente. Dock hade Upplands regemente lämnat Uppsala garnison och omlokaliserats till Enköpings garnison, samtidigt som Tolkskolan skulle kvarstå i Uppsala. Det medförde att Tolkskolan överfördes från Armén till Flygvapnet den 1 juli 1984 och underställdes chefen för Flygvapnets Uppsalaskolor (F 20).[1]
Den 1 juli 1994 blev skolan en självständig enhet under namnet Försvarets tolkskola. Genom försvarsbeslutet 1996 avvecklades Arméns underrättelseskola (UndS) och Flygvapnets underrättelseskola (FVUndS) som enskilda skolor och uppgick den 1 januari 1998, tillsammans med Försvarets Tolkskola, i det nybildade Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum (FMUndSäkC).[2]
Verksamhet
[redigera | redigera wikitext]Ända sedan starten 1957 har soldater/värnpliktiga och nu SOU/R utbildats i ryska. Under utbildningsåren 2006-2008 inleddes nya värnpliktsutbildningar i arabiska och persiska (dari), samtidigt som läromedlen i ryska genomgick en modernisering inför kommande år.[3] Den 16 juni 1994 utexaminerades den första kvinnliga officeren från Försvarets Tolkskola, där hon som ung officer hade genomfört ett års ryskstudier tillsammans med den värnpliktiga tolkkursen.[4]
Utbildningen av värnpliktiga tolkar i arabiska påbörjades hösten 2006 och utbildningen i iranska språk (persiska/dari) inleddes för första gången hösten 2008. Från och med 2006 är även kommunikationssignalspanare från Televapenkompaniet på Ledningsregementet (LedR) i förlagda vid Tolkskolan, för att genomföra språkskedet av sin utbildning tillsammans med tolkarna. Därmed är all utbildning av värnpliktiga språkspecialister i Försvarsmakten förlagd till Tolkskolan. Till och med 2003 utbildades även värnpliktiga i ryska vid Försvarets radioanstalt (FRA).
Utbildningen till militärtolk vid Tolkskolan, är sedan 2011 en specialistofficersutbildning för reservofficerare (SOU/R) över totalt ett och ett halvt år. Utbildningen inleds med en grundutbildning. Grundutbildningen inleds med GMU, grundläggande militär utbildning, och därefter följer FOK, förberedande officerskurs, med inriktning på officerskunskaper. Grundutbildningen förläggs normalt till annat militärt förband, där vissa år Ledningsregementet i Enköping har genomfört utbildningen.[5]. Efter genomförd grundutbildning påbörjas befattningsutbildning vid Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum i Uppsala. Under befattningsskedet genomförs skriftliga prov varje fredag och muntliga tolkningsprov ungefär varannan vecka. Kadetterna får även civila högskolepoäng för språkstudierna. Studierna berättigar till 67,5 universitetspoäng i språk och 7,5 poäng i etik.[3]
Åren 2011–2021 genomfördes ingen värnpliktsutbildning vid Tolkskolan. År 2021 återupptogs värnpliktsutbildningen igen, denna gång (endast) i ryska. Under 12 månader (inryckning sent juni) utbildar Tolkskolan värnpliktiga som ges cirka 24 veckor språkutbildning i ryska. Grundutbildningen kallas "Förhörssoldat".[6]
Utöver värnpliktsutbildning bedriver skolan även kortare kurser för utlandsstyrkans behov, bland annat i albanska, serbiska/bosniska/kroatiska.
Kurser
[redigera | redigera wikitext]- Arabiska, ryska eller franska för militärtolkar - SOU/R (18 månader)[7]
- Ryska för det nationella försvaret - GU Förhörssoldat (11,5 månader)
- Albanska och serbiska för Utlandsstyrkan i Kosovo (5 veckor)
- Iranska språket dari för svenska trupperna i Afghanistan (5 veckor)
- Kulturell förståelse (1 vecka)
Förläggningar och övningsplatser
[redigera | redigera wikitext]I samband med att skolan bildades, kom den att förläggas till Upplands artilleriregementes före detta kanslihus vid Dag Hammarskjölds väg i Uppsala. När sedan Upplands signalregemente sommaren 1982 omlokaliserades till Enköpings garnison, övertog Tolkskolan samma år kasern 2 vid Polacksbacken. Den 1 juli 1985 samlokaliserades skolan med Flygvapnets Uppsalaskolor (F 20) vid Ärna flygplats. Tolkskolan blev den sista militära enheten vid Polacksbacken, då Byggnadsstyrelsen övertog förvaltningen av området efter att skolan flyttat till Ärna.[1]
Heraldik och traditioner
[redigera | redigera wikitext]Skolans vapensköld, som antogs 1987, har formgivits av heraldikern Bengt Olof Kälde och symboliserar de två korparna Hugin och Munin ur nordisk mytologi.
