Knud Knudsen

Knud Knudsen
Född	6 januari 1812[1] Holts kommun, Norge
Död	4 mars 1895[2] (83 år) Christiania
Medborgare i	Norge
Sysselsättning	Språkvetare, filolog, pedagog[3]
Redigera Wikidata

Knud Knudsen, född 6 januari 1812 i Holts socken, Nedenes amt, död 4 mars 1895 i Kristiania, var en norsk skolman och språkforskare.^[4]

Knudsen var tre år folkskollärare i sin hembygd, tog 1840 filologisk ämbetsexamen och var 1840-46 adjunkt vid Drammens lärdomsskola. Sedan verkade han vid Kristianias katedralskola, 1846-52 som adjunkt, 1852-80 som lektor ("overlærer").^[4]

Under inflytande från Grundtvigs idéer verkade Knudsen för en från det klassiska utbildningsidealet frigjord skolundervisning, byggande på modersmål och historia. I en mängd skrifter som Det norske målstræv (1867) och Unorsk og norsk (1881) förde Knudsen en outtröttlig kamp för norskans frigörelse från danskan, såväl i fråga om ordval som uttal, rättskrivning och ordböjning.

Knudsen var alltifrån början en övertygad motståndare till den klassiska bildningen, som han sökte begränsa till förmån för en fylligare och alltmer omfattande undervisning i modersmålet, historia och realämnena. Men tyngdpunkten av hans verksamhet ligger i hans "maalstræv", ett arbete, som utgör en parallell till Ivar Aasens kamp för införandet af "landsmaalet", men väsentligen skiljer sig från denna därigenom, att Knudsen ville begagna det dansk-norska "maalet", skrivet enligt i Norge gängse uttal med hårda konsonanter (p, t, k i stället för respektive b, d, g), och ersätta främmande ord med uttryck från allmogens talesätt. Det var i synnerhet efter hans avsked från skolan, som den av honom skapade rörelsen tilltog i styrka, och på många punkter lyckades han också få sin åskådning godkänd av forna motståndare.^[4]

Knudsen:s huvudverk är Haandbog i dansk-norsk sproglære (1856) och Unorsk og norsk eller fremmede ords avlösning (1879-81). Kring dessa arbeten grupperar sig ett stort antal skrifter, bland vilka må framhållas Er norsk det samme som dansk? (1862), Modersmaalet som skolefag (1864), Det norske maalstræv (1867), Nogle spraak- og skolespörgsmaal (1869), Den landsgyldige norske uttale (1876), Af maalstriden 1881 (1881), Norsk blandkorn (3 samlingar, 1882-85), Latinskole uten latin (1884), Hvem skal vinne? (1886) och Tyskhet i norsk og dansk (1888).^[4]

Året före sin död sammanfattade han i Norsk maalvekst fra 1852 att regne "maalstrævets" resultat, i den mån de rörde hans egen livsgärning. Sin förmögenhet (omkr. 20 000 kr.) testamenterade han till en stiftelse till förmån för dansk-norska "maalstrævet".^[4]