[go: up one dir, main page]

Hoppa till innehållet

Piteå kommun

Piteå kommun
Kommun
Rådhustorget i Piteå
SloganDet är hit man kommer när man kommer hem
Kommunens vapen.
Piteå kommunvapen
LandSverige
LandskapNorrbotten
LänNorrbottens län (–)
CentralortPiteå
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd42 429 ()[1]
Areal4 640,69 kvadratkilometer ()[2]
- därav land3 086,12 kvadratkilometer[2]
- därav vatten1 554,57 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet13,75 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater65°20′00″N 21°30′00″Ö / 65.333333333333°N 21.5°Ö / 65.333333333333; 21.5
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsLuleå domkrets (–)
Piteå domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2759[3]
Anställda4 575 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2581
GeoNames603569
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Piteå kommun är en kommun i Norrbottens län i landskapet Norrbotten i Sverige. Centralort är Piteå.

Piteå kommun är belägen i södra delen av Norrbottens län, vid Pite älvs utlopp i Bottenviken. Kommunens näringsliv är mycket differentierat, med en tung basindustri i grunden.

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit positiv. Ända sedan 1911 har Socialdemokraterna, ibland med hjälp av stödpartier, haft makten i kommunen. 

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar Piteå socken där Piteå landskommun bildades vid kommunreformen 1862. I området fanns även Piteå stad som 1863 bildade en stadskommun. Ur landskommunen utbröts 1916 Norrfjärdens landskommun och 1918 Hortlax landskommun.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[5]

1967 uppgick i Piteå stad: Piteå, Norrfjärdens och Hortlax landskommuner. Piteå kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Piteå stad.[6]

Kommunen ingick från bildandet till 28 januari 2002 i Piteå domsaga och ingår sen dess i Luleå domkrets.[7]

Kommunen ansökte 2024 att få ingå i Förvaltningsområdet för samiska[8]

Topografi och hydrografi

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen präglas av många naturområden. Kustzonen utgörs av en plan slätt med en skärgård som sträcker sig ut i vidsträckta grundområden. Den flacka berggrundsytan täcks huvudsakligen av morän, som blivit formad av landhöjningen. Sedimenten från kustslätten fortsätter upp i dalgångarna, som tidigare varit översvämmade. Här har älvarna eroderat djupa fåror med branta sluttningar när landet höjts. Över dalsidornas brantare delar breder kuperad bergsterräng ut sig, täckt av barrskog och morän. Sjöar och myrmarker finns i de långsträckta, nordväst-sydöstliga sprickdalarna som skär genom bergterrängen.[9]

Totalt finns 212 sjöar, vattendrag och kustvatten i Piteå kommun.[10] Bland dessa återfinns Bänkerträsket, en större sjö på 705 hektar samt Flakaträsket beläget väster om Koler.[11]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[12]

Piteå kommun Hela riket






  Bebyggelse (2,7 %)
  Skog (82,7 %)
  Öppen myrmark (9,1 %)
  Jordbruksmark (2,6 %)
  Övrig mark (3,0 %)






  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Det finns 13 naturreservat i Piteå kommun. Fingermanholmen är beläget i närheten av centralorten. Platsen har fått sitt namn eftersom platsen användes för att utdela straff till "tjuvar och andra illdådare [...] Ibland var straffet att fingrar höggs av - därav namnet på ön".[13] Ett annat naturreservat är Vargön, beläget i skärgården. I reservatet samsas strandnära granurskogar med magrare gammeltallskogar högre upp på ön.[14]

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i tre församlingar – Hortlax församling, Norrfjärdens församling och Piteå församling.

Distrikt inom Piteå kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i fyra distriktHortlax, Norrfjärden, Piteå landsdistrikt och Piteå stadsdistrikt.[15]

Norrfjärden år 1994.

