Skee kyrka

Skee kyrka
Kyrka
Land	Sverige
Län	Västra Götaland
Stift	Göteborgs stift
Församling	Skee-Tjärnö församling
Koordinater	58°56′14.4″N 11°16′47.4″Ö / 58.937333°N 11.279833°Ö / 58.937333; 11.279833
Material	Natursten
Invigd	1100-talet
Bebyggelse‐ registret	21300000003018
Klocktornet

Skee kyrka är en kyrkobyggnad sedan 2006 i Skee-Tjärnö församling (tidigare Skee församling) i Göteborgs stift. Den ligger någon kilometer norr om Skee i Strömstads kommun.

Kyrkan är uppförd av i kvader huggen granit under 1100-talet, då Bohuslän tilhörde Norge, och ligger norr om vägen. Det fristående klocktornet i sten från 1673 ligger söder om vägen. Vid en stor ombyggnad 1794-1795 förlängdes långhuset västerut, ett vapenhus i sten byggdes till och kormurarna höjdes. Samtidigt tillkom det välvda taket över kor och långhus.

I sin nuvarande form består kyrkan av långhus med smalare kor i öster, men lika högt som övriga kyrkan. Öster om koret finns en halvrund absid, som liksom portalerna på syd- och norrsidan och det rundbågiga fönstret i korets norra sida, härstammar från kyrkans äldsta tid. Stengolvet och troligen även altarbordet är från medeltiden. Norr om koret finns en tillbyggd sakristia.

Kyrkan restaurerades på 1923-1924 under ledning av Axel Forssén. Tillägg från 1800-talet rensades då bort och man och lyfte fram element från medeltiden och 1700-talet: medeltida korportaler och portalomfattningar togs fram och man frilade kvadersten i fasaden. 1800-talsbänkarna ersattes och det medeltida golvet frilades. De avlägsnade takmålningarna ersattes. Åtgärderna betraktas som ett gott exempel på den typ av restaureringar som ofta skedde Västsverige vid den tiden.^[1]

Christian von Schönfeldt utförde 1730 takmålningar i både långhus, kor och sakristia. I slutet av 1800-talet byttes kyrkorummets trävalv. Därmed har endast sakristians målningar bevarats. Vid en restaurering 1923 utförde Filip Månsson, Gunnar Erik Ström och Henning Ståhlberg nya takmålningar i kyrkorummet med motiv föreställande Kristi himmelsfärd och apostlarna. Ståhlberg konserverade samtidigt Schönfeldts målningar i sakristian. På grund av den lilla ytan har Schönfeldt valt att endast framställa syndabekännelsen och förlåtelsen.

• Altarskåpet, med skulpturer och reliefer som framställer Jesu liv, är från 1490-talet och har ett ramverk i barockstil från 1686.

• En madonnabild i svart täljsten står på altaret i koret. Den är från 1200-talet.
• En Mariafigur i sten, från omkring 1275, är sedan 1924 placerad på ett Mariaaltare. Den satt tidigare ovanför kyrkans västportal.^[1]
• Dopfunten från 1200-talet, såldes på 1800-talet till Statens historiska museum i Stockholm och är ersatt av en avgjutning.
• Predikstolen i barockstil är från 1671 och en donation från dåvarande ägaren till Blomsholms säteri, Sven Ranck.
• Nattvardskalken är i silver.

• Dopfunt av täljsten från omkring 1200 i två delar. Höjd: 71 cm. Cuppan är halvsfärisk med en vulst nedtill och upptill ett bandornament. Den har egenartade ornament utförda i hög men plan relief. Motiven är lejon, drakar eller gripar och två människoansikten ordnade i löpande följd. Foten saknar dekor och är rund med en hög kant. Uttömningshål finns. Hela objektet är välbevarat. Även om lejonmotiven var vanliga i Danmark är den självständigt utformad i relation till de danska förebilderna. Funten är av materialet att döma inte tillverkad i Danmark utan snarare i Østfold i Norge. Funten såldes 1878 till Statens historiska museum^[2]

Orgeln är byggd 1924 av A. Magnusson Orgelbyggeri AB. Den byggdes om 1970 av Hammarbergs Orgelbyggeri AB. Tillhörande orgelfasad med förhöjt mittparti är ritad 1876 av Johan Fredrik Åbom.

• 
  Nordportalen. Slutsten/ansiktsmask.
• 
  Altaruppsats från 1686.
• 
  Detalj av altaruppsats.

• 
  Nordportalen.
• 
  Nordportalen. Kapitäl och rundbåge åt väster.
• 
  Sydportalen. Västra portalsmygen.
• 
  Sydportalen. Kapitäl och rundbåge åt väster.
• 
  Långhusets södra portal.
• 
  Interiör mot väster.
• 
  Schönfeldts takmålning i sakristian.
• 
  Stenskulptur. Madonna från 1200-talets senare del.

• Gullbrandsson, Robin (2017). Medeltida taklag i Göteborgs stifts kyrkor : en förstudie. Rapport / Västarvet, 2017. Vänersborg: Västarvet. sid. 22. Libris 22284903 
• Mellgren, Maria (2009). Kyrkor i Göteborgs stift : rapport över kyrkobyggnadsinventering och karakterisering 2001-2007. Göteborgs stifts skriftserie, 1402-5329 ; 2009:1. Göteborg: Göteborgs stift. Libris 11485399. ISBN 9197431680 
• Nyström Rudling, Kajsa (2018). Mellan himmel och helvete : bemålade kyrktak i Göteborgs stift 1697-1812. [Karlstad]: Votum. sid. 82-83. Libris 21705493. ISBN 9789188435491 
• Vår svenska kyrka [Göteborgs stift] / redaktionskommitté Elis Malmeström ... Göteborg: Kulturhistoriska förlaget. 1950. sid. 137. Libris 904466 
• Våra kyrkor. Västervik: Klarkullen. 1990. sid. 511. Libris 7794694. ISBN 91-971561-0-8 
• Bebyggelseregistrets byggnadspresentation

• Glase, Béatrice; Glase, Gösta (1996). 99 kyrkor : från Skåne i söder till Lappland i norr. Stockholm: Byggförl./Kultur i samarbete med Riksantikvarieämbetet. sid. 84-85. Libris 8377620. ISBN 91-7988-142-4 
• Granqvist, Nils W (1964). ”Begravningsplåtarna i Skee kyrka”. Vikarvet 1962/1963 (23),: sid. 67-69  : ill. 0349-0351. ISSN 0349-0351.  Libris 9056201
• Kilström, Bengt Ingmar (2001). Skee kyrka. Skrifter, 99-0526218-0 (Ny uppl). Strömstad: Skee kyrkoråd. Libris 15176530 
• Wideen, Harald (1952). Skee kyrkas medeltida Maria-portal. Libris 11297544 

• Wikimedia Commons har media som rör Skee kyrka.
  Bilder & media