[go: up one dir, main page]
Hoppa till innehållet

Lordkansler

Från Wikipedia
Storbritanniens lordkansler
Lord High Chancellor of Great Britain
Nuvarande
Shabana Mahmood[1]
sedan 5 juli 2024
Justitieministeriet
TitelThe Right Honourable
informellt Lord Chancellor
Residensinget officiellt residens
SäteLondon (City of Westminster)
Nomineras avpremiärministern
Utses avmonarken
Underställdpremiärministern
Förste innehavareLord Cowper
Inrättat1707 (1068)
Charles Pepys iförd lordkanslerns traditionella guldbroderade ämbetsdräkt med tillhörande allongeperuk. På bordet syns den särskilda väska vari lordkanslern bär manuskriptet till monarkens tal som hålls vid parlamentets öppningsceremoni.

Lordkansler (engelska Lord High Chancellor of Great Britain eller Lord Chancellor) är efter Lord High Steward, som är en post som sällan tillsätts, det högsta av de historiska engelska statsämbetena (Great Officers of State). Det rangordnas (order of precedence) idag högst av alla rikets världsliga ämbetsmän, närmast efter den kungliga familjens medlemmar och ärkebiskopen av Canterbury. Lordkanslern utses av monarken på premiärministerns inrådan.

Lordkanslern har sedan 2007 också titeln Secretary of State for Justice (justitieminister) och är chef för det samtidigt inrättade Ministry of Justice (justitieministeriet), vars huvudkontor finns på 102 Petty France i London. Lordkanslern, som växlar med ministärerna, är alltid medlem av kronrådet och kabinettet.

Irland hade före självständigheten sin egen lordkansler, som var det irländska domstolsväsendets högste representant samt medlem av ministären, men ej av kabinettet. Vid Skottlands förening med England upphörde man att utse en särskild kansler för Skottland.

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Ett medeltida kanslersämbete fanns i England redan från omkring mitten av 1000-talet (under Edvard Bekännarens regering). Kanslern var ursprungligen kungens sekreterare och överhovpredikant (det vill säga präst) samt rikssigillets vårdare. Därtill kom med tiden allt vidsträcktare domarfunktioner, som utövades i kanslersrätten (Court of Chancery) efter särskilda billighetsgrundsatser. Under medeltiden var ämbetet främst förbehållet biskopar och i lordkanslerns uppdrag ingick att utöva den kungliga patronatsrätten vid besättande av kyrkoherdeämbeten.

Efter 1529, då lordkanslern och kardinalen Thomas Wolsey avsattes efter att ha fördröjt Henrik VIII:s skilsmässa, blev det allt vanligare med högadliga ämbetsinnehavare utan kyrklig bakgrund. Under 1500- och 1600-talen anförtroddes förvaltningen av rikssigillet och lordkanslerns övriga befogenheter ofta åt en annan ämbetsman, lord keeper (storsigillbevarare), eller åt en nämnd av flera personer. Till en början var det praxis att adliga personer utnämndes till lordkansler och icke-adliga till storsigillbevarare. Den siste som innehade titeln lord keeper var Robert Henley som 1760 upphöjdes till baron och året därpå till lordkansler. Därefter och fram till 2007 var det en undantagslös regel att lordkanslern förlänades pärsvärdighet i de fall han inte redan hade det. Vid katolikernas emancipation 1829 undantogs lordkanslersämbetet från de poster till vilka katolikerna hade tillträde till. Först 1974 tilläts katoliker att tillträda tjänsten som lordkansler.

Lordkanslern ledde 1885–1971 Lord Chancellor’s Office, 1971–2003 Lord Chancellor’s Department och 2003–2007 Department for Constitutional Affairs. Den enda lordkanslern som ledde sistnämnda departement var Charlie Falconer som samtidigt innehade posten som minister för konstitutionella frågor (Secretary of State for Constitutional Affairs). 2007 skedde en större omorganisation och lordkansler blev synonymt med justitieminister (Secretary of State for Justice) och chef för det samtidigt inrättade Ministry of Justice.

