Wikipedia:Skrivskydd

Denna sida är en riktlinje på svenskspråkiga Wikipedia. Riktlinjedokument beskriver arbetssätt som de flesta användare rekommenderar – om så inte är fallet ska sidan uppdateras. Större förändringar bör dock kommenteras på diskussionssidan.

Wikipedias administratörer kan skrivskydda sidor så att de endast kan redigeras av en viss grupp användare. Åtgärden ska om möjligt undvikas, då skrivskydd av sidor generellt sett anses skadligt. Om åtgärden ändå måste användas ska den utformas så att den inte blir mer ingripande och begränsande än nödvändigt.

En skrivskyddsåtgärd kännetecknas av den målgrupp som stängs ute med åtgärden , samt den tid som åtgärden är aktiv.

Vid valet av målgrupp finns 5 alternativ:

1. Olåst: "Tillåt alla användare", det vill säga inget skrivskydd där alla kan redigera. Sidan har denna status om ingen särskild åtgärd utförts.
2. Halvlåst: "Enbart registrerade användare" vilket innebär att oregistrerade ("IP") samt registrerade användare "yngre" än 4 dagar utestängs.
3. Trekvartslåst: "Tillåt endast etablerade användare och administratörer", vilket innebär att endast administratörer samt "utvidgat bekräftade användare" (användare som varit registrerade i mer än 30 dagar och gjort mer än 500 redigeringar) får redigera.
4. Hellåst: "Tillåt endast administratörer", vilket innebär att endast administratörer får redigera.
5. Partiell: "Partiell blockering", vilket innebär att sidan är öppen för redigering utom för angiven IP/Användare.

Tiden för åtgärden kan väljas fritt, men förvalslistan innehåller 1 h, 1 dygn, 1 vecka, 2 veckor, 1 månad, 3 månader, 6 månader, 1 år, 3 år samt "tills vidare".

Åtgärderna 1–4 utförs via fliken "Skrivskydd" för den aktuella artikeln, medan åtgärd 5, "partiell blockering", utförs via fliken "Blockera användare" för den aktuella användaren.

Användargruppers rättigheter och olika nivåer av skrivskydd

	Oregistrerade eller nyregistrerade användare	Bekräftade användare	Utvidgat bekräftade användare	Robotar	Administratörer	Gränssnittsadministratörer	Tillämpligt för
Oskyddad	kan redigera						De allra flesta sidor (normalalternativ).
Halvlåst	kan inte redigera	kan redigera					Sidor som utsätts för återkommande vandalisering från olika oregistrerade och nyregistrerade användare.
Trekvartslåst	kan inte redigera		kan redigera				Vissa särskilt utsatta sidor, t.ex. vanligt förekommande mallar där vandalisering påverkar många andra sidor.
Helt låst	kan inte redigera				kan redigera*		Sidor som är föremål för redigeringskrig eller konflikter samt kritiska mallar och komponenter.
Gränssnittsskydd	kan inte redigera					kan redigera	Wikipedias gränssnitt
* Gränssnittsadministratörer kan redigera hellåsta sidor endast under förutsättning att de även är administratörer, vilket är normalfallet. Andra typer av skrivskydd: Återskapandeskydd Flyttskydd Kaskaderande skydd

Beroende på anledningen till skrivskyddsåtgärden väljes en lämplig kombination av åtgärd och tidsperiod, där tabell och exempel nedan kan vara vägledande.

Översikt skrivskydd/låsning

	Olåst	Halvlåst	Trekvartslåst	Hellåst
1 h
1 dygn		IP-klotter från många olika IP vid stora nyhetshändelser		Redigeringskrig, vandalisering WP:BLP
1 vecka		Upprepat IP-klotter från flera IP	Mobbning WP:BLP
1 år		Upprepat IP-klotter på Top-100-sidor	Mallar
Tills vidare		Utsatta omdirigeringar till exempel denna	Mallar > XXk	Huvudsida Mallar > 100k

Halvlåsning innebär att endast inloggade personer som haft konto i minst fyra dagar, så kallade Bekräftade användare, kan redigera dem. Funktionen ska, liksom alla typer av låsning, användas så att den inte blir mer ingripande än nödvändigt.

Funktionen kan vara lämplig vid större nyhetshändelser, där berörd målsida kan komma att vandaliseras eller få olämpliga redigeringar av många olika IP-adresser eller nyskapade konton. Detta kan i sin tur vara att olika personer oberoende eller i samförstånd önskar vandalisera, men också att en enskild person registrerar nya konton eller får tillgång till nya IP-adresser när de gamla blivit spärrade. I bägge dessa fall blir blockering av enskilda användare (IP eller registrerade) mindre träffsäker då olämpliga redigeringar fortlöpande tillkommer från olika nyskapade konton och/eller nya IP-adresser, medan halvlåsning skyddar "målsidan" som kommit att attrahera både läsare och klottrare. Låsningen ska då vara tydligt avgränsad i tid, säg dagar eller någon vecka.

