[go: up one dir, main page]

Hoppa till innehållet

Justus Hagman

Från Wikipedia
Justus Hagman
Justus Hagman, skådespelare vid Vasateatern 1892
Justus Hagman, skådespelare vid Vasateatern 1892
FöddCarl Justus Hagman
14 februari 1859
Solna
Död28 februari 1936 (77 år)
Stockholm
MakaMia Hagman
BarnPaul Hagman
IMDb SFDb

Carl Justus Hagman, född 14 februari 1859 i Solna socken, död 28 februari 1936 i Stockholm, var en svensk skådespelare.[1]

Hagman var yngst av fyra barn till slottssnickaren vid Ulriksdals slott, Erik Hagman och hans hustru Christina Catharina Widman.[2] Han scendebuterade 1876 och filmdebuterade 1913 i Victor Sjöströms Miraklet. Han kom att medverka i drygt 30 filmer fram till och med 1935.[1] Sonen Paul Hagman blev också skådespelare.

Hagman var 1882–1885 anställd vid Svenska Teatern i Helsingfors, 1885–1890 vid Stora Teatern, Göteborg, 1891–1893 vid Vasateatern, 1893–1897 vid Albert Ranfts teatrar i Stockholm och Göteborg, 1897–1899 vid Södra teatern, 1899–1901 vid Dramatiska teatern, 1901–1912 och periodiskt från 1913 vid Ranfts teatrar i Stockholm och landsorten, och verkade då även som regissör, samt var 1912–1913 direktör för Lilla teatern i Stockholm.[3]

Bland hans roller märks narren i Trettondagsafton, Don Cesar de Bazano, Fagin i Oliver Twist, gamle Kampe i Det nya systemet, Didrik i Ljungby horn och Lutz i Gamla Heidelberg.[4]

Justus Hagman

Justus Hagman ligger begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm. Han gravsattes den 23 maj 1936.[5]