Fram till 2006 var lordkanslern även talman i överhuset och rättsväsendets högste chef. Denna hopblandning av verkställande makt (ministerämbete), lagstiftande makt (talman i överhuset) och dömande makt (rättsväsendets högsta chef) ansågs på 2000-talet vara otidsenlig och strida mot Montesquieus maktdelningsprincip. Därför övertogs de två senare uppgifterna 2006 av ämbetsmän med titlarna Lord Speaker respektive Lord chief justice of England and Wales. När justitieministerämbetet inrättades 2007 slogs lordkanslerns portfölj ihop med vissa uppgifter som tidigare sorterat under inrikesministern, till exempel ansvaret för kriminalvården.

Lista över Englands och Storbritanniens lordkanslerer, storsigillbevarare och justitieministrar

[redigera | redigera wikitext]
Period Namn Anmärkning

Lordkansler av England

[redigera | redigera wikitext]
1068–1070 Herfast
1070–1078 Osmund av Salisbury. Biskop av Salisbury, helgon
1078–1085 Maurice av Le Mans Ärkediakon i Le Mans.
1085–1092 Gerard av Rouen Preceptor i Rouen.
1092–1093 Robert Blouet
1093–1101 William Giffard
1101–1102 Roger av Salisbury
1102–1107 Waldric
1107–1123 Ranulf Flambard
1123–1133 Geoffrey Rufus
1133–1135 Robert de Sigilio
1135–1139 Roger le Poer
1139–1140 Philip de Harcourt Dekan i Lincoln.
1140–1141 Robert av Ghent Dekan i York.
1141–1142 William FitzGilbert
1142 William de Vere.
1142–1154 Robert av Ghent Dekan i York. Lordkansler för andra gången.
1155–1162 Thomas Becket Ärkediakon (senare ärkebiskop) i Canterbury, martyr.
1162–1173 Geoffrey Ridel Ärkediakon i Canterbury
1173–1181 Ralph de Warneville Skattmästare i York
1181–1189 Geoffrey av York Från Huset Plantagenet.
1189–1197 William Longchamp Biskop av Ely stift.
1197–1198 Eustace av Salisbury Dekan i Salisbury.
1198–1199 Eustace av Ely Biskop av Ely stift.
1199–1205 Hubert Walter Ärkebiskop av Canterbury.
1205–1214 Walter de Gray
1214–1226 Richard Marsh
1226–1240 Ralph Neville Biskop av Chichester.
1240–1242 Richard le Gras Abbot i Evesham.
1242–1244 Ralph Neville Lordkansler för andra gången.
1244–1246 Silvester de Everdon Ärkediakon i Chester.
1245–1247 John Mansell Prost i Beverley.
1247–1248 John Lexington
1248–1249 John Mansel
1249–1250 John Lexington Lordkansler för andra gången.
1250–1255 William av Kilkenny Biskop av Ely stift.
1255–1260 Henry Wingham
1260–1261 Nicholas av Ely Ärkediakon i Ely.
1261–1263 Walter de Merton Ärkediakon i Bath.
1263 Nicholas av Ely Lordkansler för andra gången.
1263–1264 John Chishull Ärkediakon i London.
1264–1265 Thomas Cantilupe Ärkediakon i Stafford.
1265 Ralph Sandwich
1265–1266 Walter Giffard Biskop av Bath och Wells.
