Svenska textilarbetareförbundet
Svenska textilarbetareförbundet | |
Historia | |
---|---|
Grundat | 1898 |
Upplöst | 1972 |
Huvudorganisation | Landsorganisationen, LO. Anslutning 1900-01. 1904-12. 1932-. |
Övrigt | |
Förbundstidning | Textilarbetaren. Stockholm: Svenska textilarbetareförbundet. 1904-1943. Libris 751930 Beklädnadsfolket. Stockholm: Svenska textilarbetareförbundet. 1944-1992. Libris 3405422 |
Svenska textilarbetareförbundet var ett svenskt fackförbund inom Landsorganisationen (LO) som bildades 1898. Det sammanslogs 1972 med två andra förbund till Beklädnadsarbetarnas förbund.
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Textilindustrin är världens första industrigren och så var fallet även i Sverige. Redan på 1600-talet uppstod textilindustrier i Stockholm och Norrköping. Men det var färgeri- och blekeriarbetare i Göteborg som bildade yrkets första fasta organisation i mitten av 1800-talet. Även repslagare och snörmakare var tidigt ute med att bilda föreningar. Den 12 juli 1885 bildade färgeriarbetarna i Göteborg en fackförening och den gav impulser till arbetare i andra städer. Konflikter uppstod tidigt. Sveriges första lockout var vid Levantens färgeri i Göteborg och flera strejker förekom tidigt, bl.a. en väverskestrejk i Norrköping 1890.
Historia
[redigera | redigera wikitext]- 1890 hölls en konferens i Norrköping med 17 ombud där Svenska textilarbetareförbundet bildades. Till dess förste ordförande utsågs Axel Winge.
- 1904 utsågs Gustaf Janzén till ordförande, en post som han innehade till 1930.
- 1906 uppgick Svenska repslageriarbetareförbundet i Textilarbetarförbundet.
- 1908 bröt sig vävlagarna ut och bildade Svenska vävlagareförbundet.
- 1909 deltog förbundet i storstrejken som fick en mycket negativ efterverkan. Från ett medlemsantal 1909 på 5984 sjönk det till 1430 år 1911.
- 1909 fanns en kvinnlig ordförande, Gerda Christiansson, i avd 49 (Manufakturaktiebolaget) i Malmö. Flera aktiva kvinnor fanns i avd 49 under den här tiden.[1]
- 1912 lämnade förbundet LO för andra gången och nu efter en schism rörande uttaxeringar vid konflikter.
- 1914 slöts det första rikstäckande avtalet med arbetsgivaren Sveriges textilindustriförbund. Senare under första världskriget var arbetslösheten stor till följd av råvarubrist.
- 1921 ledde efterkrigskrisen till att drygt en tredjedel av förbundets medlemmar var arbetslösa.
- 1923 hade förbundet 16413 medlemmar. [2]
- 1930 hade lönerna pressats ned så att förbundet gick i strejk trots den dåliga konjunkturen, men man fick en relativ god uppgörelse och förbundet stärktes.
- 1932 återinträdde förbundet i LO.
- 1937 ombildades a-kassan till erkänd arbetslöshetskassa.
- 1951 hade förbundet 48347 medlemmar, men med tilltagande konkurrens från utlandet förvärrades textilkrisen allt mer och medlemsantalet sjönk så att förbundet 1960 hade 36870 och 1970 24130 medlemmar.
- 1970 uppgick Svenska vävlagareförbundet i Textilarbetareförbundet.
- 1970 bildade förbundet tillsamman med Svenska beklädnadsarbetareförbundet och Sko- och läderarbetarnas förbund det nya Beklädnadsarbetarnas förbund.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Protokollen från Färg och textilarbetareförbundet avd. 47 i Malmö från 3 juli 1909 – 4 augusti 1909 och Svenska textilarbetareförbundet avd. 49 på Manufakturaktiebolaget, MAB år 1909 som förvaras på Arbetarrörelsens arkiv i Malmö
- ^ Nordin, Rune (1981). Den fackliga arbetarrörelsen. 1, Uppkomst och utveckling (1. uppl.). Stockholm: Prisma i samarbete med Landsorganisationen i Sverige. Libris 256335. ISBN 91-518-1470-6 (inb.)
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Welander Lars-Olof, red (1999). Enskilda byråns handböcker. Fackliga organisationer - LO. Skrifter utgivna av Riksarkivet, 1402-4705 ; 10. Stockholm: Riksarkivet. Libris 2625630. ISBN 91-88366-43-X
- Nygren Hans, red (1973). Steg för steg, 1945-1973: en krönika i text och bild om den svenska fackföreningsrörelsens utveckling under efterkrigstiden. Stockholm: Prisma i samarbete med Landsorganisationen i Sverige. Libris 7406349. ISBN 91-518-0705-X
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Axelsson, Majgull (1991). Svenska textilarbetareförbundet 1949-1971. Stockholm: Tiden. Libris 7421825. ISBN 91-550-3804-2 (inb.)
- Hanson, Tore (1968). Textilarna och facket. Borås. Libris 2838189
- Kjellberg, Anders (2017) The Membership Development of Swedish Trade Unions and Union Confederations Since the End of the Nineteenth Century (De svenska fackförbundens och centralorganisationernas medlemsutveckling sedan slutet av 1800-talet) (Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility). Research Reports 2017:2 (uppdaterad 2019). Lund: Department of Sociology, Lund University. (om medlemsutveckling mm i bland annat Svenska textilarbetareförbundet)
- Olsson, K.J (1938). Textilarna: Svenska textilarbetareförbundet 1898-1938. Norrköping. Libris 11636081
- Tillman, Bo (1948). Textilarna: Svenska textilarbetareförbundet 1938-1948. Textilarna ; 2. Norrköping: Tr. a.-b. Norrköping. Libris 1420462
- Winberg, Christer (1990). ”Kvinnliga arbetare och facklig organisation: Textilarbetareförbundet som exempel”. Studier i modern historia / tillägnade Jarl Torbacke den 18 augusti 1990 ([Stockholm] : [Militärhistoriska förl.], 1990): sid. 329-344. Libris 2072033
- Winberg, Christer (1987). ”Patriarker i kvinnoförbund: Textilarbetarförbundets kvinnosyn”. Manliga strukturer och kvinnliga strategier / red.: Birgit Sawyer och Anita Göransson (Göteborg : Historiska institutionen, Univ., 1987): sid. 255-275. Libris 2361501