Svenska skogsarbetareförbundet

Svenska skogsarbetareförbundet var ett svenskt fackförbund inom Landsorganisationen (LO) som ursprungligen bildades som Svenska skogs- och flottningsarbetareförbundet 1918 och namnändrades till Svenska skogsarbetareförbundet 1962. Det uppgick 1998 i det nybildade Skogs- och träfacket.

• 1906 bildades den första fackliga organisationen i skogen i Guxås. Flera organisationer med skogsarbetare, flottare och småbrukare tillkom under de följande åren och de anslöts till förbundsbildningar utanför LO. LO rekommenderade skogsarbetarna att ansluta sig till Svenska sågverksindustriarbetareförbundet men skogsarbetarna i Norrland föredrog ett eget förbund.
• 1917 tog Ångermanlands vänstersocialdemokratiska partidistrikt initiativ till en kongress, som sammankallades 1918 i Sollefteå. Där bildades Svenska skogs- och flottningsarbetareförbundet. Ordförande och kassör blev C. O. Johansson. Ett förslag om anslutning till SAC röstades ner.
• 1921 gjordes en överenskommelse med Svenska sågverksindustriarbetareförbundet. Man delade upp skogsarbetarkåren så att förbundet skulle organisera skogsarbetare i Dalarna och Norrland utom Gävleborgs län och Sågverksindustriarbetareförbundet de söder därom.
• 1923 hade förbundet 10158 medlemmar.^[1]
• 1925 bildades Trä- och pappersindustriarbetarekartellen tillsammans med två andra fackförbund.
• 1934 överfördes 10500 skogsarbetare från Svenska sågverksindustriarbetareförbundet.
• 1935 påbörjades en aktion för att hävda kollektivavtalen, som resulterade i konflikt med Korsnäs och Bergslaget. Uppgörelse träffades året därpå, med eftergifter från arbetsgivarna, dock utan att kollektivavtal kunde slutas.
• 1938 fanns 972 avdelningar med 43059 medlemmar.
• 1947 inrättades en erkänd arbetslöshetskassa.
• 1948 överfördes skiljeställsarbetarna från Svenska sågverksindustriarbetareförbundet.
• 1950 hade förbundet 909 avdelningar med 32471 medlemmar.
• 1957 uppgick Sveriges virkesmätares riksförbund i förbundet.
• 1962 bytte förbundet namn till Svenska skogsarbetareförbundet.
• 1970 hade förbundet 37 storavdelningar med 26888 medlemmar.
• 1980 hade förbundet 82263 medlemmar, varav 69689 män och 12574 kvinnor.^[1]
• 1998 bildades Skogs- och träfacket när förbundet slogs samman med Svenska träindustriarbetareförbundet.

• Welander Lars-Olof, red (1999). Enskilda byråns handböcker. Fackliga organisationer - LO. Skrifter utgivna av Riksarkivet, 1402-4705 ; 10. Stockholm: Riksarkivet. Libris 2625630. ISBN 91-88366-43-X 
• Nygren Hans, red (1973). Steg för steg, 1945-1973: en krönika i text och bild om den svenska fackföreningsrörelsens utveckling under efterkrigstiden. Stockholm: Prisma i samarbete med Landsorganisationen i Sverige. Libris 7406349. ISBN 91-518-0705-X 

• Karlbom, Torvald (1968). Skogens arbetare: till minnet av Svenska skogsarbetarförbundets 50-åriga verksamhet 1918-1968. Stockholm: Sv. skogsarbetareförb. Libris 544701 
• Kjellberg, Anders (2017) The Membership Development of Swedish Trade Unions and Union Confederations Since the End of the Nineteenth Century (De svenska fackförbundens och centralorganisationernas medlemsutveckling sedan slutet av 1800-talet) (Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility). Research Reports 2017:2 (uppdaterad 2019). Lund: Department of Sociology, Lund University. (om medlemsutveckling mm i bland annat Svenska skogsarbetareförbundet)
• Persson, Bo (1991). Skogens skördemän: Skogs- och flottningsarbetareförbundets kamp för arbete och kollektivavtal 1918-1927. Arkiv avhandlingsserie, 0347-4909 ; 37. Lund: Arkiv. Libris 7674868. ISBN 91-7924-061-5 
• Skogsarbetarrörelsen: dokument belysande dess bakgrund, tillkomst och verksamhet. Stockholm. 1948. Libris 722845 
• Söderberg, Inga; Söderberg, Ewert (1993). Från yxa och såg till skördare och miljövård: 75 år med skogsarbetare i facklig kamp och gemenskap : Svenska skogsarbetareförbundet 1918-1993. Gävle: Svenska skogsarbetareförb. Libris 1692294