1266–1268 Godfrey Giffard Ärkediakon i Wells.
1268–1269 John Chishull Dekan i Sankt Paulskatedralen, London. Lordkansler för andra gången.
1269–1272 Richard Middleton Ärkediakon i Northumberland.
1272–1274 Walter de Merton Ärkediakon i Bath.
1274–1292 Robert Burnell Biskop av Bath.
1292–1302 John Langton Kanik i Lincoln.
1302–1305 William Greenfield Dekan i Chichester.
1305–1307 Willam Hamilton Dekan i York.
1307 Ralph Baldock Biskop av London.
1307–1310 John Langton Biskop av Chichester.
1310–1314 Walter Reynolds Biskop av Worcester
1314–1318 John Sandall Kanik i Lincoln.
1318–1320 John Hotham Biskop av Ely stift.
1320–1323 John Salmon Biskop av Norwich.
1323–1327 Robert Baldock Ärkediakon i Middlesex.
1327–1328 William Airmyn Biskop av Norwich.
1328–1330 Henry Burgersh Biskop av Lincoln.
1330–1334 John de Stratford Biskop av Winchester.
1334–1335 Richard Bury Biskop av Durham.
1335–1337 John de Stratford Ärkebiskop av Canterbury. Lordkansler för andra gången.
1337–1338 Robert de Stratford Biskop av Chichester.
1338–1339 Richard Bintworth Biskop av London.
1340 John de Stratford Ärkebiskop av Canterbury. Lordkansler för tredje gången.
1340–1341 Robert Bourchier
1341–1343 Robert Parving
1343–1345 Robert Sadington
1345–1349 John Offord Dekan i Lincoln.
1349–1356 John Thoresby Biskop av Worcester.
1356–1363 William Edington Biskop av Winchester.
1363–1367 Simon Langham Biskop av Ely stift.
1367–1371 William av Wykeham Biskop av Winchester.
1371–1372 Robert Thorp
1372–1377 John Knyvet
1377–1378 Adam Houghton Biskop av St. David's.
1378–1380 Richard Scrope Baron av Bolton.
1380–1381 Simon Sudbury Ärkebiskop av Canterbury.
1381 Hugh Segrave
1381 William Courtenay Biskop av London.
1381–1382 Richard Scrope Baron av Bolton. Lordkansler för andra gången.
1382–1383 Robert Braybrook Biskop av London.
1383–1386 Michael de la Pole Earl av Suffolk.
1386–1389 Thomas Arundel Biskop av Ely stift.
1389–1391 William av Wykeham Biskop av Winchester. Lordkansler för andra gången.
1391–1396 Thomas Arundel Ärkebiskop av York.
1396–1399 Edmund Stafford Biskop av Exeter.
1399 Thomas Arundel Ärkebiskop av Canterbury. Lordkansler för andra gången.
1399–1401 John Scarle Ärkediakon i Lincoln.
1401–1403 Edmund Stafford Biskop av Exeter.
1403–1405 Henry Beaufort Biskop av Lincoln. Från 1404 biskop av Winchester.
1405–1407 Thomas Langley Dekan i York.
1407–1410 Thomas Arundel Ärkebiskop av Canterbury. Lordkansler för tredje gången.
1410–1412 Thomas Beaufort
1412–1413 Thomas Arundel Ärkebiskop av Canterbury. Lordkansler för fjärde gången.
1413–1417 Beaufort Biskop av Winchester. Lordkansler för andra gången.
