Novgorod oblast

	Новгородская область
	Federationssubjekt
Flagga	Symbol
Land	Ryssland
Federalt distrikt	Nordvästra federala distriktet
Huvudort	Novgorod
Area	53 895 km²
Folkmängd	640 613 (1 januari 2010)
Befolkningstäthet	11,9 invånare/km²
Ledare	Andrej Nikitin (2017–)
Tidszon	+3
Geonames	519324
Politisk status	Oblast
	Novgorod oblasts läge i Ryssland. Novgorod oblasts läge i Ryssland.

Novgorod oblast (ryska Новгородская область Novgorodskaja oblastj) är ett oblast i nordvästra Ryssland med en yta på 53 895 km² och cirka 640 000 invånare. Huvudort är Novgorod. Andra viktiga städer är Borovitji, Staraja Russa, Valdaj och Tjudovo.

Oblastens kod enligt ISO 3166-2 är RU-NGR och bland Rysslands federationssubjekt identifieras den som nummer 53. Samma nummer står också på bilarnas registreringsskyltar.

Oblastens guvernör var 1991–2007 Michail Prusak (född 1960) och är sedan 2007 Sergej Mitin (född 1951). Båda tillhör partiet Enade Ryssland.

Fysisk geografi

Floden Volchovs avrinningsområde (gult) sammanfaller huvudsakligen med Novgorod oblast.

Novgorod oblast är till ytan något större än Estland, men mindre än Lettland. Den gränsar i norr till Leningrad oblast, i öster till Vologda oblast, i söder till Tver oblast och i väster till Pskov oblast. Västra delen är låglänt, runt sjön Ilmen (stor som halva Vättern, men bara 10 meter djup, ytan 18 meter över havet), medan östra delen omfattar en nordlig utlöpare av Valdajhöjderna. Den högsta punkten är berget Ryzjokha som når 296 meter över havet (inom Valdajs nationalpark). Nästan hela oblasten ingår i avrinningsområdet för floden Volchov, som rinner norrut från sjön Ilmen mot Ladoga.

Oblasten täcks till 60 procent av skog. Den rymmer flera sjöar och stora våtmarker, där torv utvinns. Även bauxit, brunkol, grus och leror utvinns, däribland eldfast lera och kvartssand för glastillverkning. Staraja Russa var på 1800-talet en kurort med lerbad.

Demografi

Enligt folkräkningarna 2002 och 2010 är så gott som hela befolkningen etniskt rysk, med bara små minoriteter av ukrainare (1,1 %), vitryssar (0,54 %) och romer (0,57 %).

Folkmängden var som störst vid Sovjetunionens upplösning, men har därefter avtagit. Oblasten som helhet har förlorat 15,7 % av sin befolkning, men i Poddorskij är minskningen hela 28,4 %. Det föds väsentligt färre (7203 under år 2010) än som dör (12751). Inflyttningen är obetydlig och kan inte väga upp underskottet i födslar.

År	Folkmängd
1959	736 529
1970	721 471
1979	722 125
1989	751 555
2002	694 355
2010	634 135

Stad	Folkmängd
Borovitji	53 141
Cholm	3 704
Malaja Visjera	11 998
Novgorod	219 925
Okulovka	11 587
Pestovo	15 773
Soltsy	14 929
Staraja Russa	30 371
Tjudovo	15 093
Valdaj	15 152

Administrativ indelning

Sedan 11 november 2005 (regional lag № 559-ОЗ) indelas Novgorod oblast i två nivåer: distrikt (rajon) och kommuner (poselenie).^[3] De senare redovisas ibland som stadskommuner (городское поселение) och landskommuner (сельские поселение). Den 30 mars 2010 (regionala lagar № 699-ОЗ och № 714-ОЗ till № 728-ОЗ) slogs många landskommuner samman, samtidigt som Borovitji och Staraja Russa upphöjdes till städer av regional status, vid sidan av regionhuvudstaden Novgorod. Den 1 april 2014 (regional lag № 533-ОЗ) slogs några landskommuner samman i distriktet Novgorod.

Novgorod oblast indelas i 21 distrikt och 3 därmed jämbördiga städer. Distrikten indelas i 113 kommuner. (Fram till 2010 var kommunernas antal 198, varav 21 stadskommuner och 177 landskommuner.)

Stad av regional status	Areal (km²)	Folkmängd (2015)
Borovitji	45,41	52 212
Novgorod	90,08	221 954
Staraja Russa	18,54	29 728

Distrikten har namn med centralortens namn i adjektivform. Då distrikten (ännu) saknar artiklar i svenskspråkiga Wikipedia, länkas till deras artiklar i ryska Wikipedia ("ru"). I tabellen nedan har folkmängden tagits från ryskspråkiga Wikipedia, men förmodligen borde folkmängden för städerna Borovitji och Staraja Russa dras bort från respektive distrikt, eftersom de redovisas i tabellen ovan.

