L.P. Hartley
Utseende
L.P. Hartley | |
Sir Maurice Bowra, Sylvester Govett Gates och L.P. Hartley. | |
Född | 30 december 1895[1][2][3] Whittlesey[4], Storbritannien |
---|---|
Död | 13 december 1972[1][2][3] (76 år) London[5] |
Medborgare i | Storbritannien[6][7] |
Utbildad vid | Balliol College Harrow School Clifton College |
Sysselsättning | Författare[8], novellförfattare |
Utmärkelser | |
James Tait Black Memorial Prize (1947) Heinemann Award (1954) Kommendör av 2 klass av Brittiska imperieorden | |
Redigera Wikidata |
Leslie Poles Hartley, född 30 december 1895 i Whittlesey, död 13 december 1972 i Westminster, var en brittisk författare.
Hartley studerade i Oxford. Han deltog i första världskriget och arbetade därefter som litteraturkritiker på bland annat The Spectator och The Observer. 1924 debuterade han med en samling spökhistorier, Night Fears. Hans mest kända bok är romanen Gudarnas budbärare (1953), som bearbetades av Harold Pinter till ett filmmanuskript för Joseph Loseys film Budbäraren (1971).
Bibliografi (utgivet på svenska)
[redigera | redigera wikitext]- 1947 – Eustace and Hilda
- Bror och syster (översättning Sonja Bergvall, Bonnier, 1952)
- 1953 – The Go-Between [filmatiserad 1971]
- Gudarnas budbärare (översättning Sonja Bergvall, Bonnier, 1955)
- 1955 – A Perfect Woman
- Fullkomlig kvinna (översättning Sonja Bergvall, Bonnier, 1957)
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/L-P-Hartleytopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6794rhf, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Internet Speculative Fiction Database, ISFDB författar-ID: 548, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.lume.ufrgs.br .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, Encyclopædia Britannica .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, The New York Times .[källa från Wikidata]
- ^ BBC Programme Catalogue, BBC program-ID: b03zjll1.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.sciencedirect.com .[källa från Wikidata]