[go: up one dir, main page]

Hoppa till innehållet

Näsviken, Hudiksvalls kommun

Näsviken
Tätort
Näsviken med den Y-formade Sördellen i bakgrunden.
Näsviken med den Y-formade Sördellen i bakgrunden.
Land Sverige Sverige
Landskap Hälsingland
Län Gävleborgs län
Kommun Hudiksvalls kommun
Distrikt Forsa distrikt
Koordinater 61°45′33″N 16°52′26″Ö / 61.75917°N 16.87389°Ö / 61.75917; 16.87389
Area 186 hektar (2020)[1]
Folkmängd 967 (2020)[1]
Befolkningstäthet 5,2 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T7232[2]
Beb.områdeskod 2184TB111 (1960–)[3]
Geonames 2690092
Ortens läge i Gävleborgs län
Ortens läge i Gävleborgs län
Ortens läge i Gävleborgs län
Wikimedia Commons: Näsviken, Hudiksvall Municipality
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Näsviken är ett brukssamhälle och tätort i Hudiksvalls kommun, Hälsingland.

Näsviken var från början namnet på den järnvägsstation som anlades vid Dellensjöarnas utlopp när järnvägen från Hudiksvall förlängdes hit 1874. Idag har namnet överförts på den tätort som vuxit fram här, innefattande delar av byarna Byberg, Hamre, Övernäs och Böle. Namnet Näsviken är taget från en vik som ligger utmed ett näs i Södra Dellen. Järnvägen (Dellenbanan) är liksom järnvägsstationen numera nedlagd men utnyttjas sommartid av Dellenbanans vänner för dressinuthyrning.

Genom Näsviken går Tamms kanal som leder till två numera nedlagda slussar i närheten. Denna vattenled byggdes av Per Adolf Tamm för malmfrakt med ångbåt till Movikens masugn vid Norrdellen. Slussen invigdes 1860.

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Näsviken 1950–2020[4][5]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
911
1960
  
821
1965
  
875
1970
  
935
1975
  
969
1980
  
1 017
1990
  
988 182
1995
  
991 183
2000
  
979 184
2005
  
977 184
2010
  
924 183
2015
  
910 183
2020
  
967 186

Näsviken har en bred fotbollsverksamhet, och är troligen mest känd för att Tomas Brolin startade sin karriär i Näsvikens IK.

  1. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 4 april 2014.[källa från Wikidata]
  3. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  5. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014.