[go: up one dir, main page]

Hoppa till innehållet

Ryder Cup 1957

Från Wikipedia
12:e Ryder Cup
Flag of the United Kingdom  7½   5½  Flag of the United States
Storbritannien vann Ryder Cup
Datum 45 oktober
Bana Lindrick Golf Club
Plats Lindrick, Yorkshire, England
Kaptener Dai Rees (Storbritannien)
Jack Burke Jr (USA)
«19551959»

Ryder Cup 1957 var den 12:e upplagan av matchspelstävlingen i golf som spelades mellan USA och Storbritannien. 1957 års match spelades den 45 oktoberLindrick Golf Club i Yorkshire, England. USA var titelförsvarare efter att år 1955 ha vunnit på Thunderbird Country Club i USA, men det blev Storbritannien som tog sin första seger sedan 1933 (och för övrigt också den sista någonsin – när nästa seger kom 1985, hade resten av Europa förstärkt det brittiska laget). Amerikanen Tommy Bolt hävdade att förlusten delvis berott på den osportsliga publiken[1].

Storbritannien låg "som vanligt" under med 1-3 efter första dagens matcher, men den andra dagens spel, som Storbritannien vann med 6½ - 1½, har beskrivits som den bästa insatsen någonsin av ett brittiskt lag, innan det blev förstärkt av Europa[1].

Tävlingen bestod av 12 matcher, fördelade på två dagar (fredag - lördag) och spelades enligt följande:

Samtliga matcher spelades över 36 hål. En vunnen match ger 1 poäng, medan en oavgjord match ger ½ poäng. Laget som först når 6½ poäng har vunnit. Vid oavgjort 6-6 skulle de regerande mästarna (USA) ha behållit trofén.

   USA
USA Jack Burke Jr (spelande kapten)
USA Doug Ford
USA Art Wall
USA Ted Kroll
USA Dick Mayer
USA Dow Finsterwald
USA Fred Hawkins
USA Tommy Bolt
USA Lionel Hebert
USA Ed Furgol
   Storbritannien
Wales Dai Rees (spelande kapten)
England Peter Alliss
England Ken Bousfield
England Max Faulkner
Irland Christy O'Connor Sr
England Bernard Hunt
England Harry Weetman
Skottland Eric Brown
England Peter Mills
Irland Harry Bradshaw
Foursomes
Doug Ford
Dow Finsterwald
2 & 1   Bernard Hunt
Peter Alliss
Art Wall
Fred Hawkins
    3 & 2 Dai Rees
Ken Bousfield
Ted Kroll
Jack Burke Jr
4 & 3     Max Faulkner
Harry Weetman
Dick Mayer
Tommy Bolt
7 & 5     Christy O'Connor Sr
Eric Brown

Efter första sessionen:

USA 3 1 Storbritannien


Singlar
Tommy Bolt     4 & 3 Eric Brown
Jack Burke Jr     5 & 3 Peter Mills
Fred Hawkins 2 & 1     Peter Alliss
Lionel Hebert     4 & 3 Ken Bousfield
Ed Furgol     7 & 6 Dai Rees
Doug Ford     6 & 5 Bernard Hunt
Dow Finsterwald     7 & 6 Christy O'Connor
Dick Mayer   lika   Harry Bradshaw


Slutställning:

USA Storbritannien

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]