[go: up one dir, main page]

Hoppa till innehållet

Rut Holm

Från Wikipedia
Rut Holm
Rut Holm 1940
Rut Holm 1940
FöddRut Ingeborg Holm
1 november 1900
Avesta, SverigeSverige
Död4 juli 1971 (70 år)
Sankt Görans församling, Stockholm, SverigeSverige
Aktiva år1924–1960
MakeNils Dahlström
(1932–1935; skilda)
Åke Grönberg
(1941–1946; skilda)
IMDb SFDb

Rut Ingeborg Holm, född 1 november 1900 i Avesta,[1] död 4 juli 1971[1] i Sankt Görans församling i Stockholm,[2] var en svensk skådespelare och sångare inom revy och folklustspel. Hon var en populär skådespelare och komiker, verksam på scen, film och skiva.[1] Hon utvecklades under 1930- och 1940-talen till en av de verkligt folkkära svenska skådespelerskor på scen och på filmduken, i roller där hon ofta spelade hembiträde eller "kärring". Bland hennes mest kända pjäser och filmer kan nämnas Söderkåkar, Augustas lilla felsteg, Skärgårdsflirt och Anderssonskans Kalle.

Rut Holm var dotter till byggmästare Anders Holm och hans maka Matilda. Hon hade två äldre systrar, Ester och Edith, som båda dog som barn. Hon miste även sin far tidigt, år 1905. Modern flyttade därefter till Sala (när Rut var sju år gammal[2]), gifte om sig och fick en son tillsammans med sin nya make.[1]

Redan som litet barn drömde Rut Holm om teatern, och vedboden i hemmet fick tjäna som hennes allra första scen. Hemmet var religiöst präglat, och hennes intresse för teater uppmuntrades inte.[2] Under uppväxten i Sala avklarade hon inte bara skolgången, hon övade sig även att underhålla en publik, då hon uppträdde hos Frälsningsarmén med sång och gitarrspel. Vid 17 års ålder fick hon äntligen stå på en riktig scen, då hon medverkade som statist i en föreställning i Västerås.[1]

Flytt till Stockholm, teaterkarriär

[redigera | redigera wikitext]

Rut Holm strävade efter att komma in vid teatern och flyttade därför till Stockholm som 18-åring. Hon försörjde sig bland annat som hembiträde, diskerska och servitris[2] medan hon försökte uppfylla sin dröm. Det var svårt utan några kontakter, men till slut lyckades hon ändå. Hon fick 1923[2] (eller 1924[1]) en roll i Baldewins bröllop, som del av turnerande teatersällskap som stod under Halvar Falcks ledning. Hon var sedan verksam vid olika turnésällskap i landsorten,[1] inklusive i Pick-Wick-turné som sommartid spelade vid svenska badorter.[2]

Hennes sceniska genombrott inträffade på Mosebacketeatern 1926.[2] Där gjorde hon succé i Gideon Wahlbergs folklustspel Skärgårdsflirt, mot en av de främsta svenska komikerna vid tiden – Fridolf Rhudin.[1] Pjäsen kom totalt att spelas 516 gånger.

Rut Holm kom också att medverka i många revyer. Hennes största kritikerframgång[2] var den som gumman i Katarinahissen, en monolog skriven av Åke Söderblom, i en Folkets hus-revy år 1935.[1]

Rut Holm uppträdde genom åren vid de flesta inne- och utescener i Stockholm,[2] däribland Södra teatern (1939–1940[2]), Folkteatern, Odéonteatern (från 1930[2]), Folkets hus teater, Oscarsteatern, Casinoteatern, samt friluftsscenerna i Tantolunden och Vanadislunden. Utöver det medverkade hon även genom åren i olika teater- och revyturnéer runtom i landet, bland annat i Folkets hus-revyn, de somrar hon inte spelade på någon av Stockholms friluftsteatrar.[1] Hon spelade även på Stora Teatern i Göteborg.[2]

Bland hennes olika teaterroller kan nämnas "Felsteget" i Augustas lilla felsteg på Mosebacketeatern 1931, Svea Lundkvist i En Söderpojke på samma scen 1933 och Lina i Här kommer jag på Folkets hus teater 1933. Hon spelade även pigan Vivan i ytterligare ett av Gideon Wahlbergs folklustspel, Grabbarna i 57:an, vid dess urpremiär på Tantolundens friluftsteater 1935.[1]

Filmkarriär

[redigera | redigera wikitext]