Namn, beteckning och förläggningsort
[redigera | redigera wikitext]
|
|
Kända personer som gjort värnplikt vid Tolkskolan
[redigera | redigera wikitext]- Martin Andersson (finansman)[8]
- Erik Berglöf[9][8], professor och chefsekonom.
- Örjan Berner, ambassadör
- Hans Björkegren[8], författare och översättare
- Johan Björkstén[8], serieentreprenör, författare och programledare i Kina
- Lars Erik Blomqvist[8], författare och översättare
- Henrik Borelius, VD och koncernchef för Attendo AB
- Lars Borgnäs[8], journalist
- Krister Bringéus[8], ambassadör
- Lars Calmfors[10][8], professor i internationell ekonomi
- Staffan Carlsson[8], ambassadör
- Östen Dahl[8], lingvist
- Hans Dalborg[8], styrelseordförande i Nordea
- Kent Degerfelt, EU-ambassador
- Malcolm Dixelius[8], f.d. utrikeskorrespondent SVT mm
- Klas Eklund[3][8], ekonom
- Horace Engdahl[11][3][8], f.d. ständig sekreterare i Svenska Akademien (värnplikt 1967/68)
- Göran Ennerfelt[8], företagsledare
- Peter Ericson[8], ambassadör
- Johan Erséus[8], journalist och författare
- Jonathan Falck[8], journalist och f.d. chefredaktör på Göteborgs-Posten
- Lars Fredén[8], ambassadör
- Stig Fredrikson[3][8], journalist
- Christer Fåhraeus[8], forskare, serieentreprenör och investerare
- Jonas Hallberg[8], komiker
- Erik Hammarskjöld[8], diplomat
- Sven Hirdman[8], ambassadör
- Sten Johansson[8], generaldirektör
- Jussi Karlgren[8], lingvist
- Gunnar Karlson[8], general och chef MUST
- Anders Karlhede[8], professor i fysik
- Kung, Andres, journalist och foerfattare
- Göran Lambertz[8], justitieråd, f.d. justitiekansler
- Peter Landelius[8], författare och ambassadör
- Paul Leander Engström[8], affärsman och filantrop
- Björn Lindgren, f.d. språkrör, Grön Ungdom
- Magnus Ljunggren (litteraturvetare)[8], författare och översättare
- Sten Ljunggren[8], skådespelare
- Gunnar Lund[8], ambassadör
- Johan Lybeck[8], professor, konsult, författare, debattör
- Björn Lyrvall, ambassadör
- Mattias Miksche, entreprenör och investerare
- Johan Molander[8], ambassadör
- Per Molander[8], generaldirektör
- Carl Magnus Nesser, ambassadör
- Stefan Noreén[8], ambassadör
- Karl-Erik Norrman[8], f.d. ambassadör
- Morgan Olofsson[8], journalist
- Frank Orton[8], fd Diskrimineringsombudsman.
- Joakim Palme[8], professor i statsvetenskap
- Torsten Persson[8], nationalekonom
- Kryddan Peterson[8], komiker
- Svante Pääbo[8], biolog och Nobelpristagare
- Magnus Robach[8], ambassadör
- Otto Sjöberg[8], f.d. chefredaktör, Expressen
- Michael Sohlman[8], VD för Nobelstiftelsen
- Ulf Stange[8], diplomat
- Olle Stenholm[8], f.d. journalist och utrikeskorrespondent vid SR och SVT
- Sven-Ivan Sundqvist[8]ekonom, f.d. börskommentator
- Oscar Swartz[8], svensk internetentreprenör och nationalekonom
- Jan Teorell[8], professor i statsvetenskap
- Jan Erik Walter[8], f.d. lärare vid Tolkskolan
- Anders Westholm[8], professor i statsvetenskap
- Gunnar Wetterberg[8], Sacos samhällspolitiske chef'
- Svante Weyler[3][8], journalist, förläggare.
