[go: up one dir, main page]

Hoppa till innehållet

Irisar

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Irissläktet)
Uppslagsordet ”Irisar” leder hit. För en oljemålning av Vincent van Gogh, se Irisar (målning).
Irisar
Iris × germanica

Från Franz Eugen Köhler:
Pflanzen in naturgetreuen Abbildungen mit kurz erläuterndem Texte (Bild 92 III)


  • A. B. Delar av växten
  • 1. Blomma utan kronblad (kronrör), pistill med 3 märken
  • 2. Fruktämne, uppskuret på längden
  • 3. Ståndare, förstorade
  • 4. Pollenkorn, förstorade
  • 5. Fruktämne, uppskuret på tvären, förstorat
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassEnhjärtbladiga växter
Monocotyledonae
OrdningSparrisordningen
Asparagales
FamiljIrisväxter
Iridaceae
SläkteIrisar
Iris
Vetenskapligt namn
§ Iris
AuktorL.
Arter
  • Babylonisk junoiris (Iris aucheri)
  • Bläckiris (Iris × kochii)
  • Brokig junoiris (Iris 'Warlsind')
  • Brokiris (Iris versicolor)
  • Bäckiris (Iris wilsonii)
  • Citroniris (Iris forrestii)
  • Dansk iris (Iris spuria)
  • Doftande junoiris (Iris cycloglossa)
  • Doftiris (Iris unguicularis)
  • Douglasiris (Iris douglasiana)
  • Dvärgiris (Iris pumila)
  • Engelsk iris (Iris latifolia)
  • Fläderiris (Iris ×sambucina)
  • Fransiris (Iris japonica)
  • Glansiris (Iris laevigata)
  • Gräsiris (Iris graminea)
  • Gul junoiris (Iris bucharica)
  • Gul våriris (Iris winogradowii)
  • Guldiris (Iris ×monnieri)
  • Gullbandsiris (Iris orientalis)
  • Himalajairis (Iris clarkei)
  • Holländsk iris (Iris ×hollandica)
  • Hundiris (Iris lutescens)
  • Indianiris (Iris missouriensis)
  • Japansk iris (Iris ensata)
  • Kinesisk iris (Iris bulleyana)
  • Koppariris (Iris fulva)
  • Koralliris (Iris foetidissima)
  • Krypiris (Iris cristata)
  • Kustiris (Iris tenax)
  • Kyrkogårdsiris (Iris albicans)
  • Lavendelblå junoiris (Iris graeberiana)
  • Leopardblomma (I. domestica)
  • Louisiana-iris (Iris Louisiana-Gruppen)
  • Majiris (Iris lactea)
  • Orjeniris (Iris orjenii)
  • Pamiriris (Iris stolonifera)
  • Perseriris (Iris persica)
  • Pingstiris (Iris Intermedia-Gruppen)
  • Rabattiris (Iris Sibirica-Gruppen)
  • Regnbågsiris (Iris Reticulata-Gruppen)
  • Rumänsk iris (Iris reichenbachii)
  • Saltiris (Iris spuria subsp. guldenstaedtiana)
  • Samarkandiris (Iris magnifica)
  • Sammetsiris (Iris chrysographes)
  • Sideniris (Iris hoogiana)
  • Silveriris (Iris pallida)
  • Skomakariris (Iris aphylla)
  • Skäggiris (Iris variegata)
  • Småiris (Iris Pumila-Gruppen)
  • Snöiris (Iris histrioides)
  • Sorgiris (Iris susiana)
  • Spansk iris (Iris xiphium)
  • Stor strandiris (Iris delavayi)
  • Strandiris (Iris sibirica)
  • Strimiris (Iris ×monspur)
  • Stäppiris (Iris korolkowii)
  • Svärdslilja (Iris pseudacorus)
  • Takiris (Iris tectorum)
  • Trädgårdsiris (Iris Germanica-Gruppen)
  • Tuviris (Iris setosa)
  • Tyskiris (Iris germanica)
  • Ungersk iris (Iris ruthenica)
  • Vintergäcksiris (Iris danfordiae)
  • Violiris (Iris sanguinea)
  • Violrotsiris (Iris germanica 'Florentina')
  • Våriris (Iris reticulata)
  • Synonymer
  • Irissläktet
  • Leopardblomssläktet
  •       (Belamcanda Adans.)

    Irisar (Iris)[1] [2] är ett släkte blommande växter i familjen irisväxter (Iridaceae). Släktet består av åtminstone 300 kända arter.[3]

    Vissa irisar har rhizomer i stället för rötter, vilka kan ansamla stora mängder vatten. Andra har i stället rotknöl. Samtliga arter har svärdliknande blad. Växtsaften hos irisarterna innehåller giftiga ämnen, som smakar illa och ger irritation på slemhinnorna.[4]

    Blommornas färg varierar mycket beroende på art och odlingsvariant. Vanliga färger är vit, gul, rosa, blå, röd, violett, brun och svart. Den har 6 kronblad varav 3 står upprätt och 3 faller ner. Ett fåtal irisar utvecklas från andra släktmedlemmars rhizom.[3]

    De vanligaste odlade artertna:[källa behövs]

    Irisar med rhizomer vill stå torrt, medan de med rotknölar vill ha vått. De senare används därför ofta som dammväxter.

    Arterna är vanliga i tempererade regioner på norra jordklotet.[3]

    Irisar och människan

    [redigera | redigera wikitext]

    Släktnamnet Iris är regnbågegrekiska. Det anspelar på den rikedom i färgvarianter som olika sorter uppvisar.

    Kulturhistoria

    [redigera | redigera wikitext]

    Irisar har odlats mycket länge. Kyrkogårdsiris (Iris albicans) har exempelvis odlats sedan 1400-talet f.Kr. i Thutmosis III:s botaniska trädgård i Karnak. Odling av trädgårdsiris-hybrider är känd från europeiska kloster under medeltiden, då den var en medicinalväxt.

    Dottertaxa till Irisar, i alfabetisk ordning[1]

    [redigera | redigera wikitext]

    Leopardblomssläktet Belamcanda räknas numera till irisarna.

    1. ^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (19 november 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17102002. Läst 26 maj 2014. 
    2. ^ Sveriges lantbruksuniversitet 2012–. Iris L. – Irissläktet från Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD). Läst: 11 april 2015
    3. ^ [a b c] McCudden (red.), Mary Rose (2012). ”Iris”. Britannica Student Encyclopedia. Encyclopaedia Britannica. sid. 157 
    4. ^ Wigander, Millan (1976). Farliga växter. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag. ISBN 91-20-04445-3 sid 44

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]