Rut Holm filmdebuterade 1932 i Weyler Hildebrands filmatisering av lustspelet Söderkåkar, i rollen som jungfrun Malin, inflyttad till Söders höjder från landet. Under 1930- och 1940-talet var hon engagerad vid Europafilm[2] och fick där i ett 30-tal[2] folkliga filmer motspelare bestående av tidens folkliga humorelit och mest älskade underhållare, såsom Fridolf Rhudin, Edvard Persson, Dagmar Ebbesen, Elof Ahrle, Nils Lundell, Thor Modéen, Åke Söderblom, Julia Cæsar och Emil Fjellström. Till dessa hörde även Åke Grönberg; de två kamperade ihop på scen, film och skivor. Men samarbetet sträckte sig längre än så, och de var även gifta en period.[1]

Rut Holm kom under sin drygt 30 år långa karriär sammanlagt att medverka i 56 filmer – de flesta folkliga lustspel. Bland filmerna kan nämnas Vi som går köksvägen, 1932, Fridolf i lejonkulan, 1933, Augustas lilla felsteg, 1933, Skärgårdsflirt, 1935, Skicka hem nr. 7, 1937, Skanör-Falsterbo, 1939, Frun tillhanda, 1939, Hanna i societén, 1940, Kvinnan tar befälet, 1942, Fångad av en röst, 1943, Bröllopet på Solö, 1946, Åsa-Hanna, 1946, Marknadsafton, 1948, Janne Vängmans bravader, 1948, Anderssonskans Kalle, 1950, och Vi på Väddö, 1958. Den sistnämnda kom att bli hennes sista film.[1]

Under en turné med Klangerevyn 1960 fick hennes karriär ett abrupt slut. I en olycka med turnébussen skadade hon sig så pass svårt att hon blev rullstolsbunden livet ut.[1]

Stil och renommé

[redigera | redigera wikitext]

Som revystjärna var Rut Holms specialitet monologen, och några av hennes mest kända, exempelvis "Epatåget" och "Sveriges sista hembiträde", utkom också på skiva. Skivdebuterade gjorde hon 1934 med ”Rut söker plats” och hon spelade in totalt 27 skivsidor åren 1934–1945 – främst sketcher och monologer men även en del sånger.[1]

Rut Holm fick tidigt ett namn om sig som komisk karaktärskådespelerska.[2] Hon tog från allra första början plats i hembiträdes-, pig- och kärringfacket[2] och förblev vid sin läst. På film gestaltade hon ofta folkliga, simpla, men lite lagom riviga och lustiga kvinnor. Hennes nisch var "allmogepigan", som kunde vara lite bortkommen, dumslug eller finurlig. Hon var en skojfrisk, lagom impertinent, morsk och rapp lantlolla. Hon kunde sätta såväl högfärdsblåsor som manfolk på plats om så behövdes, men med glimten i ögat. Hon hade en mjukare framtoning än de andra huskorsen inom svensk film vid tiden, hon skällde inte lika argt och kunde beroende på omständigheter även ta till lipen, bli sentimental eller svärmisk.[1]

Några allvarligare roller spelade Rut Holm sällan, men en och annan dramafilm blev det. Hon porträtterade bland annat dragspelskungen Calle Jularbos mor i den något sockrade dramatiseringen av hans liv från 1952, Kalle Karlsson från Jularbo. De var båda från samma trakter kring Avesta. Holm gjorde sig ett namn som skicklig komisk karaktärsskådespelare, med sitt chosefria[2] spel och sina genuina rolltolkningar av såväl kärlekskranka ungmöer som bestämda kvinnor som sällan lämnade kökets regioner. Detta var insatser som sällan stått högt i kurs eller omnämnts i pressen eller historieskrivningen. Rut Holm utformade trots detta sitt eget birollsfack, där hon såg till att briljera. Hon var en av de stora komikerna under 1930- och 1940-talen, en verkligt folklig och folkkär stjärna med revy och folklustspel som specialitet. Hon kallades ibland för ”En kvinnlig Fridolf Rhudin” och ”Hela Sveriges Rutan”.[1]

Rut Holm var gift med skådespelaren Nils Dahlström åren 1932–1935 samt med skådespelaren Åke Grönberg åren 1941–1946.[1][2][3]

Hon dog i Stockholm 1971 och är begravd på Hovdestalunds kyrkogård i Västerås.[1][3]

Roller (urval)

