Per Edvin Sköld

Per Edvin Sköld
	Per Edvin Sköld
	;
	Sveriges finansminister
	Tid i befattningen; 21 oktober 1949–12 september 1955
Statsminister	Tage Erlander
Företrädare	David Hall
Efterträdare	Gunnar Sträng
	Konsultativt statsråd (ekonomisk samordning)
	Tid i befattningen; 29 oktober 1948–21 oktober 1949
Statsminister	Tage Erlander
Företrädare	Förste innehavaren
Efterträdare	Siste innehavaren
	Sveriges jordbruksminister
	Tid i befattningen; 31 juli 1945–29 oktober 1948
Statsminister	Per Albin Hansson; Tage Erlander
Företrädare	Axel Pehrsson-Bramstorp
Efterträdare	Gunnar Sträng
	Tid i befattningen; 24 september 1932–19 juni 1936
Statsminister	Per Albin Hansson
Företrädare	Bo von Stockenström
Efterträdare	Axel Pehrsson-Bramstorp
	Sveriges försvarsminister
	Tid i befattningen; 16 december 1938–31 juli 1945
Statsminister	Per Albin Hansson
Företrädare	Janne Nilsson
Efterträdare	Allan Vougt
	Sveriges handelsminister
	Tid i befattningen; 28 september 1936–16 december 1938
Statsminister	Per Albin Hansson
Företrädare	Elof Ericsson
Efterträdare	Gustav Möller
Ledamot av Andra kammaren i Sveriges riksdag
	Mandatperiod; 1918–1964
Valkrets	Malmöhus läns södra valkrets ; (1918–1921); Malmöhus läns valkrets ; (1921–1964)
Född	Per Edvin Sköld; 25 maj 1891; Svedala församling, Malmöhus län
Död	13 september 1972 (81 år); Storkyrkoförsamlingen, Stockholms län; (kyrkobokförd i Norra Rörum, Malmöhus län)
Politiskt parti	Socialdemokratiska arbetarepartiet
Utbildning	Fil.kand. 1917
Alma mater	Lunds universitet
Ministär	Regeringen Hansson I; Regeringen Hansson II; Regeringen Hansson III; Regeringen Erlander I; Regeringen Erlander II
Maka	Edit Persson ; (g. 1918–1971; hennes död)
Barn	Nils Sköld (1921–1996); Per Sköld (1922–2008); Lars Sköld (f. 1925); Margareta Biörnstad (1928–2019)
Föräldrar	Nils Peter Sköld (1866–1958); Maria Sofia Nilsson (1870–1925)
Namnteckning

Per Edvin Sköld, född 25 maj 1891 i Svedala församling, Malmöhus län, död 13 september 1972 i Storkyrkoförsamlingen, Stockholms län (kyrkobokförd i Norra Rörum, Malmöhus län) var en svensk socialdemokratisk politiker.^[1]

Biografi

Per Edvin Sköld var son till lantbrukaren och riksdagsledamoten Nils Peter Sköld och Maria Sofia Nilsson. Han gifte sig 1918 med Edit Persson, dotter till byggmästare Per Persson och Anna Pettersson, och blev far till Nils Sköld, Per Sköld, Lars Sköld och Margareta Biörnstad.

Efter filosofie kandidatexamen i litteraturhistoria, religionshistoria och folkminnesforskning vid Lunds universitet 1917 blev Sköld året därpå invald som riksdagsledamot i andra kammaren för Socialdemokraterna. Vid tidpunkten var han 26 år gammal, och riksdagens yngste ledamot. 1919 blev han medarbetare för tidningen Arbetet, där han fortsatte skriva till 1921. Åren 1922–24 var han medarbetare i tidningen Skånska socialdemokraten. Sköld var statsråd 1932–36 och 1936–55; jordbruksminister 1932–36 och 1945–48, handelsminister 1936–1938, försvarsminister 1938–1945, konsultativt statsråd (ekonomisk samordningsminister) 1948–49 och finansminister 1949–55. Riksdagsledamot av andra kammaren 1918–64.

Som politiker kom Sköld att få ett särskilt ansvar för utformandet av den socialdemokratiska jordbrukspolitiken, och ingick som självskriven jordbruksminister i regeringen Hansson I. Han var bland annat en nyckelförhandlare i den så kallade "kohandeln" med Bondeförbundet under våren 1933, genom vilken Socialdemokraterna övergav stora delar av sin vänsteruppfattning i jordbruksfrågorna och kom att acceptera en jordbrukspolitik med stark protektionistisk inriktning.

Under hans tid i samlingsregeringen under andra världskriget utmärkte sig Sköld flera gånger. Under vinterkriget var han en förespråkare för starkare stöd till Finland; som försvarsminister ansåg han, tillsammans med statsminister Per Albin Hansson, att Sverige skulle bistå Finland så långt som möjligt utan att förorda intervention med trupper. Han tillät bland annat värvning av frivilliga, och försåg Finland med vapenleveranser i form av 50 000 gevär och tio miljoner patroner.

