Leishmania tropica
| Leishmania tropica | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryota |
| (orankad) | Excavata |
| Stam | Euglenozoa |
| Klass | Kinetoplastida |
| Ordning | Trypanosomatida |
| Familj | Tryptanosomatidae |
| Underfamilj | Leishmaniinae |
| Släkte | Leishmania |
| Art | Leishmania tropica |
| Vetenskapligt namn | |
| § Leishmania tropica | |
| Auktor | Wright, 1903 |
Leishmania tropica är en art av flagellbärande protister som beskrevs av James Homer Wright 1903. Leishmania tropica ingår i släktet Leishmania och är likt de andra arterna inom släktet en parasit som kan orsaka sjukdomen leishmaniasis hos människan.[1][2]
Leishmania tropica är utbredd i mellanöstern, runt medelhavet och i delar av Asien.[1] I Marocko är det den art av Leishmania som ligger bakom flest fall av leishmaniasis.[2] Förutom människan så infekterar arten möjligtvis även hundar, ökenråttan Gerbillus pyramidum, diverse kamfingerråttor och andra djur som fungerar som en reservoar för fortsatt smittspridning.[2] Leishmania tropica överförs till människan via en vektor i formen av myggor såsom Phlebotomus papatasi[3], Phlebotomus sergenti[2] och Phlebotomus andrejevi[4], ett samband som bevisades genom forskning gjord av de israeliska entomologerna Oskar Theodor och Saul Adler[3].
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Alemayehu, Mihiretu; Alemayehu, Bereket (2017-09-04). ”Leishmaniasis: A Review on Parasite, Vector and Reservoir Host” (på engelska). Health Science Journal 11 (4). doi:. ISSN 1791-809X. http://www.hsj.gr/abstract/leishmaniasis-a-review-on-parasite-vector-and-reservoir-host-20131.html. Läst 2 juni 2019.
- ^ [a b c d] Aoun, Karim; Bouratbine, Aïda (2014). ”Cutaneous Leishmaniasis in North Africa: a review”. Parasite 21. doi:. ISSN 1252-607X. PMID 24626301. PMC: PMCPMC3952656. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3952656/. Läst 2 juni 2019.
- ^ [a b] Schiein, Yosef (1987-12-01). ”Oskar Theodor (1898–1987) in memoriam” (på engelska). Phytoparasitica 15 (4): sid. 345–346. doi:. ISSN 1876-7184. https://doi.org/10.1007/BF02979551. Läst 2 juni 2019.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 2 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190602105235/http://www.fspublishers.org/published_papers/64600_..pdf. Läst 2 juni 2019.
|