Lantan

Lantan
Nummer 57 Tecken La Grupp N/A Period 6 Block f
La ↓ Ac Barium ← Lantan → Cerium     [Xe] 5d1 6s2             57La                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                         Emissionsspektrum
Generella egenskaper
Relativ atommassa	138,9055 u
Utseende	Silvervit
Fysikaliska egenskaper
Densitet	6146 kg/m³ (273 K)
Aggregationstillstånd	Fast
Smältpunkt	1 193 K (920 °C)
Kokpunkt	3 730 K (3 457 °C)
Molvolym	22,39 × 10-6 m³/mol
Smältvärme	6,2 kJ/mol
Ångbildningsvärme	414 kJ/mol
Atomära egenskaper
Atomradie	195 (-) pm
Kovalent radie	169 pm
Jonisationspotential	Första: 538,1 kJ/mol Andra: 1 067 kJ/mol Tredje: 1 850,3 kJ/mol Fjärde: 4 819 kJ/mol (Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration	[Xe] 5d1 6s2
e− per skal	2, 8, 18, 18, 9, 2
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd	3 (stark bas)
Elektronegativitet	1,1 (Paulingskalan)
Diverse
Kristallstruktur	Hexagonal
Ljudhastighet	2 475 m/s
Elektrisk konduktivitet	1,26·106 A/(V × m)
Mohs hårdhet	2,5
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
Huvudartikel: Lantanisotoper Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP 135La syntetisk 19,5 timmar ε 1,200 135Ba 136La {syn.} 9,87 minuter ε 2,870 136Ba 137La {syn.} 60 000 år ε 0,600 137Ba 138La 0,09 % 1,05·1011 år ε β- 1,737 1,044 138Ba 138Ce 139La 99,91 % Stabil 140La {syn.} 1,6781 dagar β- 3,762 140Ce 141La {syn.} 3,92 timmar β- 2,502 141Ce
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Lantan är ett grundämne och en lantanoid, och tillhör de sällsynta jordartsmetallerna. Dessa metaller har en stor efterfrågan inom bland annat elektronikindustrin.

Lantan upptäcktes 1839 oberoende av varandra av svenskarna Axel Erdmann år 1839.^[1] och Carl Gustaf Mosander. Den senare isolerade lantanoxid ur ceria (oren ceriumoxid). Han fann att endast en del av den bildade oxiden kunde lösas i salpetersyra då han upphettade ceriumnitrat. Den lösliga oxiden kallade han lantana. År 1841 separerade han lantana i lantana och didymia (didym), varav den senare kom sedan han separerat ytterligare. Namnet kommer från grekiska lanthano, att ligga gömd.

Lantan är en silvervit metall som är mjuk och plastisk och kan formas med kniv. Den saknar biologisk funktion och är obetydligt giftig.^[1]

Lantan förekommer i lantanoidmineral, t.ex. monazit, bastnäsit och cerit, och halten i jordskorpan är ca 40 ppm. Metallen kan framställas genom reduktion av vattenfri lantanklorid med litium.^[1]

Lantan används i vissa legeringar och värmebeständiga material. En blandning av lantan med olika lantanoider kallas mischmetall, vilken bl. a. används som gnistbildare i tänddon.

v • r Periodiska systemet 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18  1  H He  2  Li Be B C N O F Ne  3  Na Mg Al Si P S Cl Ar  4  K Ca Sc Ti V Cr Mn Fe Co Ni Cu Zn Ga Ge As Se Br Kr  5  Rb Sr Y Zr Nb Mo Tc Ru Rh Pd Ag Cd In Sn Sb Te I Xe  6  Cs Ba Lu Hf Ta W Re Os Ir Pt Au Hg Tl Pb Bi Po At Rn  7  Fr Ra Lr Rf Db Sg Bh Hs Mt Ds Rg Cn Nh Fl Mc Lv Ts Og La Ce Pr Nd Pm Sm Eu Gd Tb Dy Ho Er Tm Yb Ac Th Pa U Np Pu Am Cm Bk Cf Es Fm Md No Metaller Halvmetall Icke-metaller Okända kemiska egenskaper Alkalimetall Alkalisk jordartsmetall Lantanoid Aktinoid Övergångsmetall Övrig metall Diatomisk icke-metall Polyatomisk icke-metall Ädelgas