För sidor med mycket stort antal visningar, till exempel de som finns med på Wikipedias Topp-100-lista och som återkommande utsätts för vandalisering från olika konton så kan längre tidsperioder övervägas.

En halvlåsning tillåter redigeringar från nyregistrerade användare efter fyra dagar, vilket medger att seriösa ändringar av artikeln kan göras med en mindre fördröjning. Samtidigt är förhoppningen är att denna fördröjningstid kan vara tillräcklig för att bromsa upp olämpliga redigeringar från tillfälliga skribenter. En halvlåsning utestänger inte robotar.

Trekvartslåsning innebär att redigeringar endast kan göras av inloggade personer som haft konto i 30 dygn och gjort minst 500 redigeringar, så kallade Utvidgat bekräftade användare (även kallat etablerade användare).

Funktionen bör, jämfört med halvlåsning, användas än mer restriktivt, men kan vara lämplig för till exempel mallar som används i ett stort antal artiklar där redigeringar med illasinnat uppsåt eller bristande kunskaper kan skapa betydande olägenheter. Den kan också vara användbar för att begränsa eller fördröja redigeringar av sidor som återkommande utsätts för integritetskränkande eller på annat sätt olämpliga redigeringar från olika nyregistrerade konton, med andra ord ett slags marionett-aktivitet mot utvalda sidor.

För registrerade användare som med ett och samma konto agerar mot vissa utvalda sidor i intressekonflikt bör istället partiell blockering övervägas.

För någorlunda etablerade användare är 30 dygn och 500 redigeringar ingen hög tröskel, varför en trekvartslåsning inte utestänger den som vill göra seriösa redigeringar, men innebär en fördröjning för redigeringar från nystartade konton.

Hellåsning innebär att redigeringar endast kan göras av administratörer.

Funktionen kan vara nödvändig vid olika typer av redigeringskrig och konflikter, men ska då vara begränsad till en kortare tid för att medge diskussion om förslag till lösningar av den uppkomna situationen. Det är av yttersta vikt att administratörer under låsningstiden undviker att göra annat än uppenbart okontroversiella redigeringar.

Hellåsning anses lämplig och acceptabel för mallar och komponenter som är väsentliga för wikipedias "infrastruktur", där okunnig eller illasinnad redigering kan ge betydande konsekvenser. Mallar som används på 100 000 eller fler sidor eller används i MediaWiki-namnrymden kan låsas utan föregående diskussion.

Skrivskydd utan tidsbegränsning används för att skydda sidor som är mycket synliga utåt. Huvudsidan är det främsta exemplet på en sådan skrivskyddad sida.

Mallar som används på 100 000 eller fler sidor eller används i MediaWiki-namnrymden kan låsas utan föregående diskussion.^[1][2][3]

Tillfällig låsning av sidor används för:

• Artiklar utsatta för redigeringskrig. Skrivskydd ska användas för att tvinga användarna att diskutera på diskussionssidan istället för att hela tiden återställa varandras ändringar.
• Skrivskydd av en sida som nyligen blivit måltavla för ihärdig vandalisering, oftast i form av klotter. Observera att om klottret är IP-klotter så kan ofta halvlåsning vara en tillräcklig åtgärd.
• Att underlätta felsökning i programvaran (MediaWiki), genom att se till att en sida inte ändras under tiden.

I frågan om tillfälliga sidskydd bör administratörer undvika att redigera sidor under tiden de är skyddade. De bör inte fortsätta redigera innehållet medan folk med andra åsikter, som inte är administratörer, inte kan göra detta. Det finns däremot några tillfällen då administratörer vid behov kan redigera en sådan sida:

• Tillägg av mallar som {{POV}}, {{Kvalitetskontroll}} eller liknande.
• Återgång till en äldre, stabil version av sidan från innan redigeringskriget började.
• Borttagning av material enligt Wikipedia:Biografier om levande personer.
• Borttagning av upphovsrättskyddat material.

Administratörer kan varsamt redigera sidan ifråga om okontroversiellt underhåll (t.ex. om en bild eller kategori bytt namn). Språkputs och liknande bör dock i allmänhet undvikas, då det kan se ut som att administratören struntar i låsningen.