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1877 Thorolf Kämparne på Helgeland
Henrik Ibsen
August Lindberg Elfforska sällskapet[6]
1887 Nepomuk Storhertiginnan av Gerolstein
Jacques Offenbach
Vasateatern[7]
Don Carlos Don Cesar
Rudolf Dellinger
Emil Linden Vasateatern[8]
1888 Paris Sköna Helena
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Vasateatern[9]
1889 Åke Hjelm Ett köpmanshus i skärgården
Frans Hedberg
Albert Ranft Stora Teatern, Göteborg[10]
1892 Doktor Fransen Ett silverbröllop
Emma Gad
Djurgårdsteatern[11]
1893 Hector
Gustav von Moser
Vasateatern[12]
En soirée i Kåkbrinken
Jacques Offenbach och M. de St Rémy
Vasateatern[12][13]
Leksakshandlaren Dockféen
Josef Bayer
Vasateatern[13]
Pessonois Picardan är hemma
Alexandre Bisson
Djurgårdsteatern[14][15]
Fin-de-Siècle Spökerierna på slottet, revy
Eric Sandberg
Djurgårdsteatern[15]
Didrik Ljungby horn
Frans Hedberg
Stora Teatern, Göteborg[16]
1894 En bussig På Helgeandsholmen, revy
Eric Sandberg
Djurgårdsteatern[17]
Didrik Ljungby horn
Frans Hedberg
Djurgårdsteatern[18]
1896 General Irrigua Fernands giftermål
Georges Feydeau
Vasateatern[19]
Vaneuse Den kritiska åldern
Jules Lemaître
Vasateatern[20]
En treflig betjent
Clairville och Octave Gastineau
Vasateatern[21]
Bergmarck Det stora förslaget
Pehr Staaf
Vasateatern[22]
Engelbrecht på Kettilbo Med Sveriges allmoge
Hugo Fröding
Arenateatern[23]
1897 Haug, fabrikör Ungdomslek
Frederik Leth Hansen
Vasateatern[24]
1898 Katana Geishan
Sidney Jones, Owen Hall och Harry Greenbank
Vasateatern[25]
1899 Chiendent, kringresande kvacksalvare Rocamboles arvingar
Charles Varin
Södra Teatern[26]
Per noblen
En äkta arab
Den stora sträjken, revy
Södra Teatern[26]
1900 Montague Romeo och Julia
William Shakespeare
Dramatiska Teatern[27]
Tillys överste Vid Breitenfeld
Karl Alfred Melin
Dramatiska Teatern[28]
Narren Trettondagsafton
William Shakespeare
Dramatiska Teatern[29]
Olivier-le-Daim Gringoire
Théodore de Banville
Dramatiska Teatern[30]
Malardet Zaza
Pierre Berton och Charles Simon
Dramatiska Teatern[31]
1901 Virot Sällskap där man har tråkigt
Édouard Pailleron
Kungliga Dramatiska Teatern[32]
1902 Professor Moriarty, förbrytarnes konung Sherlock Holmes
Walter Christmas
Svenska teatern, Stockholm[33]
1905 Väpnaren Bröllopet på Ulfåsa
Frans Hedberg
Svenska teatern, Stockholm[34]
En sportidiot
Kurt Kraatz
Djurgårdsteatern[35]
Den stora hemligheten
Pierre Wolff
Södra Teatern[36]
1906 Tartinois Fruarna Montanbrèche
Clairville och Victor Bernard
Svenska teatern, Stockholm[37]
Gunnar Rask Hin och smålänningen
Frans Hedberg
Östermalmsteatern[38]
Bill Sykes Oliver Twist
Charles Dickens
Östermalmsteatern[39]
1907 Den gamle i tornet Lycko-Pers resa
August Strindberg
Justus Hagman Östermalmsteatern
På havets botten
Ferdinand Dugué
Justus Hagman Östermalmsteatern[40]
Kapellpredikanten Ett köpmanshus i skärgården
Emilie Flygare-Carlén
Östermalmsteatern[41]
Joseph Lesurques
Dubosc
Postrånet
Eugène Moreau, Paul Siraudin och Alfred Delacour
Justus Hagman Östermalmsteatern[42]
Samvetets mask
Ludwig Anzengruber
Östermalmsteatern[43][44]
1908 Har ni något att förtulla?
Maurice Hennequin
Vasateatern[45]
Ole Rass Strandbyfolk
Holger Drachmann
Östermalmsteatern[46][47]
Olof Claesson Daniel Hjort
Josef Julius Wecksell
Östermalmsteatern[48]
Byggmästaren En smålänning, eller Sin egen lyckas smed
Algot Sandberg
Östermalmsteatern[49]
1909 Fröken Sherlock Holmes
Alfred Grünwald och Julius Brammer
Östermalmsteatern[50]
Bröderna Hansen
Edgard Høyer
Peter Fjelstrup Östermalmsteatern[51]
Det kära barnet
Arthur Wing Pinero
Östermalmsteatern[52]
1911 Översten Krigarliv, revy
Emil Norlander
Justus Hagman Kristallsalongen[53]
1912 Mathieu Spökhotellet
Georges Feydeau och Maurice Desvallieres
Albert Ranft Vasateatern[54]
1915 Leon Blondeau En fiffikus
Paul Frank
Justus Hagman Vasateatern[55]
Jones Kärleken segrar
Charles Klein
Justus Hagman Vasateatern[56]
1923 Ebberöds bank
Axel Breidahl och Axel Frische
Sigurd Wallén Södra Teatern[57]
1924 På hal is
Franz Arnold och Ernst Bach
Knut Nyblom Vasateatern[58]
Bouquet des Ifs Borgmästarinnan (La presidente)
Maurice Hennequin och Pierre Veber
Albert Ranft Vasateatern[59]
1926 Direktör Dubois Dagens hjälte
Carlo Keil-Möller
Rune Carlsten Södra Teatern[60][61]
Kopparbröllop
Svend Rindom
Oskar Textorius Södra Teatern[62]
1927 Michael Dibbuk - Mellan tvenne världar
S. Ansky
Robert Atkins Oscarsteatern[63]
Gamla Heidelberg
Wilhelm Meyer-Förster
Oscarsteatern[64]
1928 De Geer
Bokhandlaren Holmberg
Gustaf III
August Strindberg
Rune Carlsten Oscarsteatern[65]
Österlunds Hanna
Frans Hedberg
Hjalmar Peters Tantolundens friluftsteater[66]
1929 Dr John Wilson Vid 37de gatan
Elmer Rice
Svend Gade Oscarsteatern[67]