- Tadeusz Wieloch[8], professor
- Jan Winter[8], journalist och musiker
- Jens Zander[8], professor
- Erik Åsbrink[8], f.d finansminister
- Anders Åslund[8], ekonomiprofessor och rådgivare till Boris Jeltsin
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Anmärkningar
[redigera | redigera wikitext]- ^ Åren 1957–1984 tillhörde skolan organisatoriskt armén, åren 1984–1998 flygvapnet, och sedan 1998 är skolan försvarsmaktsgemensam.
- ^ Åren 1982–1983 var förbandet underställt chefen Arméns stabs- och sambandsskola, åren 1983–1984 Upplands regemente, åren 1984–1994 Flygvapnets Uppsalaskolor, och sedan 1998 Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum.
- ^ Åren 1957–1982 var skolan förlagd till Dag Hammarskjölds väg, åren 1982–1985 vid Polacksbacken, och sedan 1985 vid Ärna flygplats.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Holmberg (1993), s. 65
- ^ Militartolkar.org http://www.militartolkar.org/cpg1410/albums/styrelse//protokollsm021009.pdf[död länk] Läst 5 september 2009
- ^ [a b c d e f] Susanne Högdahl (2008). Sven-Åke Haglund. red. ”Ryskan ut... efter 50 år”. Insats & Försvar (Försvarsmakten) (4): sid. 11. 1652-3571.
- ^ ”Flygvapennytt nr 4/1994, s. 55”. Flygvapenledningen. https://www.aef.se/Flygvapnet/Tidskrifter/FV_Nytt/Flygvapennytt_1994-4.pdf. Läst 24 oktober 2023.
- ^ Försvarsmakten. ”Grundutbildning-starter”. Försvarsmakten. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160813152812/http://jobb.forsvarsmakten.se/sv/vagen-in/utbildningsstarter/gmu/?start=2017-01-09#a=active&tab=startdate&d2017-01-09=2017-01-09. Läst 21 augusti 2016.
- ^ Utbildningsfakta på Försvarsmaktens hemsida 15 april 2022. Läst 15 april 2022.
- ^ ”Militärtolk”. Försvarsmakten. Arkiverad från originalet den 19 april 2021. https://web.archive.org/web/20210419140243/https://jobb.forsvarsmakten.se/sv/utbildning/befattningsguiden/officers-befattningar/militartolk/. Läst 19 april 2021.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah ai aj ak al am an ao ap aq ar as at au av aw ax ay az ba bb bc bd be bf bg bh bi bj] Orton, Frank, & Sven-Ivan Sundqvist, red (2011). Sigge och hans 1000 elever: Tolkskolan i Uppsala 1957-1989. Stockholm: SIS ägarservice
- ^ Berglöfs hemsida på Handelshögskolan Arkiverad 3 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Calmfors hemsida på Stockholms universitet Arkiverad 6 april 2009 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Karin Bülow Orrje (18 september 2007). ”Ordet är deras vapen”. Värnpliktsnytt. Arkiverad från originalet den 20 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071020192545/http://www.varnpliktsnytt.se/reportage.php?id=3636&datum=2007-09-18. Läst 29 september 2008.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6
- Orton, Frank och Sundqvist, Sven-Ivan (2011). Sigge och hans 1000 elever: tolkskolan i Uppsala 1957-1989. SIS Ägarservice. ISBN 9197764450
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- "Försvarets elitelever grävde guld i Ryssland" Svenska Dagbladets nätupplaga 12 april 2022, pappersupplagan 14 april 2022
- Så lär försvarets elitskola ut språk perfekt på 1,5 år Svenska Dagbladets nätupplaga 9 oktober 2022. Läst 9 oktober 2022.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Tolkskolan på forsvarsmakten.se
- Magnus Dahnberg: "Tolkskolan – med ordet som vapen" på forsvarsmakten.se
|