Pajala landskommun

	Pajala landskommun; Före detta kommun
	; Kommunens vapen.
Land	Sverige
Landskap	Norrbotten
Län	Norrbottens län
Kommun, nu	Pajala kommun
Centralort	Pajala
Inrättad	1 januari 1863
ur	Pajala socken
Utbrutet	Tärendö landskommun (1885); Junosuando landskommun (1914); Korpilombolo landskommun (1870)
Upphörd	31 december 1970
Uppgått i	Pajala kommun
Befolkning, areal
Areal	3 615 kvadratkilometer (1952)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	67°12′43″N 23°22′03″Ö / 67.212058055556°N 23.367458055556°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Tingslag	Pajala och Korpilombolo tingslag (1928-01-01–); Pajala tingslag (–1927-12-31)
Koder och länkar
Kommunkod	2521
	Redigera Wikidata

Pajala landskommun var en tidigare kommun i Norrbottens län.

Administrativ historik

Pajala landskommun inrättades den 1 januari 1863 i Pajala socken i Norrbotten när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft. Ur denna bröts den 3 juni 1870 en del av den för att bilda Korpilombolo landskommun, 1885 utbröts Tärendö landskommun och 1914 Junosuando landskommun ut.^[1]

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.^[2]

Den 1 januari 1971 bildade Pajala tillsammans med Junosuando, Korpilombolo och Tärendö, den nuvarande Pajala kommun.

Kyrklig tillhörighet

I kyrkligt hänseende hörde kommunen till församlingarna Pajala (från 1948 uppdelad i två kyrkobokföringsdistrikt, Pajala kbfd och Kaunisvaara kbfd) och Muonionalusta.

Kommunvapnet

Blasonering: Sköld: av en vågskura delad i silver och grönt, vari tre bysantiner av silver, två och en ställda.^[3]

Detta vapen fastställdes av Kungl. Maj:t den 5 december 1947. Vapnet förs idag av den nuvarande Pajala kommun. Se artikeln om Pajala kommunvapen för mer information.

Geografi

Vy över Muonioälven med Sverige (Pajala kommun) till höger och Finland (Kolari kommun) till vänster.

Pajala landskommun omfattade den 1 januari 1952 en areal av 3 615,25 km², varav 3 512,60 km² land.^[2]

Tätorter i kommunen 1960

Tätort	Folkmängd
Pajala	&&&&&&&&&&&01407.&&&&&01 407
Parkalompolo	&&&&&&&&&&&&0280.&&&&&0280
Muodoslompolo	&&&&&&&&&&&&0277.&&&&&0277
Kaunisvaara	&&&&&&&&&&&&0269.&&&&&0269

Tätortsgraden i kommunen var den 1 november 1960 34,7 procent.^[4]

Näringsliv

Vid folkräkningen den 31 december 1950 var huvudnäringen för kommunens befolkning uppdelad på följande sätt:^[5]

61,3 procent av befolkningen levde av jordbruk med binäringar
18,7 procent av industri och hantverk
6,6 procent av offentliga tjänster m.m.
5,3 procent av handel
3,4 procent av samfärdsel
0,6 procent av husligt arbete
0,1 procent av gruvbrytning
4,1 procent av ospecificerad verksamhet.

Av den förvärvsarbetande befolkningen jobbade 39,0 procent med jordbruk och boskapsskötsel, 23,7 procent med skogsbruk och 9,6 procent med byggnadsverksamhet. Endast 7 av förvärvsarbetarna (0,3 procent) hade sin arbetsplats utanför kommunen.^[5]

Politik

Mandatfördelning i valen 1938-1966

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1938

6

9

6

9

21

1942

6

7

8

6

7

8

21

20

1946

11

10

4

5

11

10

4

5

30

29

1950

9

10

4

2

5

9

10

4

2

5

30

79,8

28

1954

8

12

2

6

8

12

2

6

30

80,2

29

1958

9

12

3

1

5

9

12

3

5

30

79,9

30

1962

9

13

3

1

4

9

13

3

4

30

81,7

29

1966

9

11

6

4

9

11

6

4

30

83,6

27

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Referenser

Fotnoter

^ Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, Mjölby 1993, ISBN 91-87784-05-X, s. 100
^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 6* & 121. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
^ ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php. Läst 4 april 2011.
^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961-10-31. sid. 33. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf. Läst 30 juni 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, IV, Totala räkningen: folkmängden efter yrke i kommuner, församlingar och tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1954-10-08. sid. 188-189. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_4.pdf. Läst 30 juni 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.

[1] Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, Mjölby 1993, ISBN 91-87784-05-X, s. 100

[SCB_FR_1950:1-2] [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 6* & 121. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.

[3] ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php. Läst 4 april 2011.

[SCB_FR_1960:2-4] (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961-10-31. sid. 33. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf. Läst 30 juni 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.

[SCB_FR_1950:4-5] [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, IV, Totala räkningen: folkmängden efter yrke i kommuner, församlingar och tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1954-10-08. sid. 188-189. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_4.pdf. Läst 30 juni 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]