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1928 Katarina Skärgårdsflirt
Gideon Wahlberg
Mosebacketeatern[4]
Vaxholm 1:an
Sigurd Wallén
Mosebacketeatern[5]
1931 Karin, piga
Bob, piccolo
Ta' fast tjuven
Gran
Mosebacketeatern[6]
Äventyr vid kolonistugan
Gideon Wahlberg och Walter Stenström
Mosebacketeatern[7]
"Felsteget" Augustas lilla felsteg
Siegfried Fischer
Mosebacketeatern[8]
1932 Tokstollar och högfärdsblåsor
Gideon Wahlberg
Gideon Wahlberg Mosebacketeatern[9]
Skeppar Ömans flammor
Siegfried Fischer
Mosebacketeatern[10]
1933 Svea Lundkvist En Söderpojke
Siegfried Fischer
Siegfried Fischer Mosebacketeatern[11]
Amandas kärlekspant
Siegfried Fischer
Siegfried Fischer Mosebacketeatern[12]
Vackra Sissi, eller Kärlek u.p.a.
Gideon Wahlberg
Gideon Wahlberg Tantolundens friluftsteater[13]
Grevinnan Skärgårdsflirt
Gideon Wahlberg
Ragnar Klange Folkets hus teater[14]
1934 Johannis i Lillegår'n
Gideon Wahlberg
Gideon Wahlberg Tantolundens friluftsteater[15]
1935 Grabbarna i 57:an
Gideon Wahlberg
Tantolundens friluftsteater[16]
1936 Medverkande Heja folket, revy
Harry Iseborg och Nisse Berggren
Ragnar Klange Folkets hus teater[17]
65, 66 och jag
Axel Frische
Ragnar Klange Folkets hus teater[18]
1937 Medverkande Folket i bild, revy
Ragnar Klange Folkets hus teater[19]
Lina, i tjänst hos Fries Här kommer jag
Axel Frische och Fleming Lynge
Ragnar Klange Folkets hus teater[20]
1938 Kärlek och cirkus
Gideon Wahlberg
Gideon Wahlberg Tantolundens friluftsteater[21]
Stockholmsfilurer
Gideon Wahlberg
Gideon Wahlberg Odeonteatern, Stockholm[22]
1939 Friar'n från Kisa
Sigge Fischer
Odeonteatern, Stockholm[23]
Kärlek och guldfeber
Gideon Wahlberg
Tantolundens friluftsteater[24]/
Odeonteatern, Stockholm[25]
Don Juan i 7:an
Gideon Wahlberg
Gideon Wahlberg Odeonteatern, Stockholm[26]
1941 Flaggan i topp, revy
Kar de Mumma
Leif Amble-Næss Södra teatern[27]
1943 Medverkande Marsch till Söder, revy
Dardanell, Dix Dennie, Åke Balltorp
Karl Kinch Södra Teatern[28]
1951 Karusellen på Björkeby
Sigge Fischer
Sigge Fischer Tantolundens friluftsteater[29]
Medverkande Drömtolvan, revy
Stig Bergendorff och Gösta Bernhard
Gösta Terserus Casinoteatern[30]
1952 Medverkande Anderssons sagor, revy
Stig Bergendorff och Gösta Bernhard
Gösta Terserus Casinoteatern[31]
1953 Medverkande Operation knätofs, revy
Stig Bergendorff och Gösta Bernhard
Gösta Bernhard Casinoteatern[32]
1954 Medverkande Sista skriket 54, revy
Stig Bergendorff och Gösta Bernhard
Gösta Bernhard Casinoteatern[33]
  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s] Vintkvist, Jennifer (6 maj 2020). ”skbl.se - Rut Ingeborg Holm” (CC BY-SA 4.0). skbl.se. http://skbl.se/sv/artikel/RutHolm. Läst 28 juli 2024. 
  2. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r] Franzén, Olle. ”Rut I Holm - Svenskt Biografiskt Lexikon”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=13720. Läst 28 juli 2024. 
  3. ^ [a b] ”Grönberg, Rut Ingeborg”. SvenskaGravar.se. https://www.svenskagravar.se/search?query=Rut+Ingeborg+1971&parishId=85&cemeteryId=&graveNumber=&birthDate=&deathDate=&burialDate=. Läst 19 februari 2024. 
  4. ^ ”Scen och Film”. Dagens Nyheter: s. 11. 21 april 1928. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-04-21/108/11. Läst 21 september 2016. 
  5. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 17. 2 maj 1928. http://arkivet.dn.se/tidning/1928-05-02/119/17. Läst 18 mars 2017. 
  6. ^ ”Mosebackepremiär”. Dagens Nyheter: s. 10. 28 januari 1931. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-01-28/26/10. Läst 2 januari 2016. 
  7. ^ ”Mosebackepremiär”. Dagens Nyheter: s. 14. 1 mars 1931. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-03-01/58/14. Läst 3 januari 2016. 
  8. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 26. 13 december 1931. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-12-13/339/26. Läst 3 januari 2016. 
  9. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 14. 2 september 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-09-02/238/14. Läst 3 januari 2016. 
  10. ^ ”Teater Musik Film: 'Skeppar Ömans flammor'”. Dagens Nyheter: s. 10. 22 oktober 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-10-22/288/10. Läst 3 januari 2016. 
