Judith Jarvis Thomson
| Judith Jarvis Thomson | |
| Född | 4 oktober 1929[1] New York[1], USA |
|---|---|
| Död | 20 november 2020[2] (91 år) Cambridge, USA |
| Medborgare i | USA |
| Utbildad vid | Barnard College Columbia University, filosofie doktor, [3] Newnham College Hunter College High School  |
| Sysselsättning | Filosof, universitetslärare |
| Arbetsgivare | Massachusetts Institute of Technology |
| Utmärkelser | |
| Guggenheimstipendiet (1986)[4] Carus-föreläsning (2003)[5] Philip L. Quinn Prize (2012)[6] Hedersdoktor vid Universitetet i Cambridge (2015) Hedersdoktor vid Harvard University (2016)[7] | |
| Redigera Wikidata | |
Judith Jarvis Thomson, född 4 oktober 1929 i New York i USA, död 20 november 2020 i Cambridge i USA, var en amerikansk filosof känd för sina bidrag inom etik och metafysik.
Hon är bland annat känd för att ha namngett och initierat den omfattande filosofiska debatten om spårvagnsproblemet. Thomson författade också den uppmärksammade artikeln "A Defense of Abortion", som argumenterar för att abort är moraliskt försvarbart även under antagandet att fostret är en individ med rätt till liv. Hon valdes in som medlem av American Philosophical Society 2019.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Thomson föddes i New York 1929 som dotter till revisorn Theodore Richard Jarvis och dennes hustru engelskläraren Helen Vostry[8][9]. Modern dog i cancer när Judith Thomson var sex år gammal och fadern gifte om sig med Gertrude Rubin 1938.[10]
Thomson tog examen vid Hunter College High School i januari 1946.[11] Hon tog kandidatexamen (BA) vid Barnard College 1950, en andra kandidatexamen vid Newnham College, Cambridge 1952, masterexamen vid Cambridge 1956 och doktorsexamen vid Columbia University 1959.[11] Samtliga examina var i filosofi.[11]
1960 började Thomson undervisa vid Barnard College.[12] 1962 gifte hon sig med James Thomson, som var gästprofessor vid Columbia University. Makarna tillbringade det akademiska året 1962–1963 i Oxford i Storbritannien, varefter de flyttade till Boston. Hon undervisade ett år vid Boston University innan hon 1964 utnämndes till professor vid Massachusetts Institute of Technology (MIT) där hon innehade Laurence S. Rockefellers professur i filosofi. Hennes man utsågs också han till professor i filosofi vid MIT. Paret Thomson skilde sig 1980 men förblev arbetskamrater fram till Jame Thomsons död 1984.[11]
Karriär
[redigera | redigera wikitext]Thomson var gästprofessor vid University of Pittsburgh (1976), UC Berkeley School of Law (1983) och Yale Law School (1982, 1984-1985). Hon har mottagit stipendier från Fulbright Foundation (1950–1951), American Association of University Women (1962–1963 ), National Endowment for the Humanities (1978–1979, 1986–1987), Guggenheim Foundation (1986–1987) och Center for Advanced Study i Oslo, Norge (1996). 1989 invaldes Thomson i American Academy of Arts and Sciences, och 1992–1993 var hon ordförande för American Philosophical Association (APA). 1999 höll hon Tanner-föreläsningarna vid Princeton University. Thomson undervisade vid MIT under större delen av sin karriär.
2012 tilldelades Thomson Quinn-priset av American Philosophical Association.[13]
2015 blev hon hedersdoktor vid Cambridge[14] och 2016 vid Harvard.[15] 2016 valdes hon till Corresponding Fellow i British Academy.[16]
Thomson avled 2020, 91 år gammal.[17][18] Hon begravdes bredvid sin tidigare make på Mount Auburns kyrkogård i Middlesex.[19]
Publikationer i urval
[redigera | redigera wikitext]- A Defense of Abortion. https://rintintin.colorado.edu/~vancecd/phil215/Thomson.pdf.
- The Right to Privacy.