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2010 fanns det 15 tätorter i Piteå kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Piteå &&&&&&&&&&023067.&&&&&023 067
2 Bergsviken &&&&&&&&&&&02251.&&&&&02 251
3 Rosvik &&&&&&&&&&&01848.&&&&&01 848
4 Norrfjärden &&&&&&&&&&&01562.&&&&&01 562
5 Roknäs &&&&&&&&&&&01259.&&&&&01 259
6 Hortlax &&&&&&&&&&&01128.&&&&&01 128
7 Jävre &&&&&&&&&&&&0574.&&&&&0574
8 Svartudden &&&&&&&&&&&&0478.&&&&&0478
9 Lillpite &&&&&&&&&&&&0385.&&&&&0385
10 Hemmingsmark &&&&&&&&&&&&0366.&&&&&0366
11 Sjulsmark &&&&&&&&&&&&0353.&&&&&0353
12 Svensbyn &&&&&&&&&&&&0345.&&&&&0345
13 Böle &&&&&&&&&&&&0344.&&&&&0344
14 Blåsmark &&&&&&&&&&&&0299.&&&&&0299
15 Kopparnäs &&&&&&&&&&&&0225.&&&&&0225

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik

[redigera | redigera wikitext]

Ända sedan 1911 har Socialdemokraterna, ibland med hjälp av stödpartier, haft makten i kommunen. 1911-1924 var det Folkpartiet man samarbetade med (båda partierna hade många hjärtefrågor gemensamt, såsom allmän rösträtt och krav på republik). Detta samarbete bröts 1928 då Folkpartiet drog sig mer åt höger. 1928-1932 samarbetade Socialdemokraterna i stället med Vänsterpartiet. 1932-2014 hade Socialdemokraterna egen majoritet i kommunen, men även efter detta har man haft teknisk valsamverkan med Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Det finns ingen annan kommun i landet där samma parti haft makten med egen majoritet 82 år i rad.

År Partier
1995-2014[16] S
2014-2018 S V MP
2018- S V MP

Anders Sundström (kommunalråd 1980–1994 och senare statsråd) och Curt Boström (även han statsråd) är kända socialdemokratiska politiker från Piteå. Liberalen Nils Edén (statsminister 1917-1920) var också från Piteå, liksom liberalen Eliel Löfgren (justitieminister 1917–1920 och utrikesminister 1926–1928).

Kommunfullmäktige

[redigera | redigera wikitext]
Presidium 2022–2026[17]
Ordförande S Cristian Bergvall
Förste vice ordförande C Marika Berglund
Andre vice ordförande M Daniel Bergman

Mandatfördelning 1970–2022

[redigera | redigera wikitext]

I kommunvalet 1994 nådde Socialdemokraterna rekord med 66,6 procent av rösterna. Vid valet 2006 fick partiet 54,5 procent av rösterna.[18] Trots att de borgerliga partierna vann riksdagsvalet det året gick Socialdemokraterna framåt i kommunen i jämförelse med valet 2002, då partiet fick 51,3 procent.[18]

ValårVSMPSLPSDNSCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19704309323
430933
5190,9
46
197352711233
5271133
5178,4
438
197642810333
42810333
5193,4
4011
19793318234
331834
5193,2
3813
19823327135
332735
5193,5
3615
19853316335
3316335
5191,9
3615
198833116433
3316433
5189,2
3516
19913316443
3316443
5189,1
3318
19944354323
435433
5189,7
2823
19989284343
9284343
5184,70
2724
2002626154432
6265443
5183,50
2823
2006529135224
529354
5183,64
2724
2010530213226
53036
5186,25
2526
201452231235226
5223356
5186,92
2526
201861912356126
6193566
5188,22
2625
20225221251528
522558
5185,29
2922
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Kommunstyrelse

[redigera | redigera wikitext]

Totalt har kommunstyrelsen 15 ledamöter, varav fem tillhör Socialdemokraterna. Moderaterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet har två vardera medan Miljöpartiet, Kristdemokraterna, Sjukvårdspartiet och Skol- och landsbygdspartiet alla har vardera ett mandat.[19]

Presidium 2018–2022
Ordförande S Helena Stenberg
Förste vice ordförande S Anders Lundkvist
Andre vice ordförande V Brith Fäldt

Lista över kommunstyrelsens ordförande

[redigera | redigera wikitext]

Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.

