Hietaniemi socken
Hietaniemi socken Socken | |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Norrbotten |
Kommun | Övertorneå kommun |
Bildad | 1637 |
Area | 754 kvadratkilometer |
Upphov till | Hietaniemi landskommun Hietaniemi församling |
Motsvarar | Hietaniemi distrikt |
Tingslag | Torneå tingslag (–) Övertorneå tingslag (–) |
Karta | |
Hietaniemi sockens läge i Norrbottens län. | |
Koordinater | 66°12′53″N 23°42′33″Ö / 66.21472168°N 23.70916748°Ö |
Socknen i häradet/länet. | |
Koder, länkar | |
Sockenkod | 0169 |
Namn (ISOF) | lista |
Kulturnav | länk |
Hembygds- portalen | Hietaniemi distrikt |
Redigera Wikidata |
Hietaniemi socken ligger i Norrbotten, ingår sedan 1971 i Övertorneå kommun och motsvarar från 2016 Hietaniemi distrikt.
Socknens areal var den 1 januari 1961 754,15 kvadratkilometer, varav 691,00 km² land.[1] År 2000 fanns här 920 invånare.[2] Tätorten och kyrkorten Hedenäset med sockenkyrkan Hietaniemi kyrka ligger i socknen.
I socknen inträffade den 24 oktober 1940 Armasjärviolyckan, då 44 soldater och 2 civila omkom när en färja förliste på sjön Armasjärvi.
Administrativ historik
[redigera | redigera wikitext]Socknen bildades 1637 genom en utbrytning ur Övertorneå socken efter att varit kapellförsamling från 1617. Socknen omfattade då ett område på båda sidor Torne älv där den östra delen ligger i dagens Finland. 5 september 1809 reglerades gränsen mellan Sverige och Finland och den östra delen av socknen utbröts.
Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Hietaniemi församling och för de borgerliga frågorna till Hietaniemi landskommun. Landskommunen inkorporerades 1969 i Övertorneå landskommun som 1971 ombildades till Övertorneå kommun.[2] Församlingen uppgick 2006 i Övertorneå församling.[3]
Hietaniemi utbröts som jordebokssocken ur Övertorneå enligt beslut den 9 maj 1884.[4]
1 januari 2016 inrättades distriktet Hietaniemi, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Norrbotten. De indelta soldaterna tillhörde Norrbottens regemente.[5]
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Hietaniemi socken ligger väster om Torne älv. Sjöarna Puostijärvi och Miekojärvi ligger i socknen. Den senare utgör sockengräns i väster. Sangis älv och Puostijoki rinner genom socknen. Socknen har odlingsbygd vid Torne älv och är i övrigt en myr- och sjörik kuperad skogsbygd med höjder som når 275 meter över havet.[6][7][8]
Orter i socknen
[redigera | redigera wikitext]Hedenäset/Koivukylä är kyrkbyn i socknen. Övriga byar är:
- Vid Torne älv:
- Vid sjöstränder:
Fornlämningar
[redigera | redigera wikitext]Över 45 boplatser från stenåldern är funna och omkring 50 fångstgropar har påträffats.[6][7][9] Tre yxor från stenåldern har också hittats, varav två är tillverkade av skiffer.[10]
Namnet
[redigera | redigera wikitext]Namnet (1543 Heijthanimj) kommer från udden där kyrkan uppfördes och har i förleden det finska ordet hieta, 'sand' och i efterleden niemi, 'udde'.[7][11]
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]Befolkningsutvecklingen i Hietaniemi socken 1750–1990 | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1750 | 1 349 | |||
1760 | 1 569 | |||
1769 | 1 837 | |||
1780 | 1 639 | |||
1790 | 1 685 | |||
1800 | 1 841 | |||
1810 | 1 116 | |||
1820 | 1 300 | |||
1830 | 1 487 | |||
1840 | 1 443 | |||
1850 | 1 724 | |||
1860 | 1 796 | |||
1870 | 1 837 | |||
1880 | 1 998 | |||
1890 | 1 946 | |||
1900 | 1 968 | |||
1910 | 2 150 | |||
1920 | 2 437 | |||
1930 | 2 489 | |||
1940 | 2 648 | |||
1950 | 2 657 | |||
1960 | 2 438 | |||
1970 | 1 702 | |||
1980 | 1 261 | |||
1990 | 1 047 | |||
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet. |
Språk och etnicitet
[redigera | redigera wikitext]Nedanstående siffror är tagna från Statistiska centralbyråns folkräkningar 1900, 1910, 1920 och 1930 och visar inte medborgarskap utan de som SCB ansåg vara av "finsk, svensk eller lapsk stam".[12][13][14][15] Siffrorna för 1805-1855 är Tabellverkets statistik och avser endast den samiska befolkningen.[16]
Årtal | Svenskar | Finnar | Samer | Totalt |
---|---|---|---|---|
1805 | 2 | |||
1810 | 0 | |||
1815 | 0 | |||
1825 | 25 | |||
1830 | 17 | |||
1835 | 10 | |||
1840 | 6 | |||
1845 | 10 | |||
1850 | 7 | |||
1855 | 10 | |||
1860 | 254 | 1 534 | 8 | 1 796 |
1870 | 324 | 1 513 | 0 | 1 837 |
1880 | 408 | 1 587 | 3 | 1 998 |
1890 | 316 | 1 614 | 16 | 1 946 |
1900 | 353 | 1 592 | 23 | 1 968 |
1910 | 354 | 1 772 | 24 | 2 150 |
1920 | 552 | 1 846 | 39 | 2 437 |
1930 | 806 | 1 622 | 61 | 2 489 |
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1965-09-30. sid. 61. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 26 december 2014 Arkiverad 14 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ Statistiska centralbyrån: Folkräkningen 1890 första avdelningen Arkiverad 3 december 2013 hämtat från the Wayback Machine. sida 115 i pdf:en anm. till Norrbottens län not 4
- ^ Administrativ historik för Hietaniemi socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942
- ^ [a b c] Nationalencyklopedin
- ^ Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Hietaniemi socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Hietaniemi socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Hietaniemi socken
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
- ^ ( PDF) Bidrag till Sveriges officiella statistik. A. Befolkningsstatistik Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1900. Tredje afdelningen: Folkmängden år 1900 efter kön, ålder, civilstånd, hushåll, födelseort, stamskillnad och yrken; lyten; frånvarande personer samt obefintliga. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1907. sid. 102. https://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20A%20Befolkning%201851-1910/Befolkning-A-1900-tredje.pdf. Läst 9 april 2018
- ^ ( PDF) Folkräkningen den 31 december 1910, IV. Folkmängdens fördelning efter hushåll, trosbekännelse, födelseort m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1918. sid. 35. https://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1910_4.pdf. Läst 9 april 2018
- ^ ( PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, II, Befolkningsagglomerationer, trosbekännelse, stamskillnad, utrikes födelseort, främmande statsborgarskap, lyten m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1925. sid. 101. https://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_2.pdf. Läst 9 april 2018 Arkiverad 29 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ( PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, V. Trosbekännelse. Främmande stam. Främmande språk m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1937. sid. 106-107. https://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_5.pdf. Läst 9 april 2018
- ^ ”Tabellverket 1749-1859”. Umeå universitet. http://rystad.ddb.umu.se:8080/Tabellverket/Tabverk. Läst 12 april 2023.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Arkiv relaterade till Hietaniemi socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Hietaniemi socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
|