Henrik av Preussen

Henrik av Preussen
Prins Henrik av Preussen, porträtt av Johann Heinrich Tischbein den äldre 1769.
Född	Friedrich Heinrich Ludwig von Preußen 18 januari 1726[1][2] Berlin[3]
Död	3 augusti 1802[1][2] (76 år) Rheinsberg[4], Tyskland
Begravd	Rheinsbergs slott
Medborgare i	Konungariket Preussen
Sysselsättning	Diplomat
Maka	Wilhelmina av Hessen-Kassel (g. 1752–1802)[5]
Barn	barnlös
Föräldrar	Fredrik Vilhelm I av Preussen Sofia Dorotea av Hannover
Släktingar	Wilhelmine av Preussen (syskon) Fredrik II av Preussen (syskon) Fredrika Lovisa av Preussen (syskon) Filippa Charlotta av Preussen (syskon) Sofia Dorothea av Preussen (syskon) Lovisa Ulrika av Preussen (syskon) August Vilhelm av Preussen (syskon) Anna Amalia av Preussen (syskon) August Ferdinand av Preussen (syskon) Elisabeth Louise av Brandenburg-Schwedt
Utmärkelser
Kungliga Serafimerorden Andreasorden Sankt Alexander Nevskij-orden Svarta örns orden
Namnteckning
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Friedrich Heinrich Ludwig, Prins av Preussen, född 18 januari 1726 i Berlin, död 3 augusti 1802 i Rheinsberg var kung Fredrik Vilhelm I av Preussens och hans gemåls, Sofia Dorotea av Hannover, trettonde barn och yngre bror till kung Fredrik II av Preussen.

Han blev i unga år överste för ett preussiskt regemente och tjänstgjorde i Preussens armé under österrikiska tronföljdskriget och sjuårskriget. Under sjuårskriget förde han från 1760 det högsta befälet i Schlesien och hans främsta militära framgång var slaget vid Freiberg 1762, då han som general ledde den preussiska armén till seger mot Habsburgmonarkins armé. Även under Bayerska tronföljdskriget förde han befäl, utan att ge sig in i några större sammandrabbningar. Efter sin militära karriär verkade han som diplomat.

Henrik avlade ett besök hos sin syster Lovisa Ulrika på Drottningholms slott i Sverige 1770. Under hans besök infördes den franska rödsminkningen vid hovet, där hovdamerna en kväll uppmanades att anlägga rouge för att roa gästen, något de ska ha tyckt så mycket om att de fortsatte med det - Henrik ska själv ha aplikerat rouge på Sofia Albertina.^[6] Efter det svenska besöket fortsatte han till Ryssland, där han representerade Preussen i förhandlingarna kring Polens första delning som beslutades 1772.

Fredrik II lät för sin bror prins Henriks räkning från 1748 till 1753 uppföra Prinz-Heinrich-Palais vid Unter den Linden i Berlin, idag Humboldtuniversitetets huvudbyggnad, där Henrik och hustrun Wilhelmina bebodde olika flyglar. Paret levde från 1766 separerade efter hustruns påstådda affär med Friedrich Adolf von Kalckreuth, men även Henriks många manliga favoriter var en bidragande orsak till det olyckliga äktenskapet. Hans huvudsakliga sommarresidens var Rheinsbergs slott, som hans bror Fredrik II skänkte till honom 1744.

Efter Fredrik II:s död 1786 verkade Henrik för att spela en mer aktiv roll som mentor åt sin brorson, den unge kung Fredrik Vilhelm II, men fick först efter dennes död ett visst politiskt inflytande som rådgivare åt dennes son Fredrik Vilhelm III. Från 1799 levde han tillbakadraget på Königs Wusterhausens slott utanför Berlin, där han kunde vara nära sin kungliga släkt utan att aktivt delta i hovlivet.

Gift 1752 i ett barnlöst äktenskap med Wilhelmina av Hessen-Kassel. Paret levde separerade från 1766.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Heinrich von Preußen (1726–1802), 23 december 2020.

• Wikimedia Commons har media som rör Henrik av Preussen.
  Bilder & media