Pieljekaise
| Pieljekaise nationalpark | |
| Nationalpark | |
 Utmed kungsleden i Pieljekaise.
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Läge | Lappland |
| - koordinater | 66°20′N 16°44′Ö / 66.333°N 16.733°Ö |
| Area | 15 340 hektar |
| Inrättad | 1909 |
| Geonames | 2686617 |
  Pieljekaises läge i Norrbottens län
| |
Pieljekaise är en nationalpark i Sverige, belägen cirka 10 km söder om Jäkkvik i Lappland. Parken är en stor björkskog som liknar en urskog. I södra delen finns många sjöar med ett rikt fiskbestånd.[1]
Genom parken går vandringsleden Kungsleden. Det finns även en övernattningsstuga i parken. Det finns en roddled över Lutaure.[2]
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Geologi
[redigera | redigera wikitext]Berggrunden består av gnejsig glimmerskiffer och amfibolit.[2] Vid istidens slut för 9 000 år sedan smälte isen och kvar den mjukt U-formade dalgången som ett minne av isen.[3]
Växtliv
[redigera | redigera wikitext]Upp till 800 meter över havet är Pieljekaise täckt av fjällbjörkskog. På Pieljekaises norra sluttning växer ängsbjörkskog, och där blommar smörbollarna i riklig mängd på våren. I juni finns det mängder av midsommarblomster, och senare blommar fjälltorta, hjortronblomma, nordisk stormhatt, fjällkvanne och brudborste.[4] På fjällhedarna finns få arter, som kråkbär, dvärgbjörk och krypljung.[2]
Djurliv
[redigera | redigera wikitext]I reservatets skogar finns fåglar som gråsiska och bergfink. På kalfjället finns ljungpipare, ängspiplärka och fjällripa. Däggdjur som rödräv, hermelin, skogshare och älg finns också i reservatet.[5] Under våren häckar enkelbeckasin, grönbenor, rödbenor och gluttsnäppor på myrarna.[6]
Namnet
[redigera | redigera wikitext]Namnet Pieljekaise kommer av arjeplogsamiska Beljijgáisse, som är en sammansättning av genitiv pluralis av bällje 'öra' och gáisse 'spetsig topp'. Pieljekaises två toppar liknar öron.[7]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Pieljekaise nationalpark ingår i Semisjaur-Njarg samebys markområde. Under årtusenden har det funnits samer i området. Före renskötselns tid levde de av vildren. I markerna finns det lämningar från forna tiders kåtaplatser och eldstäder. Det finns också rester av de gropar som samerna har använt för att fånga vildren.[8]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Om Pieljekaise nationalpark”. Sveriges nationalparker. https://www.sverigesnationalparker.se/park/pieljekaise-nationalpark/nationalparksfakta/. Läst 21 mars 2024.
- ^ [a b c] Värt att se i Sveriges natur. Stockholm. sid. 117. ISBN 91-34-50126-6
- ^ ”Geologi”. Sveriges nationalparker. https://www.sverigesnationalparker.se/park/pieljekaise-nationalpark/nationalparksfakta/geologi/. Läst 21 mars 2024.
- ^ ”Växtliv”. Sveriges nationalparker. https://www.sverigesnationalparker.se/park/pieljekaise-nationalpark/nationalparksfakta/vaxtliv/. Läst 21 mars 2024.
- ^ Nationalencyklopedin. Bd 15. Höganäs: Bra böcker. 1994. sid. 112, „Pieljekaise“. ISBN 91-7024-619-X
- ^ ”Djurliv”. Sveriges nationalparker. https://www.sverigesnationalparker.se/park/pieljekaise-nationalpark/nationalparksfakta/djurliv/. Läst 21 mars 2024.
- ^ Svenskt ortnamnslexikon, Högvålen. Uppsala: Wahlberg, Mats. sid. 248. Läst 18 mars 2024
- ^ ”Historik”. Sveriges nationalparker. https://www.sverigesnationalparker.se/park/pieljekaise-nationalpark/nationalparksfakta/historik/. Läst 21 mars 2024.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]Wikimedia Commons har media som rör Pieljekaise.