Sidor som har hög profil, till exempel för att de länkas till från huvudsidan, för att den är ny eller för att någon annan sajt nyligen länkat till den, blir ofta vandaliserade. För att inte tumma på principen om att alla ska kunna redigera Wikipedia, bör man i sådana fall vara restriktiv med skrivskydd. Alternativa åtgärder kan till exempel vara att lägga till artikeln på sin egen bevakningslista, och själv återställa sidan efter klottrarnas härjningar.

Diskussionsidor låses inte annat än i extrema undantagsfall. Det gäller både artiklars och användares diskussionssidor. Om användare uppför sig illa på diskussionssidan, exempelvis genom att ihärdigt diskutera på destruktivt sätt, är det medel som kan tas till blockering av användaren (för icke-registrerade användare räcker halvlåsning).

Det är en viktig princip att vid administrativa åtgärder som skrivskydd och blockeringar inte tillämpa mer ingripande och begränsande åtgärder än vad som är absolut nödvändigt. Överväg därför alltid om partiell blockering kan vara lämpligt och tillräckligt för att skydda en artikel mot oönskade redigeringar. Åtgärden kan vara lämplig mot en användare/IP som på grund av till exempel intressekonflikt eller bristande konsensus gör upprepade och olämpliga redigeringar av en specifik sida.

Partiell blockering utförs via fliken "Blockera användare" för den aktuella IP:n/användaren, där sedan namnet på sidan eller namnrymden som ska skyddas anges. Halv-, trekvart- och hellåsning utförs däremot via fliken "Skrivskydd" för den aktuella artikeln.

Klottersidor som gång på gång raderas men så gott som alltid återskapas, kan förhindras att återskapas av Wikipedias administratörer. Detta bör göras tidsbestämt, så inte sidor "glöms bort" i låst oskapat skick. Special:Skyddade titlar listar sådana sidnamn.

Mallar som inkluderas på en skrivskyddad sida blir inte själva automatiskt skrivskyddade. Detta gör att även användare som inte är administratörer till exempel kan uppdatera den skrivskyddade huvudsidan – det mesta av innehållet ligger i mallar som bara är halvlåsta.

För att skydda även inkluderade mallar/sidor kan man välja kaskaderande skrivskydd. Det innebär att alla mallar som används på sidan skrivskyddas så att bara administratörer kan redigera dem. Det går inte att halvlåsa med kaskaderande skydd. Kaskadskyddet "står över" eventuellt annat skrivskydd av mallarna – även en halvlåst mall blir låst för alla utom administratörer om den är inkluderad på en sida med kaskaderande skrivskydd.

Andra språkversioner verkar använda kaskaderande skydd av bland annat huvudsidan, men inte svenskspråkiga Wikipedia – och när detta skrivs (april 2009) finns faktiskt inga kaskadskyddade sidor alls. Om någon ser sig tvungen att använda kaskaderande skydd på huvudsidan måste man genast diskutera hur redigeringen skall skötas. Att gå via BOÅ eller diskussionssidor är för klumpigt för de flesta redigeringar.

Tidigare användes kaskadskyddet för att förhindra återskapande av vissa sidor (se Wikipedia:Skyddade sidnamn samt ovan).

Skrivskydd av den egna användarsidan har stundom varit en kontroversiell fråga. Å ena sidan är det en gammal princip att hålla så stor del av wikin så öppen som möjligt. Å andra sidan är det i normalfallet mest bara användaren själv som har behov av att redigera sin användarsida, och denne skulle ju då kunna begära att sidan låses upp. I praktiken är begäran om åtgärder för varje redigering så klumpigt att vanliga användare sällan har lust till detta. Kontroverser uppstår ibland då en administratör låser sin sida, då detta ses som något som placerar administratörer och andra användare i olika position.

En åsikt är att var och en får råda över sin egen användarsida, men en annan åsikt är att skrivskydd av användarsida ska vara något som man kan begära på Wikipedia:Begäran om åtgärder vilket då normalt bör beviljas. Andra menar att användarsidor inte bör skrivskyddas annat än vid behov, att man i första hand bör använda halvlåsning, och att skrivskydd av användarsidor liksom andra sidor normalt bara bör skrivskyddas tidsbestämt.

Personliga CSS- och JS-sidor, såsom användare/monobook.css eller användare/cologneblue.js, kan endast redigeras av användaren själv och administratörer så det finns i praktiken aldrig anledning att skrivskydda sådana sidor.