  11. ^ ”'En Söderpojke' på Mosebacke”. Dagens Nyheter: s. 7. 8 januari 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-01-08/6/5. Läst 4 januari 2016. 
  12. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 9. 2 mars 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-03-02/59/9. Läst 4 januari 2016. 
  13. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 12. 31 maj 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-05-31/145/12. Läst 4 januari 2016. 
  14. ^ ”'Skärgårdsflirt' igen”. Dagens Nyheter: s. 13. 22 oktober 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-10-22/287/13. Läst 5 januari 2016. 
  15. ^ ”'Johannes i Lillegår'n' i Tantolunden”. Dagens Nyheter: s. 20. 10 juni 1934. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1934-06-10/154/20. Läst 7 januari 2016. 
  16. ^ ”Teater Musik Film: Tantolundens teater”. Dagens Nyheter: s. 11. 8 juni 1935. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-06-08/154/11. Läst 8 januari 2016. 
  17. ^ Ivar Norberg (2 januari 1936). ”Folkets hus teater: 'Heja, Folket!'”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-01-02/1/18. Läst 28 december 2015. 
  18. ^ ”Glad militärfars på Folkets hus”. Dagens Nyheter: s. 18. 4 oktober 1936. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-10-04/270/18. Läst 8 januari 2016. 
  19. ^ Torsten Flodén (2 januari 1937). ”'Folket i bild' på Folkets hus”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-01-02/1/14. Läst 9 januari 2016. 
  20. ^ Cyrano (3 oktober 1937). ”'Här kommer jag' på Folkets Hus teatern”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-10-03/268/14. Läst 10 februari 2016. 
  21. ^ ”'Kärlek och cirkus' på Tantolundens teater”. Dagens Nyheter: s. 10. 5 juni 1938. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1938-06-05/150/10. Läst 13 januari 2016. 
  22. ^ ”Teater Musik Film: 'Stockholmsfilurer' på Odéonteatern”. Dagens Nyheter: s. 12. 2 oktober 1938. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1938-10-02/267/12. Läst 13 januari 2016. 
  23. ^ ”Teater Musik Film: 'Friarn från Kisa' på Odeonteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. 12 mars 1939. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1939-03-12/69/10. Läst 16 januari 2016. 
  24. ^ Oscar Rydqvist (30 maj 1939). ”Teater Musik Film: 'Kärlek och guldfeber' i Tanto”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1939-05-30/142/12. Läst 17 januari 2016. 
  25. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 10. 30 augusti 1939. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1939-08-30/233B/10. Läst 16 januari 2016. 
  26. ^ ”Teater Musik Film: 'Don Juan i 7:an' på Odéonteatern”. Dagens Nyheter: s. 12. 8 oktober 1939. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1939-10-08/272/12. Läst 17 januari 2016. 
  27. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 190. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  28. ^ Oscar Rydqvist (2 januari 1943). ”Tre revypremiärer”. Dagens Nyheter: s. 26. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1943-01-02/1/26. Läst 31 januari 2016. 
  29. ^ Perpetua (10 juni 1951). ”Teater Musik Film: Fyra kärlekspar i Tanto”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1951-06-10/153/12. Läst 6 mars 2016. 
  30. ^ Öhn (7 september 1951). ”Teater Musik Film: 'Drömtolvan' på Bryggargatan”. Dagens Nyheter: s. 9. https://arkivet.dn.se/tidning/1951-09-07/241/9. Läst 13 september 2020. 
  31. ^ ”Teater Musik Film:”. Dagens Nyheter: s. 13. 3 september 1952. https://arkivet.dn.se/tidning/1952-09-03/239/13. Läst 13 september 2020. 
  32. ^ S. B-l (7 september 1953). ”Teater Musik Film: Casinorevyn”. Dagens Nyheter: s. 10. https://arkivet.dn.se/tidning/1953-09-07/241/10. Läst 13 september 2020. 
  33. ^ ”Casino”. Dagens Nyheter: s. 16. 1 september 1954. https://arkivet.dn.se/tidning/1954-09-01/236/16. Läst 13 september 2020. 

Övriga källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Myggans nöjeslexikon : ett uppslagsverk om underhållning. 8, Hagen-Högl. Höganäs: Bra böcker. 1991. sid. 206. Libris 7665086. ISBN 91-7752-266-4 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]