Övriga nämnder

[redigera | redigera wikitext]
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden S Sven-Gösta Pettersson V Nina Lindström
Kultur- och fritidsnämnden S Elisabeth Lindberg MP Simon Granberg
Miljö- och tillsynsnämnden V Stig Sjölund S Ferid Letic
Fastighets- och servicenämnden S Marita Björkman Forsman MP Anna Åström
Överförmyndarnämnden V Maria Holmquist
Samhällsbyggnadsnämnden V Brith Fäldt S Jonas Lindberg
Barn- och utbildningsnämnden S Louise Mörk S Lena Jarblad
Valnämnden S Jonas Gunnarsson C Ulf Hartman

Källa:[24]

Valresultat 2018

[redigera | redigera wikitext]
PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Piteå Östra 52,57  % 37,63  %
M Strömnäs 20,35  % 11,91  %
V Djupvikens Norra 16,57  % 11,42  %
C Lillpite 45,59  % 10,95  %
NS Sikfors 16,67  % 9,11  %
SD Roknäs 13,00  % 6,46  %
KD Jävre 13,15  % 3,53  %
SLP Alterdalen 25,76  % 3,48  %
MP Djupvikens Norra 5,85  % 2,67  %
L Djupvikens Södra 3,85  % 2,47  %
FI Djupvikens Norra 1,06  % 0,28  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt

Piteå kommun har tre vänorter. GrindavíkIsland och Sveriges tidigare koloni Saint-Barthélemy i Västindien tillkom som Vänorter under 1970-talet medan den ryska orten Kandalaksha till kom under 1980-talet. I samband med Rysslands invasion av Ukraina 2022 pausade dock allt samarbete med Kandalaksha. Sedan 2006 finns en vänortspark i Piteå, som inkluderar en "kopia av ett traditionellt hus från St. Barth".[25]

Ekonomi och infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Kommunens näringsliv är mycket differentierat. I grunden ligger en tung basindustri som bland annat utgörs av skogsindustrier som Smurfit Kappa Kraftliner som tillverkar kraftpapper och kraftpapp, SCA Munksund AB som även de tillverkar kraftpapper och kraftpapp och sågverket SCA Wood AB. Därtill finns flera medelstora företag, däribland komposittillverkaren ABB AB. Betydande för näringslivet är även turismen och tjänstesektorn, bland annat genom företagsbyn Furunäset. Små och medelstora jordbruk finns i och kring Piteälvens dalgång.[26]

Energi och råvaror

[redigera | redigera wikitext]

Energimyndigheten uppgav att Piteå kommun år 2020 var den svenska kommun med störst installerad effekt av vindkraft med 894 MW.[27]

I kommunen finns tre vattenkraftverkLillpite och Råbäcken 1 i Lillpiteälven samt Sikfors i Piteälven. Dessa har en produktionskapacitet på 40,9 MW, 188,5 GWh.[28]

Infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Från söder till norr genomkorsas kommunen av Europaväg 4 längs kusten. Kommunen genomkorsas även av länsvägarna 373 och 374.[26]

Piteå flygplats används av Piteå flygklubb och helikopterföretaget Kallaxflyg. Sjöflygplats finns i Piteälven, vintertid finns även skidflygstråk.[29]

Demografi
Piteå kommun
Västra kajen.jpg
Västra kajen i Piteå (2015).
Civilstånd
Ogifta
Antal (Andel)20 918 st (49,92 %) varav 11 408 män och 9 510 kvinnor
Gifta
Antal (Andel)15 074 st (35,97 %) varav 7 534 män och 7 540 kvinnor
Skilda
Antal (Andel)3 691 st (8,81 %) varav 1 632 män och 2 059 kvinnor
Änkor/Änklingar
Antal (Andel)2 221 st (5,30 %) varav 512 män och 1 709 kvinnor
Könsfördelning
Män21 086 st (50,32 %)
Kvinnor20 818 (49,68 %)
Åldersfördelning
0–14 år6 752 st (16,11 %) varav 3 523 män och 3 229 kvinnor
15–24 år4 876 st (11,64 %) varav 2 579 män och 2 297 kvinnor
25–54 år15 335 st (36,60 %) varav 7 906 män och 7 429 kvinnor
55–64 år5 356 st (12,78 %) varav 2 648 män och 2 708 kvinnor
65+ år9 585 st (22,87 %) varav 4 430 män och 5 155 kvinnor
Uppgifterna avser förhållandena den 31 december 2016 enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. Källa: [30]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 42 429 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 64:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Piteå kommun 1970–2020[30]
ÅrFolkmängd
1970
  