Efter att en användare avlidit finns det sällan någon anledning att redigera sidan, samtidigt som det tyvärr förekommit redigeringar som varit oseriösa och upplevts som opassande. "Evighetslåsning" (skrivskydd tills vidare) accepteras som åtgärd efter att opassande redigeringar förekommit, medan andra menar att åtgärden även kan göras i förebyggande syfte.

Om problem uppstår kan det vara lämpligt att "trekvartslåsa" användarsidan tills vidare, och även då skydda mot flytt, samt halvlåsa diskussionssidan både för redigering och flytt.

Samtliga dessa åtgärder förutsätter att det vid en rimlig bedömning inte finns någon tvekan om användarens frånfälle.

Som administratör ska man undvika att redigera sidor som skrivskyddats tillfälligt. Administratörsprivilegierna ska inte användas som ett sätt att få ett övertag och styra sidors innehåll, som inte övriga användare kan redigera. Vad gäller permanent skrivskyddade sidor bör man tänka på att övriga användare, som inte själva kan redigera sidan, också ska ha inflytande på sidornas innehåll och utformning.

När man skrivskyddar en sida av annan anledning än tillfälligt skydd mot klotter bör man alltid skriva på diskussionssidan och förklara varför. På detta sätt visar man att man satt sig in i situationen först. Generellt sett blir minst en av parterna i konflikten arga på den administratör som skrivskyddar sidan, exempelvis för att denne skrivskyddat fel sidversion. Oftast är därför den som ingriper genom sidlåsning inte den som är mest lämpad att medla mellan parterna, men det är bra att försöka hitta någon annan som kan göra det.

De enda redigeringar som är lämpliga på en sida som är låst är att ta bort uppgifter enligt WP:BLP (förtal etc.), eller text som är upphovsrättsskyddad, och lägga till notiser om att sidan är tillfälligt skrivskyddad och/eller att dess innehåll är ifrågasatt. Okontroversiellt underhållsarbete (när t.ex. kategorier eller bildfiler bytt namn) kan kanske göras i en del fall, men bör ofta undvikas.

Den som inför ett tillfälligt skrivskydd på en sida bör alltid undvika att bedöma vilken version av sidan som är bättre för att skydda denna; enda undantaget är om sidan skrivskyddas på grund av ihärdigt klotter. Om en sida låses på grund av redigeringskrig och detta har en tydlig startpunkt, kan administratören välja att återställa den sida som rådde före kriget. Det är inte meningen att valet av sidversion som skyddas ska uttrycka stöd för den versionen. Man bör därför inte begära att den skyddade versionen förändras till en annan. (Se m:The Wrong Version)

Administratörer bör anstränga sig för att skilja på sina rättigheter som administratör, och sina rättigheter som användare. Administratörsrättigheterna ska användas för att tjäna Wikipedia-gemenskapen i dess helhet, och det är bra om man i möjligaste mån kan vara tydlig med att detta är vad man använder administratörsverktygen till. Därför bör man inte skrivskydda en artikel om man redan är inblandad i saken. Det kan gälla även om man redigerat bara lite, diskuterat på diskussionssidan eller med de parter som ingår i konflikten. Det väsentliga är huruvida någon av de inblandade kan uppfatta administratören som part i konflikten. Om man tvekar, kan det vara bättre att frågan någon annan administratör om denne vill låsa sidan alternativt lägga upp saken på Begäran om åtgärder.

Eftersom en sida inte bör lämnas skrivskyddad en längre tid, kan man med fördel sätta en tidsgräns på låsningen. Dels riskerar man inte att låsningen glöms bort, och de stridande parterna kan även uppfatta det lugnare att låsningen kommer att löpa ut utan att man måste puffa på någon administratör om saken.

I likhet med övriga administratörsfunktioner kan en annan administratör alltid ta bort ett skrivskydd, om denne bedömer att det inte finns konsensus för låsningen.

Alla skrivskyddade sidor listas automatiskt på Special:Skyddade sidor.

Alla åtgärder där skrivskydd slås på eller av återfinns i skrivskyddsloggen, Special:Log/protect. Det finns även en äldre logg, Wikipedia:Protection log. Skrivskyddsloggen för en enskild sida kan hittas dels genom sökning i den större loggen, dels via "Visa loggar för denna sida" som hittas när man klickar på historikfliken.

På andra språkversioner finns ett ytterligare system. Detta kallas WP:Flagged revisions och innebär att alla användare kan modifiera artiklarna, men att ändringar inte kommer att gå igenom förrän en viss tid förflutit, och/eller om en användare med rätt till det godkänner dem (rättigheten får genom att ha ett visst större antal redigeringar, som inte blivit återställda för ofta).

• meta: Det är alltid fel version som skrivskyddas