1417–1424 Thomas Langley Biskop av Durham. Lordkansler för andra gången.
1424–1426 Henry Beaufort Biskop av Winchester. Lordkansler för tredje gången.
1426–1432 John Kemp Ärkebiskop av York.
1432–1450 John Stafford Biskop av Bath.
1450–1454 John Kemp Ärkebiskop av York. Lordkansler för andra gången.
1454–1455 Richard Neville Earl av Salisbury.
1455–1456 Thomas Bourchier Ärkebiskop av Canterbury.
1456–1460 William Waynflete Biskop av Winchester.
1460–1467 George Neville Biskop av Exeter.
1467–1470 Robert Stillington Biskop av Bath.
1470–1471 George Neville Ärkebiskop av York.
1471–1473 Robert Stillington Biskop av Bath. Lordkansler för andra gången.
1473–1475 Laurence Booth Biskop av Durham.
1475 John Alcock Biskop av Rochester.
1475–1483 Thomas Rotherham Biskop av Lincoln.
1483–1485 John Russell Biskop av Lincoln.
1485 Thomas Rotherham Ärkebiskop av York. Lordkansler för andra gången.
1485–1487 John Alcock Biskop av Worcester, senare överförd till Ely stift. Lordkansler för andra gången.
1487–1500 John Morton Ärkebiskop av Canterbury.
1500–1502 Henry Deane Ärkebiskop av Canterbury.
1502–1515 William Warham Ärkebiskop av Canterbury.
1515–1529 Thomas Wolsey Ärkebiskop av York och kardinal.
1529–1532 Thomas More
1532–1544 Thomas Audley Baron av Walden.
1544–1547 Thomas Wriothesley Earl av Southampton.
1547 William Paulet Markis av Winchester.
1547–1551 Richard Rich Baron.
1552–1553 Thomas Goodrich Biskop av Ely stift.
1553–1555 Stephen Gardiner Biskop av Winchester.
1555–1558 Nicholas Heath Ärkebiskop av York.
1558–1579 Nicholas Bacon Storsigillbevarare.
1579–1587 Thomas Bromley
1587–1591 Christopher Hatton
1591–1592 nämnd
1592–1596 John Puckering Storsigillbevarare.
1596–1617 Thomas Egerton Storsigillbevarare.
1617–1621 Francis Bacon Baron Verulam och storsigillbevarare.
1621 nämnd
1621–1625 John Williams Ärkebiskop av York och storsigillbevarare.
1625–1640 Thomas Coventry Baron Coventry och storsigillbevarare.
1640–1641 John Finch Baron Finch och storsigillbevarare.
1641–1642 Edward Littleton Baron Lyttleton av Mounslow och storsigillbevarare.
1645–1653 Richard Lane Storsigillbevarare.
1653–1658 Edward Herbert Storsigillbevarare.
1658–1667 Edward Hyde Earl av Clarendon.
1667–1672 Orlando Bridgeman Storsigillbevarare.
1672–1673 Anthony Ashley Cooper Earl av Shaftesbury.
1673–1682 Heneage Finch Earl av Nottingham. Storsigillbevarare till 1675.
1682–1685 Francis North Baron Guilford.
1685–1688 George Jeffreys Baron Jeffreys.
1689–1693 nämnd
1693–1700 John Somers Baron Somers. Storsigillbevarare till 1697.
1700–1705 Nathan Wright Storsigillbevarare.
1705–1707 William Cowper Earl Cowper och storsigillbevarare.