32 800
1975
  
35 547
1980
  
38 402
1985
  
38 870
1990
  
40 034
1995
  
40 923
2000
  
40 363
2005
  
40 873
2010
  
40 892
2015
  
41 548
2020
  
42 226
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Utländsk bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2016 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 880, eller 6,87 % av befolkningen (hela befolkningen: 41 904 den 31 december 2016). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 711, eller 4,22 % av befolkningen (hela befolkningen: 40 531 den 31 december 2002).[31]

Piteå kommun har den tredje lägsta andelen invånare med utländsk bakgrund av Sveriges 290 kommuner, efter Lekebergs kommun (lägst) och Öckerö kommun. Andelen utrikes födda är också den tredje lägsta i landet, efter Lekeberg och Öckerö.[32]

Bakgrund den 31 december 2016 Antal Andel Varav män Kvinnor
Utrikes födda 2 495 5,95 % 1 185 1 310
Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar 385 0,92 % 222 163
Inrikes födda med en inrikes född förälder 1 988 4,74 % 981 1 007
Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar 37 036 88,38 % 18 698 18 338

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

[redigera | redigera wikitext]

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Piteå kommun.[33]

Födelseland 31 december 2021[33]
Nr Land Antal Andel Andel i
hela riket
1 Sverige Sverige &&&&&&&&&&039370.&&&&&039 370 93,02 % 80,00 %
2 Finland Finland &&&&&&&&&&&&0383.&&&&&0383 0,90 % 1,31 %
3 Eritrea Eritrea &&&&&&&&&&&&0212.&&&&&0212 0,50 % 0,46 %
4 Thailand Thailand &&&&&&&&&&&&0194.&&&&&0194 0,46 % 0,43 %
5 Afghanistan Afghanistan &&&&&&&&&&&&0185.&&&&&0185 0,44 % 0,60 %
6 Syrien Syrien &&&&&&&&&&&&0170.&&&&&0170 0,40 % 1,88 %
7 Norge Norge &&&&&&&&&&&&0142.&&&&&0142 0,34 % 0,39 %
8 Irak Irak &&&&&&&&&&&&0115.&&&&&0115 0,27 % 1,40 %
9 Iran Iran &&&&&&&&&&&&0104.&&&&&0104 0,25 % 0,80 %
10 Ryssland Ryssland &&&&&&&&&&&&&084.&&&&&084 0,20 % 0,22 %

Utländska medborgare

[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2016 hade 1 327 invånare (3,17 %), varav 697 män och 630 kvinnor, ett utländskt medborgarskap och saknade samtidigt ett svenskt sådant. Personer som har både utländskt och svenskt medborgarskap räknas inte av Statistiska centralbyrån som utländska medborgare.[34]

Piteå stadskyrka.

Det finns ett antal fornminnen i kommunen.[35] Flera av dem finns samlade längs Arkeologstigen i Jävre, där Norrbottens äldsta befolkning tros ha varit bosatta omkring 1000 f.Kr. Exempel på lämningar är gravar, labyrinter och offerstenar. Längs sträckan återfanns också Jävresmycket, ett bronssmycke från 400-600 e. Kr.[36] Ett annat område är Kyrkbyn Långnäs, det område som ursprungligen utgjorde Piteå. Där finns fortfarande synliga husgrunder i närheten av Klockån.[37]

Huvudartikel: Piteå kommunvapen

Blasonering: I fält av silver ett rött avhugget renhuvud med beväring av guld, därest dylik skall komma till användning.[38]

Vapnet går tillbaka till staden Piteås privilegiebrev från 1621, där ett renhuvud föreskrevs som stadens märke. Det fastställdes som vapen 1946. Vid kommunsammanläggningen 1967 hade även Piteå landskommun ett vapen från 1952, men det beslöts att stadsvapnet skulle föras vidare i oförändrad form. Detta registrerades hos Patent- och registreringsverket 1974.

