Sture Arnell

Sture Anders Arnell, född den 22 augusti 1905 i Enslövs församling, Hallands län, död den 6 april 1990 i Skogslyckans församling i Växjö, var en svensk historiker och skolman. Han var måg till Sigurd Schartau.

Arnell avlade studentexamen i Halmstad 1924, filosofisk ämbetsexamen vid Lunds universitet 1928 och filosofie licentiatexamen där 1935. Han genomförde arkivstudier i Königsberg, Riga, Dorpat, Reval, Helsingfors, Köpenhamn och Göttingen. Arnell var amanuens vid Landsarkivet i Lund 1936–1938 och promoverades till filosofie doktor i Lund 1938. Han blev lektor vid Karlskrona högre allmänna läroverk 1940 och vid folkskoleseminariet i Växjö 1949. Arnell invaldes som ledamot av Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia 1952. Han blev riddare av Nordstjärneorden 1955.

• Die Auflösung des livländischen Ordensstaates. Das Schwedische Eingreifen und die Heirat Herzog Johanns von Finnland (doktorsavhandling 1937)
• Fragmentum historiae Johannis. En historiografisk studie (1941)
• Handlingar rörande Sveriges utrikespolitik 1561–1566 (tillsammans med Ingvar Andersson, 1946)
• Karin Månsdotter. Tolv kapitel om en drottning och hennes tid (1951)
• Bidrag till belysning av den baltiska fronten under det nordiska sjuårskriget 1563–1570 (1977)

• Riddare och Ledamöter av Kungl. Nordstjärneorden i Sveriges statskalender 1962
• Arnell, Sture A i Vem är Vem?: Götaland utom Skåne, Halland, Blekinge (andra upplagan, 1965)
• Sveriges dödbok 1830–2020