Ljusnarsbergs församling
| Ljusnarsbergs församling Församling | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Kommun | Ljusnarsbergs kommun[1] |
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | Västerås stift |
| Bildad | 1624 |
| av del av | Linde församling |
| Avskild från | Ljusnarsbergs socken (1863) |
| Medlemmar | 2 892 (61 %) ()[2] |
| Folkmängd | 4 764 ()[2] |
| Upphov till | Ljusnarsbergs distrikt |
| Karta | |
 i Örebro län.  Ljusnarsbergs församlings läge i Örebro län. | |
| Koordinat | 59°52′38″N 14°59′54″Ö / 59.877119444444°N 14.998252777778°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Koder, länkar | |
| Församlingskod | 186401 (–) |
| Pastoratskod | 050407 |
| Kyrkoarkiv | SE/ULA/10860 |
| Redigera Wikidata | |
Ljusnarsbergs församling är en församling i Bergslagens kontrakt, Västerås stift. Församlingen omfattar hela Ljusnarsbergs kommun och utgör ett eget pastorat.
Administrativ historik
[redigera | redigera wikitext]Församlingen bildades 1624 genom en utbrytning ur Linde församling under namnet Nya Kopparbergs församling som namnändrades 1927 till det nuvarande (som även använts tidigare).
Enligt beslut den 31 december 1891 bildades i norra delen av Ljusnarsbergs församling och södra delen av Grangärde församling ett kapellag benämnt Grängesberg-Hörken. Grängesbergs kyrka invigdes 1892 och kapellpredikanten, som skulle bo i Grängesberg, inträdde i tjänst den 1 juni 1892. Kapellpredikanten ansvarade för kyrkobokföringen i hela kapellaget.[3]
Enligt beslut den 29 juli 1904 delades Grängesberg-Hörkens kapellag upp på två kapellförsamlingar, benämnda Grängesberg (av delen av kapellaget som låg i Grangärde) och Hörken (av delen av kapellaget som låg i Ljusnarsberg).[4] Under 1920-talet indrogs Hörkens status som kapellförsamling genom en ny löneregleringsresolution. Fortsatt skulle en komminister vara bosatt i Hörken och denne hade som uppdrag att biträda kyrkoherden med kyrkobokföringen av norra delen av Ljusnarsbergs församling.[5]
Församlingen var mellan 1927 (inofficiellt; officiellt 1 januari 1951) och 1 juli 1991 uppdelad i två kyrkobokföringsdistrikt: Ljusnarsberg (182201 för delen i Ljusnarsbergs landskommun och 186400 för delen i Kopparbergs köping, från 1962 186401) och Hörken (182202, från 1962 186402).
Pastorat
[redigera | redigera wikitext]- 1624 till 1635: Annexförsamling i pastoratet Lindesberg och Nya Kopparberg (Ljusnarsberg).
- 1635 till 1904: Församlingen utgjorde ett eget pastorat.
- 1904 till 1927: Moderförsamling i pastoratet Ljusnarsberg och Hörken.
- Från 1927: Församlingen utgör ett eget pastorat.[6]
Organister
[redigera | redigera wikitext]| Verksam[7] | Namn | Levnadstid | Övrigt |
|---|---|---|---|
| 1695 | Erik Trana | ||
| 1696-1727 | Carl JS Ramsell | -1731 | |
| 1728-1733 | Johan Knistedt | 1671-1733 | |
| 1733-1738 | Matthias Scherling | -1745 | |
| 1745-1804 | Gabriel Marelius | 1719-1804 | |
| 1805-1809 | Johan Marelius | 1755-1809 | |
| 1810-1828 | Pehr Styrlund | 1784-1828 | |
| 1821 | Johan Gabriel Wahlström | Vice organist. | |
| 1824-1829 | J. G. Arnqvist | Vikarierande organist. | |
| 1828-1840 | Per Adolf Solfeldt | 1804- | |
| 1940-1842 | Carl Johan Hellström | 1819- | |
| 1842-1864 | Gustaf Nederdahl | 1810-1867 | |
| 1864-1895 | Per Albrekt Palmér | 1839-1914 | |
| 1894-1895 | John Gustaf Carlstedt | 1872-1895 | |
| 1895-1936 | Axel Elving Fahlin | 1870-1936 | |
| 1936-1938 | Carl Jansson | 1877- | |
| 1938-1955 | Gunnar Thyrestam | 1900- | |
| Solveig Lindqvist | 1937- | Vikarierande organist. | |
| Ulla Ahlberg | 1929- | ||
| 1963–1964 | Carl Oskar Boström | 1906– | [8] |
Kyrkor
[redigera | redigera wikitext]Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Nationell Arkivdatabas Referenskod: SE/186471000, läst: 6 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2019 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ (PDF) Bidrag till Sveriges officiella statistik. A. Befolkningsstatistik Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1890. Andra afdelningen: Areal och folkmängd för särskilda administrativa, judiciela och ecklesiastika områden jämte uppgifter om främmande trosbekännare. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1894. sid. 69. http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20A%20Befolkning%201851-1910/Befolkning-A-1890-andra.pdf. Läst 2 oktober 2014 Arkiverad 3 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1910, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1914. sid. 96. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1910_1.pdf. Läst 26 oktober 2014
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 225. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 26 oktober 2014 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Sjögren, Josef (1958). Organisterna i Västerås stift. Stockholm: Nordiska museet. sid. 176-179. Libris 361323
- ^ Nora kontrakt i Sveriges statskalender 1964
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
| |||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||
