[go: up one dir, main page]

Hoppa till innehållet

Rasbo kyrka

Rasbo kyrka
Kyrka
Rasbo kyrka i juli 2021
Rasbo kyrka i juli 2021
Land Sverige Sverige
Län Uppsala län
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Uppsala stift
Församling Rasbo-Rasbokils församling
Plats Gåvstavägen 1, 755 96 Uppsala
 - koordinater 59°56′58.2″N 17°52′46.5″Ö / 59.949500°N 17.879583°Ö / 59.949500; 17.879583
Invigd 1200-talet
Bebyggelse‐
registret
21300000003416
Kyrkorum
Kyrkorum
Kyrkorum

Rasbo kyrka är en kyrkobyggnad i Rasbo socken i Uppsala stift. Den är församlingskyrka i Rasbo-Rasbokils församling. Kyrkan ligger i Gåvsta vid länsväg 288 cirka 12 kilometer nordöst om Uppsala, i Uppsala kommun, Uppland.

Kyrkobyggnaden

[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan är en av de största landsortskyrkorna i Uppland. Uppgifter om en källa under tornet tyder på att den kan ha grundlagts som dopkyrka. Det är en medeltida gråstenskyrka med latinsk korsplan, västtorn, vapenhus i söder och sakristia i norr. Kyrkans gavelrösten är dekorerade med blinderingar. Den spetsbågiga sydportalen har rikt profilerad tegelomfattning. Västra korsarmen och tornet anses ha uppförts vid slutet av 1200-talet, då förmodligen som långhus med smalare kor. Lansettformade fönster med gråstensomfattning i torn och långhus. Vapenhuset, med sekundärt valv, tillkom senare, förmodligen i början av 1300-talet. Omkring 1400-talets mitt slogs långhusets valv, kalkmålningarna är enligt inskrift daterade 1456. Mot medeltidens slut utvidgades kyrkan med nytt kor, korsarmar och sakristia. Kyrkans exteriör putsades i gult och fönster upptogs och förstorades på 1760-talet. Tornhuven tillkom 1802, efter det senaste av två blixtnedslag i tornets historia. 1827 fick fönstren sin nuvarande storlek, och tornet skildes från långhuset. Interiören återfick sin mer ursprungliga karaktär vid 1925-års restaurering. I kyrkan lägger man märke till det nya Mariakoret i norra korsarmen med altarskåp i ikonteknik av Bengt Olof Kälde. Kälde har också gjort en större väggmosaik i församlingshemmet med motiv från Rasbobygden.

  • 1710 omtalas en äldre orgelläktare i koret.

Hedlundpositivet

[redigera | redigera wikitext]
  • 1747 Vid en allmän sockenstämma den 7 juni 1747 är det ingen som har något att erinra mot förslaget att man ”måtte få Orgewerk” i sin stora kyrka. Kostnaden skulle tas ut genom frivilliga sammanskott. ”Hofjägmästarn Wällborne Herr Joh: Gust. Gyllenkrok”Frötuna åtar sig att beställa ett orgelverk i Stockholm och så småningom upprättas ett kontrakt med orgelbyggare Olof Hedlund om ett 11-stämmigt positiv.
  • 1749: Vid Olof Hedlunds död den 20 april är arbetet dock ej riktigt klart, utan positivet färdigställs av vagnmakare, akademismed och amatörorgelbyggare Carl Holm, Uppsala (†1764), som utför intonation och stämning av verket. Orgeln kostade 5600 daler.[1]

Ursprunglig disposition (rekonstruerad):

Manual C-d³
Quintadena 16' (Ullman 1918)
Principal 8' (fasad)
Spetz Fleute 8’ (Erikson 1918)
Octava 4' (?)
Gedact 4' (Erikson 1918)
Qvinta 3' (eg. 2 2/3’) (?)
Octava 2' (?)
Mixtur IV chor. (1850)
Trompet 8’ (Strand 1829)
Trompet 4’, B (Ullman 1918)
Vox humana, D
Sperventil (?)
Tremulant (?)

Åkerman & Lunds-orgeln

[redigera | redigera wikitext]

Disposition:

Huvudverk C-f³ Svällverk C-f³ Pedal C-d¹ Koppel
Borduna 16' Salicional 8’ Subbas 16’ (transm. fr. Borduna 16') I/P
Principal 8' Violin 8’ II/P
Gamba 8’ Rörflöjt 8’ II/I
Borduna 8’ Flûte octaviante 4’ 4’ I/I
Oktava 4' Crescendosvällare 16’ II/II
Oktava 2' Fasta kombinationer: p, mf & f

Disposition:

Huvudverk C-g³ Bröstverk C-g³ (sv.) Pedal C-f¹ Koppel
Principal 8' Gedackt 8' Subbas 16' Huvudverk/pedal
Rörflöjt 8' Blockflöjt 4' Borduna 8' Bröstverk/pedal
Oktava 4' Principal 2' Fagott 16' Bröstverk/huvudverk
Kvint 2 2/3’ Scharf II chor. 1’ Bröstverk 4’/pedal
Waldflöjt 2' Trumpet 8’
Ters 1 3/5' Tremulant
Mixtur III chor. 1 1/3’ Crescendosvällare

Disposition

Manual Pedal
Gedackt 8' Bihängd
Rörflöjt 4'
Principal 2'
Sifflöjt 1'

Litteratur och källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Sten L. Carlsson (1973). Sveriges kyrkorglar. Lund: Håkan Ohlssons förlag. ISBN 91-7114-046-8 
  • Dag Edholm (1985). Orgelbyggare i Sverige 1600–1900 och deras verk. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-499-6 
  • Jan Håkan Åberg, red (1990). Inventarium över svenska orglar: 1990:II, Uppsala stift. Svenska kyrkan i utlandet. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784 
  • Olsson, Birger (1998). Olof Hedlund, orgelbyggare: levnad, verksamhet, orgelverkens öden. Skrifter från Institutionen för musikvetenskap / Göteborgs universitet, 1103-2251 ; 55. Göteborg: Institutionen för musikvetenskap, Univ. Libris 7753832. ISBN 91-85974-48-X 
  1. ^ Abrahamsson Hülpers, Abraham (1773) (på svenska). Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige. Västerås: Johan Laurentius Horrn. sid. 255. Libris 2413220 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]