Rida, rida ranka
Rida, rida ranka är en folklig barnramsa som är känd i hela Norden.
Zacharias Topelius publicerade en variant av Rida, rida ranka-ramsan i sin samling Läsning för barn 1871. I anslutning till ramsan skrev han en liten berättelse om drottning Blanka av Namur, Magnus Erikssons drottning, som sjunger visan för sin son Håkan, sedermera kung av Norge. I berättelsen figurerar Margareta, Valdemar Atterdags dotter, som giftes bort vid 10 års ålder med Håkan.
Innehållet i Topelius tolkning inspirerade konstnären Albert Edelfelt till sin målning "Rida ranka" som i sin tur inspirerade docenten i estetik i Lund Hans Henric Hallbäck till visan Rida ranka med musik av August Ekenberg.
Ett hundratals uppteckningar och inspelningar av olika varianter av ramsan finns hos Svenskt visarkiv.
- Variation av den "folkliga texten" ur Visbok, 1923.[1]
Rida rida Ranka
hästen heter Blanka
Vart ska vi rida?
Till en liten piga
Vad kan hon heta?
Jungfru Margareta
den tjocka och den feta
...
- Hans Henric Hallbäcks text
Rida, rida ranka,
hästen heter Blanka.
Liten riddare så rar
ännu inga sporrar har.
När han dem har vunnit,
barndomsro försvunnit.
...
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Noter
- Tryckta källor
- Mattsson Christina, Norlén Håkan, red (1980). Visan vi inte minns: en sammanställning. Stockholm: Sveriges radio. Libris 7409595. ISBN 91-522-1598-9 (inb.)
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]Originalverk på Wikisource:
- Topelius saga: Rida ranka
- Sången: Rida, rida ranka
