Fritz Lenz
| Fritz Lenz | |
| Född | 9 mars 1887[1][2] Redło, Polen |
|---|---|
| Död | 6 juli 1976[1] (89 år) Göttingen |
| Medborgare i | Tyskland |
| Utbildad vid | Freiburgs universitet  |
| Sysselsättning | Militärläkare, antropolog, genetiker, universitetslärare |
| Arbetsgivare | Kaiser Wilhelm Institute of Anthropology, Human Heredity, and Eugenics[2] Humboldt-Universität zu Berlin[2][3] Münchens universitet (1923–)[2][3] Göttingens universitet (1946–)[2] |
| Politiskt parti | |
| Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet[3] | |
| Barn | Hanfried Lenz (f. 1916) Widukind Lenz (f. 1919) |
| Redigera Wikidata | |
Fritz Lenz, född 9 mars 1887 i Pflugrade, Landkreis Naugard, Provinsen Pommern, död 6 juli 1976 i Göttingen, Niedersachsen, var en tysk promoverad läkare, antropolog, humangenetiker och eugeniker.
Tillsammans med Erwin Baur och Eugen Fischer utgav Lenz år 1921 Grundriss der menschlichen Erblichkeitslehre und Rassenhygiene. Lenz menade, att den tyska nationen är den nordiska rasens sista fristad och stödde därmed Tredje rikets raspolitik. Adolf Hitler läste boken, när han satt på Landsbergs fästning.[4] Lenz och Günthers teorier kom senare att influera Reichsführer-SS Heinrich Himmler, när denne realiserade den nazistiska eugeniken. Detta skedde å ena sidan genom urvalsavel inom SS och å den andra genom Einsatzgruppens massarkebuseringar, eutanasiprogrammet Aktion T4 samt förintelselägren Auschwitz, Bełżec, Chełmno, Majdanek, Sobibór och Treblinka.[5]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] läs online, www.deutsche-biographie.de , läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] Nuremberg Trials Project, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Eduard Izrailevich Kolchinsky, The Half-Forgotten Standard Book of Three Men (On the 95th anniversary of the publication of the “Foundations of Human Hereditary Teaching and Racial Hygiene”), vol. 8, 3, Istoriko-biologitjeskie issledovanija, 2016, s. 43-53.[källa från Wikidata]
- ^ Kramár 2000, s. 226.
- ^ Kramár 2000, s. 249.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Kramár, Leo (2000). Rasismens ideologer: från Gobineau till Hitler. Stockholm: Norstedts. ISBN 91-1-300776-9
|