Regi (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Produktion Upphovsmän Teater
1907 Fänrik Ståls sägner
Johan Ludvig Runeberg Östermalmsteatern
Lycko-Pers resa
August Strindberg Östermalmsteatern[68]
På havets botten
Un drame au fond de la mer
Ferdinand Dugué
Översättning Bertha Straube
Östermalmsteatern[40]
Larssons dotter
Selfrid Kinmansson Östermalmsteatern
Postrånet
Le Courrier de Lyon, ou l'Attaque de la malle-poste
Eugène Moreau, Paul Siraudin och Alfred Delacour Östermalmsteatern[42]
1911 Krigarliv, revy
Emil Norlander Kristallsalongen[53]
1914 Den glada papegojan
Heinz Lewin Djurgårdsteatern
1915 Kvinnorövaren
Le satyr
Georges Berr Djurgårdsteatern
En fiffikus
Paul Frank Vasateatern[55]
Kärleken segrar
Charles Klein Vasateatern[56]
1916 Stormfågeln
Under cover
Roi Cooper Megrue Oscarsteatern
Den gamle musikern
Willy Norrie Oscarsteatern
Fröken Renées kärleksäventyr
Catulle Burrez Djurgårdsteatern
  1. ^ [a b] ”Justus Hagman”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=57596&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3djustus+hagman%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 4 april 2014. 
  2. ^ Solna kyrkoarkiv, Husförhörslängder, huvudserie, SE/SSA/1564/A I a/17b (1862-1866), bildid: 00044690_00082
  3. ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 285.
  4. ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 286.
  5. ^ ”Justus Hagman”. Hitta graven. http://hittagraven.stockholm.se/sv/Norra-begravningsplatsen/2/19C/47/1. Läst 6 april 2014. 
  6. ^ Hagman 1922, sid. 27.
  7. ^ ”Storhertiginnan av Gerolstein”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF15070&pos=13. Läst 6 juli 2015. 
  8. ^ ”Don Cesar”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF15072&pos=15. Läst 6 juli 2015. 
  9. ^ Frithiof Hellberg, red (1888). ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidskrift för kvinnan och hemmet (Stockholm) 1 (17): sid. 118. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1888/pdf/1888_17.pdf. Läst 2 juli 2015. 
  10. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 december 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-12-13/7594/2. Läst 29 juli 2015. 
  11. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 3. 4 juni 1892. http://tidningar.kb.se/8224221/1892-06-04/edition/0/part/1/page/2/?q=silfverbr%C3%B6llop%20djurg%C3%A5rdsteatern&sort=asc&freeonly=1&page=2. Läst 15 september 2015. 
  12. ^ [a b] ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 3. 13 februari 1893. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1893-02-13/8554/3. Läst 5 mars 2016. 
  13. ^ [a b] ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 15 februari 1893. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1893-02-15/8556a/3. Läst 5 mars 2016. 
  14. ^ Frithiof Hellberg, red (1893). ”Teater och musik”. Idun: Praktisk veckotidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 6 (24): sid. 191. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1893/pdf/1893_24.pdf. Läst 8 november 2015. 
  15. ^ [a b] P.S. (13 juni 1893). ”Teater och Musik: Djurgårdsteatern sommarrevy”. Dagens Nyheter: s. 2. http://arkivet.dn.se/tidning/1893-06-13/8652/2. Läst 20 juni 2017. 
  16. ^ Albert Ranfts första år som direktör för Stora Teatern i Projekt Runeberg
  17. ^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 11 juni 1894. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1894-06-11/8953/2. Läst 23 augusti 2015. 
  18. ^ ”Teater och musik”. Aftonbladet: s. 3. 28 augusti 1894. http://tidningar.kb.se/4112678/1894-08-28/edition/0/part/1/page/3/?q=hamlet%20%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1. Läst 15 november 2015. 
  19. ^ ”Teater och Musik”. Dagens nyheter: s. 3. 4 februari 1896. https://arkivet.dn.se/tidning/1896-02-04/9457A/3. Läst 24 februari 2019. 