Distrikt	Centralort	Areal (km²)	Folkmängd (2015)	Täthet (inv./km²)	Kommuner	Kommuner (före 2010)
Batetskij rajon (Батецкий район)	Batetskij	1591,8	5 538	3,5	3	4
Borovitjskij rajon (Боровичский район)	Borovitji	3137,9	66 668	22,1	10	17
Cholmskij rajon (Холмский район (Новгородская область))	Cholm	2178,7	5 607	2,8	4	6
Chvojninskij rajon (Хвойнинский район)	Chvojnaja	3186,1	15 037	4,7	11	12
Demjanskij rajon (Демянский район)	Demjansk	3198,9	11 422	3,6	8	18
Krestetskij rajon (Крестецкий район)	Kresttsy	2790,6	12 406	4,4	5	8
Ljubytinskij rajon (Любытинский район)	Ljubytino	4486,2	9 080	2,2	2	2
Malovisjerskij rajon (Маловишерский район)	Malaja Visjera	3281,0	16 103	4,9	4	4
Marjovskij rajon (Марёвский район)	Marjovo	1818,7	4340	2,5	4	6
Mosjenskoj rajon (Мошенской район)	Mosjenskoje	2568,3	6622	2,6	5	15
Novgorodskij rajon (Новгородский район)	Novgorod	4596,6	60 491	13,2	10	22
Okulovskij rajon (Окуловский район)	Okulovka	2520,8	23 097	9,2	7	8
Parfinskij rajon (Парфинский район)	Parfino	1591,1	13 548	8,9	3	8
Pestovskij rajon (Пестовский район)	Pestovo	2110,4	21 136	10,3	8	8
Poddorskij rajon (Поддорский район)	Poddorje	2954,0	4 295	1,5	3	3
Sjimskij rajon (Шимский район)	Sjimsk	1836,8	11 666	6,5	4	8
Soletskij rajon (Солецкий район)	Soltsy	1422,1	14 281	12,1	4	8
Starorusskij rajon (Старорусский район)	Staraja Russa	3111,4	44 722	15,1	8	21
Tjudovskij rajon (Чудовский район)	Tjudovo	2331,8	21 376	9,2	4	4
Valdajskij rajon (Валдайский район)	Valdaj	2701,6	24 237	9,8	9	10
Volotovskij rajon (Волотовский район)	Volot	995,1	5 077	5,4	3	5

Kommunikationer

Floden Volchov är farbar och förbinder sjön Ilmen och städerna Novgorod och Staraja Russa med Ladoga, Sankt Petersburg och Östersjön.

Den spikraka järnvägen Sankt Petersburg–Moskva-banan (öppnad 1851) passerar genom oblasten med stationerna Tjudovo, Malaja Visjera och Okulovka. Från Tjudovo går en järnväg (öppnad 1871) söderut mot Novgorod. Den går parallellt med och cirka 5 kilometer väster om floden Volchov. En annan järnväg går från Pskov i väster till Staraja Russa söder om Ilmen och vidare till Valdaj och Bologoje i öster.

Landsvägen M10 (E105) mellan Sankt Petersburg och Moskva följer i stort sett järnvägen, men gör en sväng söderut från Tjudovo (längs den södergående järnvägen) för att nå Novgorod och fortsätter sedan öster om Ilmen till Kresttsy och Valdaj innan den återförenas med Moskva-järnvägen ett stycke in i Tver oblast. Trots att M10 är en av Rysslands viktigaste vägar, är den ännu år 2014 en enkel landsväg (mestadels dubbelfilig) med mötande trafik, busshållplatser och enstaka övergångsställen. Bara närmast storstäderna är den en motorväg med separerade trafikflöden och planskilda korsningar.

En ny motorväg M11 (Moscow–Saint Petersburg motorway) är under uppförande, parallellt med M10.

Flygplatsen i Novgorod är nedlagd. Närmaste flygplats är Sankt Petersburg.

Källor

^ Tjislennost postojannogo naselenija rossijskoj federatsii po gorodam, poselkam gorodskogo tipa i rajonam na 1 janvarja 2010 goda (excelfil) Arkiverad 1 februari 2012 hämtat från the Wayback Machine. Invånarantal i Rysslands administrativa enheter. Läst 15 september 2010.
^ hämtat från: ryskspråkiga Wikipedia.^{[källa från Wikidata]}
^ Административно-территориальное устройство области Arkiverad 21 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine., regionens webbplats, läst 19 januari 2016.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Novgorod oblast.
Bilder & media

[RysslandAdm100101-1] Tjislennost postojannogo naselenija rossijskoj federatsii po gorodam, poselkam gorodskogo tipa i rajonam na 1 janvarja 2010 goda (excelfil) Arkiverad 1 februari 2012 hämtat från the Wayback Machine. Invånarantal i Rysslands administrativa enheter. Läst 15 september 2010.

[288ab581e7d2d02995a26dfa8b091d96e78457fc-2] ämtat från: ryskspråkiga Wikipedia.^{[källa från Wikidata]}

[3] Административно-территориальное устройство области Arkiverad 21 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine., regionens webbplats, läst 19 januari 2016.

[1]

[2]

[3]