Lordkansler av Storbritannien

[redigera | redigera wikitext]
1707–1710 William Cowper Storbritanniens förste lordkansler.
1710–1710 nämnd
1710–1714 Simon Harcourt Baron Harcourt. Storsigillbevarare till 1713.
1714–1718 William Cowper Earl Cowper. Lordkansler för andra gången.
1718–1725 Thomas Parker Earl av Macclesfield.
1725 nämnd
1725–1733 Peter King Baron King.
1733–1737 Charles Talbot Baron Talbot av Hensol.
1737–1756 Philip Yorke Earl av Hardwicke.
1756–1757 nämnd
1757–1766 Robert Henley Earl av Northington. Storsigillbevarare till 1761.
1766–1770 Charles Pratt Earl av Camden.
1770 Charles Yorke
1770–1771 nämnd
1771–1778 Henry Bathurst Earl Bathurst.
1778–1783 Edward Thurlow Baron Thurlow.
1783 nämnd
1783–1792 Edward Thurlow Baron Thurlow. Lordkansler för andra gången.
1792–1793 nämnd
1793–1801 Alexander Wedderburn Earl av Rosslyn.
1801–1806 John Scott Baron Eldon.
1806–1807 Thomas Erskine Baron Erskine.
1807–1827 John Scott Baron Eldon. Lordkansler för andra gången.
1827–1830 John Singleton Copley Baron Lyndhurst.
1830–1834 Henry Peter Brougham Baron Brougham and Vaux .
1834–1835 John Singleton Copley Baron Lyndhurst. Lordkansler för andra gången.
1835–1836 nämnd
1836–1841 Charles Pepys Earl av Cottenham.
1841–1846 John Singleton Copley Lordkansler för tredje gången.
1846–1850 Charles Pepys Lordkansler för andra gången.
1850–1852 Thomas Wilde Baron Truro.
1852 Edward Sugden Baron St. Leonards.
1852–1858 Robert Rolfe Baron Cranworth.
1858–1859 Frederic Thesiger Baron Chelmsford.
1859–1861 John Campbell Baron Campbell.
1861–1865 Richard Bethell Baron Westbury.
1865–1866 Robert Rolfe Baron Cranworth. Lordkansler för andra gången.
1866–1868 Frederic Thesiger Baron Chelmsford. Lordkansler för andra gången.
1868 Hugh McCalmont Cairns Baron Cairns.
1868–1872 William Wood Baron Hatherley.
1872–1874 Roundell Palmer Baron Selborne.
1874–1880 Hugh McCalmont Cairns Baron Cairns. Lordkansler för andra gången.
1880–1885 Roundell Palmer Baron Selborne. Lordkansler för andra gången.
1885–1886 Hardinge Giffard Earl av Halsbury.
1886 Farrer Herschell Baron Herschell.
1886–1892 Hardinge Giffard Earl av Halsbury. Lordkansler för andra gången.
1892–1895 Farrer Herschell Baron Herschell. Lordkansler för andra gången.
1895–1905 Hardinge Giffard Earl av Halsbury. Lordkansler för tredje gången.
1905–1912 Robert Reid Earl Loreburn.
1912–1915 Richard Burdon Haldane Viscount Haldane.
1915–1916 Stanley Owen Buckmaster Viscount Buckmaster.
1916–1919 Robert Bannatyne Finlay Viscounte Finlay.
1919–1922 Frederick Edwin Smith Earl Birkenhead.
1922–1924 George Cave Viscount Cave.
1924 Richard Burdon Haldane Viscount Haldane. Lordkansler för andra gången.
1924–1928 George Cave Viscounte Cave. Lordkansler för andra gången.
1928–1929 Douglas Hogg Viscount Hailsham.
1929–1935 John Sankey Viscount Sankey.
1935–1938 Douglas Hogg Viscount Hailsham. Lordkansler för andra gången.
1938–1939 Frederick Maugham Viscount Maugham.
1939–1940 Thomas Inskip, 1:e viscount Caldecote Viscount Caldecote.
1940–1945 John Simon Viscount Simon.
1945–1951 William Jowitt Earl Jowitt.
1951–1954 Gavin Simonds, 1:e viscount Simonds Viscount Simonds.
1954–1962 David Maxwell Fyfe, 1:e earl av Kilmuir Earl Kilmuir.
1962–1964 Reginald Manningham-Buller, 1:e viscount Dilhorne Viscount Dilhorne.
1964–1970 Gerald Gardiner Baron Gardiner.
1970–1974 Quintin Hogg Baron Hailsham av St Marylebone.
1974–1979 Frederick Elwyn Jones Baron Elwyn-Jones.
1979–1987 Quintin Hogg Baron Hailsham av St Marylebone. Lordkansler för andra gången.
1987 Michael Havers Baron Havers.
1987–1997 James Mackay Baron Mackay av Clashfern.
1997–2003 Derry Irvine Baron Irvine of Lairg.
2003–2007 Charlie Falconer Baron Falconer av Thoroton. Minister för konstitutionella frågor 2003–2007.

Justitieminister och lordkansler av Storbritannien

[redigera | redigera wikitext]
2007 Charlie Falconer Baron Falconer av Thoroton.
2007–2010 Jack Straw
2010–2012 Kenneth Clarke
2012–2015 Christopher Grayling
2015–2016 Michael Gove
2016–2017 Elizabeth Truss
2017–2018 David Lidington
2018–2019 David Gauke
2019–2021 Robert Buckland
2021–2022 Dominic Raab
2022 Brandon Lewis
2022–2023 Dominic Raab
2023–2024 Alex Chalk
2024– Shabana Mahmood

Källor

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Lord Chancellor, 29 november 2011.
  1. ^ ”Ministerial Appointments: July 2024” (på engelska). GOV.UK. https://www.gov.uk/government/news/ministerial-appointments-july-2024. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Lordkansler&oldid=55817776”