  20. ^ ”Teater och Musik”. Dagens nyheter: s. 2. 7 mars 1896. https://arkivet.dn.se/tidning/1896-03-07/9485A/2. Läst 24 februari 2019. 
  21. ^ ”Teater och Musik”. Dagens nyheter: s. 3. 16 mars 1896. https://arkivet.dn.se/tidning/1896-03-16/9492A/3. Läst 24 februari 2019. 
  22. ^ ”Teater och Musik”. Dagens nyheter: s. 3. 26 mars 1896. https://arkivet.dn.se/tidning/1896-03-26/9500A/3. Läst 24 februari 2019. 
  23. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 5. 11 maj 1896. http://tidningar.kb.se/8224221/1896-05-11/edition/0/part/1/page/3/?q=%22Med%20Sveriges%20allmoge%22%20arenateatern&sort=asc. Läst 15 november 2015. 
  24. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 5. 12 januari 1897. http://tidningar.kb.se/8224221/1897-01-12/edition/0/part/1/page/3/?q=Ungdomslek%20vasateatern&sort=asc. Läst 15 november 2015. 
  25. ^ ”Geishan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29252&pos=127. Läst 6 juli 2015. 
  26. ^ [a b] ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 31 december 1898. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1898-12-31/10345a/3. Läst 6 augusti 2016. 
  27. ^ ”Romeo och Julia”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA10S15%3a039&pos=41. Läst 23 oktober 2015. 
  28. ^ ”Vid Breitenfeld”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA11S29%3a063&pos=49. Läst 23 oktober 2015. 
  29. ^ ”Trettondagsafton”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA11S16%3a037&pos=47. Läst 23 oktober 2015. 
  30. ^ ”Gringoire”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA10S19%3a047. Läst 24 oktober 2015. 
  31. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 20 september 1900. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1900-09-20/10954A/3. Läst 7 augusti 2016. 
  32. ^ ”Sällskap där man har tråkigt”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA12S5%3a009&pos=46. Läst 23 oktober 2015. 
  33. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 23 april 1902. https://arkivet.dn.se/tidning/1902-04-23/11514A/3. Läst 6 januari 2019. 
  34. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (1): sid. 11. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_1.pdf. Läst 17 november 2015. 
  35. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 18 maj 1905. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1905-05-18/12603A/3. Läst 28 december 2015. 
  36. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (36): sid. 463. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_36.pdf. Läst 18 november 2015. 
  37. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 28 mars 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-03-28/12910A/3. Läst 7 augusti 2015. 
  38. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 31 augusti 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-08-31/13061A/3. Läst 7 augusti 2015. 
  39. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 11 oktober 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-10-11/13102a/3. Läst 7 augusti 2015. 
  40. ^ [a b] Bo Bergman (4 april 1907). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 4. http://arkivet.dn.se/tidning/1907-04-07/13274A/2. Läst 5 februari 2017. 
  41. ^ Bo Bergman (12 september 1907). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/tidning/1907-09-12/13428A/3. Läst 5 februari 2017. 
  42. ^ [a b] Bo Bergman (3 oktober 1907). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter. http://arkivet.dn.se/tidning/1907-10-03/13449A/3. Läst 5 februari 2017. 
  43. ^ Bo Bergman (9 november 1907). ”Östermalmsteatern: Premiären på den omstridda 'Samvetets mask'”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/tidning/1907-11-09/13486A/3. Läst 5 februari 2017. 
