Johann Gildemeister

Johann Gustav Gildemeister, född den 20 juli 1812 i Mecklenburg-Schwerin, död den 11 mars 1890 i Bonn, var en tysk orientalist.

Gildemeister blev 1839 docent och 1844 extra ordinarie professor i orientaliska språk i Bonn, 1845 ordinarie professor i orientalisk litteratur och teologi i Marburg, 1848 universitetsbibliotekarie där och 1859 ordinarie professor i österländska språk i Bonn.

Gildemeister var en bland stiftarna av Deutsche Morgenländische Gesellschaft i Leipzig och Halle och Deutscher Palästina-Verein i Leipzig och en ivrig deltagare i sin tids teologiska strider. Hans föreläsningar och vetenskapliga författarverksamhet omfattade både semitiska och indoeuropeiska språk.

• Scriptorum arabum de rebus indicis loci (1838),
• en edition av Kālidāsas Meghadūta och çrngāratilaka (1841),
• Bibliothecae sanscritae specimen (1847),
• 2:a uppl. av Lassens Anthologia sanscritica (1868) och
• Acta S. Pelagiae syriace et latine (1879)

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Gildemeister, Johannes Gustav, 1904–1926.