  1. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. sida 18 i pdf:en
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Piteå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ Heikki, Jörgen (17 januari 2024). ”Gläds åt beslutet om att Piteå vill bli samisk förvaltningskommun”. Sameradion. https://sverigesradio.se/artikel/glads-at-beslutet-om-att-pitea-vill-bli-samisk-forvaltningskommun. Läst 17 januari 2024. 
  9. ^ ”Piteå”. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/pite%C3%A5. Läst 5 maj 2024. 
  10. ^ ”Sjöar och vattendrag - Natur och skog”. www.pitea.se. https://www.pitea.se/invanare/Boende-miljo/Naturvard/Sjoar-och-vattendrag/. Läst 16 maj 2022. 
  11. ^ ”Fiska - Friluftsliv och utesport - Fiska”. www.pitea.se. https://www.pitea.se/invanare/Fritid-kultur/friluftsliv-och-utesport/fiska/. Läst 16 maj 2022. 
  12. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  13. ^ ”Fingermanholmen - Se”. www.pitea.se. https://www.pitea.se/Upplev/Se--gora/produkt/?lang=sv&TLp=465225. Läst 16 maj 2022. 
  14. ^ ”Vargön - Se”. www.pitea.se. https://www.pitea.se/Upplev/Se--gora/produkt/?lang=sv&TLp=204247. Läst 16 maj 2022. 
  15. ^
  16. ^ Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014 Arkiverad 20 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 9 januari 2016
  17. ^ ”Kommunfullmäktiges presidium”. Piteå kommun. https://www.pitea.se/invanare/Kommun-politik/politik/Kommunfullmaktige/. Läst 17 juni 2024. 
  18. ^ [a b] Valmyndigheten
  19. ^ ”Kommunstyrelsen”. Piteå kommun. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2021. https://web.archive.org/web/20211018133121/https://pitea.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=287. Läst 25 oktober 2020. 
  20. ^ läs online, pt.se , läst: 23 september 2023.[källa från Wikidata]
  21. ^ läs online, www.ltu.se , läst: 24 september 2023.[källa från Wikidata]
  22. ^ läs online och läs online, sverigesradio.se , läst: 7 mars 2017.[källa från Wikidata]
  23. ^ läs online, www.svt.se , läst: 7 mars 2017.[källa från Wikidata]
  24. ^ ”Nämnder”. Piteå kommun. https://pitea.tromanpublik.se/. Läst 25 oktober 2020. 
  25. ^ ”Vänorter - Internationellt”. www.pitea.se. https://www.pitea.se/invanare/Kommun-politik/Internationellt/Vanorter/. Läst 10 augusti 2022. 
  26. ^ [a b] ”Piteå - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/pite%C3%A5. Läst 10 augusti 2022. 
  27. ^ ”Ny statistik över installerad vindkraft 2020”. www.energimyndigheten.se. https://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2021/ny-statistik-over-installerad-vindkraft-2020/. Läst 5 maj 2022. 
  28. ^ ”Piteå Kommun - vattenkraft.info - Vattenkraften i Sverige”. vattenkraft.info. https://vattenkraft.info/?what=Pite%C3%A5+kommun&where=kommun. Läst 13 augusti 2022. 
  29. ^ ”Piteå Airport - Upplev - Resa”. www.pitea.se. https://www.pitea.se/upplev/Resa/?lang=sv&TLp=1138431. Läst 10 augusti 2022. 
  30. ^ [a b] ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 27 mars 2017. 
  31. ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 12 november 2016. https://web.archive.org/web/20161112114817/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 27 mars 2017. 
  32. ^ Statistik från Statistiska centralbyrån.
  33. ^ [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 31 maj 2022. 
  34. ^ ”Utländska medborgare efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 1973 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101F/UtlmedbTotNK/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 27 mars 2017. 
  35. ^ ”Fornlämningar - Upplev - Sevärt”. www.pitea.se. https://www.pitea.se/Upplev/Se--gora/?c=7&TLcat=69_886. Läst 16 maj 2022. 
  36. ^ ”Arkeologstigen - Se”. www.pitea.se. https://www.pitea.se/Upplev/Se--gora/produkt/?lang=sv&TLp=204172. Läst 16 maj 2022. 
  37. ^ ”Kyrkbyn Långnäs - Se”. www.pitea.se. https://www.pitea.se/Upplev/Se--gora/produkt/?lang=sv&TLp=204020. Läst 16 maj 2022. 
  38. ^ ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php. Läst 7 december 2008. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]