Papaya
Papaya | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
Ordning | Kålordningen Brassicales |
Familj | Papajaväxter Caricaceae[1] |
Släkte | Carica |
Art | Papaya C. papaya |
Vetenskapligt namn | |
§ Carica papaya | |
Auktor | L. |
Papaya (Carica papaya[2]) eller papaja[2] är en trädformad ört som tillhör familjen Caricaceae. Den kan bli upp till 10 meter hög och blommar i april till augusti. Dess stam förvedas aldrig helt. I toppen sitter en rosett med långskaftade, handflikiga blad. Den är tvåbyggare med han- och honblommor på olika plantor. Hanblomman är långskaftad och honblomman kortskaftad.
Frukten hänger i klasar under bladkronan. Den är brandgul eller gul som mogen, har ett laxköttsfärgat fruktkött, är söt, välsmakande och smörartad i konsistensen. Frukten är rik på A- och C-vitamin och har blivit en vanlig syn på frukostbrickor världen över. Den används också i exempelvis godis och glass. Frukten kan även ätas som omogen (då grönfärgad i fruktköttet), exempelvis tillagad som morot, zucchini eller pumpa.[3]
Papaya är en urgammal kulturväxt som odlades av indianerna långt innan européernas ankomst. Arten är inte känd i vilt tillstånd, men närstående arter växer i Central- och Sydamerika. Numera odlas papaya i alla varmare trakter och utgör ett betydelsefullt livsmedel.
Torkad saft från frukten kallas papain och utvinns genom att man skårar omogna frukter och samlar in det som samlas i skårorna. Papain innehåller proteinspjälkande enzym och används bland annat till att möra kött och som medicin vid matsmältningsbesvär. Inom industrin används papain för att motverka krympning av siden och ull.
-
Papayalöv
-
Papayafrukter
-
Papayaträd med omogen frukt
-
Snittbild på frukten.
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Papaya Coconut, hit från 1986 av den svenska pop- och countrysångerskan Kikki Danielsson.
Världsproduktion
[redigera | redigera wikitext]Placering | Land | Produktion (ton) |
---|---|---|
1 | Indien | 5 989 000 |
2 | Brasilien | 1 060 392 |
3 | Mexiko | 1 039 820 |
4 | Dominikanska republiken | 1 022 498 |
5 | Indonesien | 887 591 |
6 | Nigeria | 833 038 |
7 | Kongo-Kinshasa | 213 769 |
8 | Venezuela | 188 636 |
9 | Colombia | 183 732 |
10 | Kuba | 176 630 |
Källa: UN Food & Agriculture Organisation (FAO)[4] |
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”papaya”. Encyclopædia Britannica. http://www.britannica.com/EBchecked/topic/441909/papaya. Läst 19 november 2010.
- ^ [a b] ”papaja”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/papaja. Läst 13 mars 2019.
- ^ ”Papaya”. www.miele.se. https://www.miele.se/konsument/840.htm. Läst 13 mars 2019.[död länk]
- ^ FAOSTAT: Production statistics, crops.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Papaya.