[go: up one dir, main page]

Hoppa till innehållet

John Bowlby

Från Wikipedia
John Bowlby
Född26 februari 1907[1][2][3]
London
Död2 september 1990[1][4][5] (83 år)
Skye, Storbritannien
Medborgare iStorbritannien
Utbildad vidTrinity College, Cambridge
UCL Medical School
Lindisfarne College
SysselsättningBarn- och ungdomspsykiater, psykiater[6], psykoanalytiker, psykolog[6]
ArbetsgivareTavistock Clinic
Noterbara verkanknytningsteori
MakaUrsula Longstaff
(g. 1938–)[7]
BarnMary Hamilton Victoria Ignatia Bowlby (f. 1939)[8]
Sir Richard Peregrine Longstaff Bowlby, 3:e Bt. (f. 1941)[8]
Pia Rose Whitworth Bowlby (f. 1945)[8]
Robert John Mostyn Bowlby (f. 1948)[8]
FöräldrarAnthony Bowlby[9][8]
Utmärkelser
Award for Distinguished Contributions to Developmental Psychology (1974)[10]
Tinbergen Lecture (1979)
Thomas William Salmon Medal (1984)
William James Fellow Award (1989)[11]
Kommendör av 2 klass av Brittiska imperieorden
Redigera Wikidata

John Bowlby, född 26 februari 1907 i London, död 2 september 1990Skye i Skottland, var en brittisk psykodynamisk psykiater och psykoanalytiker, pionjär inom anknytningsteorin.

Den tidiga anknytningsutvecklingen

[redigera | redigera wikitext]

John Bowlby hävdade att spädbarns (infancy) anknytning mot sin/sina vårdnadshavare skedde i tre stadier under de första två levnadsåren och ett fjärde skedde i förskoleåldern. De tre första stadierna är enligt Bowlby:

  1. Odiskriminerande anknytningsbeteende – Nyfödda barn gråter, ljudar och ler mot alla, dessa beteenden uppmuntrar uppmärksamhet och omhändertagande av alla vuxna (knyter inte an till någon speciell vuxen utan alla vuxna)
  2. Diskriminerande anknytningsbeteende – Runt 3 månaders ålder börjar barn rikta sitt anknytningsbeteende mer mot familjära/återkommande omhändertagare eller vårdnadshavare (engelska: caregiver) än mot främlingar (knyter an till återkommande vuxna men inte till främlingar)
  3. Specifikt anknytningsbeteende – När barnet fyller 3 år utvecklar det en meningsfull anknytning till speciella vårdnadshavare. Vårdnadshavarna blir en säker grund för barnet och bidrar till barnets upptäckande och undersökande av miljön samt ger barnet en trygghet att rikta sig mot när det till exempel lär sig krypa (Barnet har nu särskilt vilka som är dennes föräldrar/förälder och anknutit sig till dem). Detta är då starten till barnets egna tänkande, att det utvecklar sitt eget sinne för relation och samband, genom samhörighet och närhet.

Det Bowlby även kom fram till i sin forskning var de tre stadierna av försämrad psykisk hälsa som drabbade barn med bristfällig anknytning till sin vårdnadshavare. De tre stadierna bestod av protest, förtvivlan och likgiltighet[12].

Bowlbys idéer vidareutvecklades av Mary Ainsworth och kom att influera även utvecklingspsykologi och utvecklingsbiologisk teori.

Bibliografi (på svenska)

[redigera | redigera wikitext]
  • Moderns och barnets själsliga hälsa, övers. James Rössel (Stockholm: Natur & Kultur, 1954)
  • En trygg bas: kliniska tillämpningar av bindningsteorin, övers. Philippa Wiking (Stockholm: Natur & Kultur, 1994; 2:a uppl. 2010)
  1. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6tf13mf, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p17608.htm#i176077.[källa från Wikidata]
  3. ^ Педагоги и психологи мира, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/John-Bowlbytopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: bowlby-john, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn20010601072, läst: 15 december 2022.[källa från Wikidata]
  7. ^ The Peerage person-ID: p17608.htm#i176077, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b c d e] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  9. ^ Colin Matthew (red.), Oxford Dictionary of National Biography, Oxford University Press, 2004.[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, www.apadivisions.org .[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, www.psychologicalscience.org .[källa från Wikidata]
  12. ^ ”Slå upp John Bowlby på Psykologiguiden i Natur & Kulturs Psykologilexikon”. www.psykologiguiden.se. https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=John%20Bowlby. Läst 27 januari 2019.