Sköld godkände under kriget inrättandet av interneringsläger (så kallade "arbetskompanier") för element som ansågs politiskt opålitliga och statsfientliga, däribland kommunister, fackföreningsfolk, antifascister och tyska desertörer. Efter kritik mot reglerna för internering i lägren avskaffades dessa 1943. Sköld var under kriget även en huvudmotståndare till en friare ordning vad gällde tryckfrihetsfrågorna.^[1]

Under midsommarkrisen motsatte han sig starkt att Engelbrechtdivisionen skulle släppas igenom och yttrade bittert, att "om detta beslut tas är det väl lika bra att tyskvännerna övertar regeringsansvaret helt och hållet".^{[källa behövs]}

Efter kriget tillträdde Sköld 1949 som finansminister. På denna post tillsatte han bland annat en utredning om indirekta skatter för att finansiera utökad socialvård 1952. Detta anses ha förebådat den utveckling som kom att följa några år senare, med omsättningsskatt som grundval för efterföljande decenniers sociala reformer.^[1]

Bibliografi

Blekingesägner om skogsnuvor, drakar, gastar m. m. saml. i Tvings socken, 1917
Den nya fattigvårdslagen, 1918
Från urtidstro till kristendom, 1918
Mötesförhandlingar och deras förande, 1919
Kommunalskattefrågan, 1920
Till jordbrukets arbetande folk!, 1920
Den borgerliga skattepolitiken, 1921
Sparsamhet med statens medel samt det fördärvliga kommittéväsendet, 1921
Sockerfrågan, 1922
Den siste av Jeppesläkten, 1923
Kommunalkunskap, 1923
Tidens deklarationshandbok, 1923
Hur tullarna verkat, 1924
Nykterhetspolitiska synpunkter, 1926
Kommunalskatten, 1926
Nya vägar, 1927
Skog och jord, 1928
Socialdemokratisk jordpolitik, 1928
Valhandbok, 1928
Statskunskap, 1928
Deklarationshandbok, 1928
Taxeringshandbok, 1929
Jordbruket och krisen, 1932
Jordbrukspolitiken under krisen, 1934
Socialdemokratisk jordbrukspolitik, 1934
Bättre bärgning åt den fattiga jordbruksbefolkningen, 1936
Socialdemokratin och jordbruket, 1936
Staten och näringslivet, 1938
I kamp för människovärdets erövring, 1939
Sockernäring och folkhushållning, 1939
Perspektiv på en ny försvarsordning, 1940
För Sveriges framtid, 1940
Bevara freden – försvara friheten, 1942
Två föredrag om väpnad neutralitet, 1943
Kryssarfrågan, 1943
Jordbrukets framtid, 1944
Jordbruksfrågan i belysning av arbetarrörelsens efterkrigsprogram, 1946
Småbrukarna och jordbrukspolitiken, 1948
Försvar och utrikespolitik, 1948
Skattesänkning – hur?, 1950
Priser, löner, skatter, 1952
Politisk skattehandbok 1954, 1954
Svensk ekonomi under tio år, 1955
Sparande och medinflytande, 1957
Vi var fattiga, men ...,1957
Folkpartiets värdesäkringsbluff, 1958
Söderslätts förhistoria, 1968

Priser och utmärkelser

Lengertz litteraturpris 1969

Referenser

^ [a b c] Gustaf Jonasson: Per Edvin Sköld i Svenskt biografiskt lexikon (2003–2006)

Vidare läsning

Jonasson, Gustaf; Sköld, Lars (1976). Per Edvin Sköld 1946-1951. Studia historica Upsaliensia, 0081-6531 ; 77. Uppsala: Uppsala univ. Libris 8358936. ISBN 91-554-0352-2
Möller, Yngve (1996). Per Edvin Sköld: humanist och samhällsbyggare. Stockholm: Tiden/Athena. Libris 7408184. ISBN 91-518-2983-5 (inb.)
Nerman, Ture (1967). Akademikerna i arbetarrörelsen. Stockholm: Rabén & Sjögren. sid. 145-148. Libris 8076906

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Per Edvin Sköld.
Bilder & media
Per Edvin Sköld i Libris

Företrädare: Bo von Stockenström	Sveriges jordbruksminister 1932–1936	Efterträdare: Axel Pehrsson-Bramstorp
Företrädare: Elof Ericsson	Sveriges handelsminister 1936–1938	Efterträdare: Gustav Möller
Företrädare: Janne Nilsson	Sveriges försvarsminister 1938–1945	Efterträdare: Allan Vougt
Företrädare: Axel Pehrsson-Bramstorp	Sveriges jordbruksminister 1945–1948	Efterträdare: Gunnar Sträng
Företrädare: Karin Kock-Lindberg	Sveriges konsultativa statsråd 1948–1949	Efterträdare: John Lingman
Företrädare: David Hall	Sveriges finansminister 1949–1955	Efterträdare: Gunnar Sträng

[:0-1] [a b c] Gustaf Jonasson: Per Edvin Sköld i Svenskt biografiskt lexikon (2003–2006)

[1]