- Killing, Letting Die, and the Trolley Problem. 1976. https://laurenralpert.files.wordpress.com/2014/08/thomson-killing-letting-die-and-the-trolley-problem.pdf.
- Acts and Other Events. Cornell University Press. https://archive.org/details/actsotherevents00thom
- Rights, Restitution, and Risk: Essays in Moral Theory. Harvard University Press. https://archive.org/details/rightsrestitutio0000thom
- The Trolley Problem. https://core.ac.uk/download/pdf/160249276.pdf.
- On Being and Saying: Essays for Richard Cartwright. MIT Press. https://archive.org/details/onbeingsayingess00judi
- The Realm of Rights. Harvard University Press. https://archive.org/details/realmofrights0000thom
- Goodness and Utilitarianism.
- Moral Relativism and Moral Objectivity. Blackwell. 1996. https://archive.org/details/moralrelativismm00harm
- Goodness and Advice. Princeton University Press. https://archive.org/details/goodnessadvice00thom
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] läs online, jwa.org .[källa från Wikidata]
- ^ Judith Jarvis Thomson, Philosopher Who Defended Abortion, Dies at 91 (på engelska), The New York Times, 3 december 2020, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, dailynous.com .[källa från Wikidata]
- ^ Guggenheim fellow-ID: judith-jarvis-thomson.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.apaonline.org .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.apaonline.org .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.harvard.edu , läst: 2 maj 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Helen Vostry (September 26, 1898 - December 30, 1935)
- ^ (February 28, 1896 - February 6, 1984) - Theodore's name was originally Isidor Jarvitz. On May 22, 1912 he legally changed his name to Isidor Yavis. Then, at some time later, he started using the name "Theodore Jarvis". The name "Theodore" was an Americanized version of the name Isidor, and the surname "Jarvis" consisted of the letters "Jar" (the first three letters of the surname Jarvitz) combined with the letters "vis" (the last three letters of the surname Yavis). For documents supporting these statements please see: (1) https://www.familysearch.org/tree/person/details/GDFC-NPX and (2) https://www.familysearch.org/ark:/61903/3:1:3QS7-L9MC-NLCV?i=106&cc=1999177&personaUrl=%2Fark%3A%2F61903%2F1%3A1%3AQYMG-FVN2
- ^ Gertrude Rubin (September 9, 1902 - November 13, 1982)
- ^ [a b c d] Gendler, Tamar S. (27 februari 2009). ”Judith Jarvis Thomson”. Jewish Women's Archive. http://jwa.org/encyclopedia/article/thomson-judith-jarvis.
- ^ Byrne, Alex. ”Professor Emerita Judith Jarvis Thomson, highly influential philosopher, dies at 91”. Massachusetts Institute of Technology. https://news.mit.edu/2020/professor-emerita-judith-jarvis-thomson-influential-philosopher-dies-1204.
- ^ ”American Philosophical Association honors Judith Jarvis Thomson”. MIT School of Humanities, Arts and Social Sciences. 2012. Arkiverad från originalet den 26 mars 2024. https://web.archive.org/web/20240326152446/https://shass.mit.edu/news/news-2012-american-philosophical-association-honors-judith-jarvis-thomson-quinn-prize. Läst 12 maj 2023.
- ^ ”Honorary Degrees 2015”. University of Cambridge. 2015. https://www.cam.ac.uk/news/honorary-degrees-2015.
- ^ ”Honorary Degrees”. 2016. http://www.harvard.edu/on-campus/commencement/honorary-degrees.
- ^ ”Professor Judith Thomson FBA”. The British Academy. https://www.thebritishacademy.ac.uk/fellows/judith-thomson-FBA/.
- ^ . ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2020/12/03/us/judith-jarvis-thomson-dead.html.
- ^ . ISSN 1423-3967. https://www.letemps.ch/opinions/j-j-thomson-une-vie-consacree-lethique.
- ^ ”Professor Emerita Judith Jarvis Thomson, highly influential philosopher, dies at 91”. https://news.mit.edu/2020/professor-emerita-judith-jarvis-thomson-influential-philosopher-dies-1204.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|