  44. ^ ”Teater och musik: Östermalmsteatern: 'Samvetets mask'”. Svenska Dagbladet: s. 7. 9 november 1907. https://www.svd.se/arkiv/1907-11-09/7. Läst 5 februari 2017. 
  45. ^ Bo Bergman (2 maj 1908). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/tidning/1908-05-02/13654A/3. Läst 5 februari 2017. 
  46. ^ Bo Bergman (2 september 1908). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/tidning/1908-09-02/13774A/3. Läst 5 februari 2017. 
  47. ^ –e –m (2 september 1908). ”Teater och musik: Östermalmsteatern: Strandbyfolk”. Svenska Dagbladet: s. 8. https://www.svd.se/arkiv/1908-09-02/8. Läst 5 februari 2017. 
  48. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 2 oktober 1908. http://arkivet.dn.se/tidning/1908-10-02/13805a/3. Läst 5 februari 2017. 
  49. ^ Bo Bergman (6 december 1908). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/tidning/1908-12-06/13869c/3. Läst 5 februari 2017. 
  50. ^ Bo Bergman (18 januari 1909). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/tidning/1909-01-18/13908A/3. Läst 5 februari 2017. 
  51. ^ Bo Bergman (5 april 1909). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/tidning/1909-04-05/13984a/3. Läst 6 februari 2017. 
  52. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 16 april 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-04-16/13993a/3. Läst 7 augusti 2015. 
  53. ^ [a b] Jean q.P. (2 juni 1911). ”Namn och nytt”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-06-02/14749/7. Läst 19 juli 2015. 
  54. ^ ”Spökhotellet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF23285&pos=184. Läst 8 juli 2015. 
  55. ^ [a b] ”En fiffikus”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22373&pos=227. Läst 9 juli 2015. 
  56. ^ [a b] ”Kärleken segrar”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14538&pos=228. Läst 9 juli 2015. 
  57. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 28 augusti 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-08-28/232/6. Läst 26 juli 2015. 
  58. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 22 februari 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-02-22/52/7. Läst 29 augusti 2015. 
  59. ^ ”Borgmästarinnan”. Musikverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P15450&pos=59. Läst 12 maj 2024. 
  60. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 14. 30 januari 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-01-30/28/14. Läst 24 januari 2016. 
  61. ^ Oscar Rydqvist (31 januari 1926). ”'Dagens hjälte' på Södra teatern”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-01-31/29/12. Läst 24 januari 2016. 
  62. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 8. 24 april 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-04-24/109/8. Läst 24 januari 2016. 
  63. ^ ”Dibbuk - Mellan tvenne världar”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22270&pos=80. Läst 9 maj 2016. 
  64. ^ Oscar Rydqvist (20 oktober 1927). ”På Skolteater”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-10-20/285/8. Läst 6 januari 2016. 
  65. ^ ”Gustav III”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22272&pos=82. Läst 9 maj 2016. 
  66. ^ ”Scen och Film”. Dagens Nyheter: s. 12. 1 juni 1928. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-06-01/147/12. Läst 1 januari 2016. 
  67. ^ ”Scen och Film: Gott om folk på Oscarsteaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 12. 27 november 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-11-27/324/12. Läst 6 januari 2016. 
  68. ^ Bo Bergman (10 mars 1907). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter. http://arkivet.dn.se/tidning/1907-03-10/13249a/3. Läst 5 februari 2017. 

Hagman, Justus (1922). På scenen och bakom: minnen och händelser från en fyrtiofemårig teaterbana. Stockholm: Seelig. Libris 264605 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]