[go: up one dir, main page]

Hoppa till innehållet

Frösthults kyrka

Frösthults kyrka
Kyrka
Frösthults kyrka
Frösthults kyrka
Land Sverige Sverige
Län Uppsala län
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Uppsala stift
Församling Fjärdhundra församling
Plats 749 71 Fjärdhundra
 - koordinater 59°44′19.93″N 16°57′7.01″Ö / 59.7388694°N 16.9519472°Ö / 59.7388694; 16.9519472
Invigd Omkring år 1300

Frösthults kyrka är en kyrkobyggnad som tillhör Fjärdhundra församling i Uppsala stift. Kyrkan ligger i Frösthult utmed riksväg 70, omkring en och en halv mil nordväst om Enköping. Norr om kyrkan ligger prästgården med panelklädd mangårdsbyggnad från 1700-talet.

Kyrkobyggnaden

[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan består av ett enskeppigt, medeltida långhus med kor i öster. Koret har samma höjd och bredd som långhuset och båda täcks av ett gemensamt sadeltak. Norr om koret finns en vidbyggd sakristia. Vid långhusets västra kortsida finns ett kyrktorn som har tillkommit under senare tid och ersatt ett medeltida vapenhus vid södra sidan. Ytterväggarna består av gråsten och har gavelrösten med tegelorneringar. Sedan 1971 är kyrkans sadeltak belagt med plåt från att tidigare ha varit belagt med spån. Exteriören präglas nästan helt av nyklassicismen. Bara korets trefönstergrupp och sakristian vittnar om ett medeltida ursprung.

Kyrkorummet präglas av medeltida takvalv samt en altaruppsats och en predikstol som båda har tillkommit under 1700-talet. I koret till höger om altaret är kyrkoherde Johannes Campanius begravd. Åren 1642-1648 verkade han som indianmissionär i Nya Sverige, Nordamerika.

Tillkomst och medeltida ombyggnader

[redigera | redigera wikitext]

Kyrkorummet och sakristian härrör från tiden omkring år 1300. I korets östra gavel finns en trefönstergrupp som är samtida med ursprungskyrkan. Trefönstergruppen är karakteristisk för ett antal kyrkor i Uppland och Västmanland som är uppförda under tidsperioden 1280-1310. Under 1400-talets andra hälft byggdes ett vapenhus framför södra portalen. Ursprungliga kyrkorummet lär ha haft ett tunnvalv av trä. Någon gång omkring tidsperioden 1470-1490 revs tunnvalvet och ersattes med nuvarande stjärnvalv av tegel. Valvens strålar hade skulpterade figurer som senare höggs bort. Två skulpterade så kallade gubbansikten finns dock bevarade i krönet av korfönstret.

Ombyggnader efter medeltiden

[redigera | redigera wikitext]

Inga medeltida målningar finns bevarade. Däremot finns fragment av kalkmålningar från 1600-talet. Ovanför korets trefönstergrupp finns inskriften "1637 In Dei Gloriam". Dekorativa målningar i form av slingor och bladverk finns i trefönstergruppens nischer samt på de smala ytorna mellan de tre fönstren. Alla dessa målningar har troligen tillkommit 1637. 1664 snidades nya bänkar med dörrar. 1668 byggdes läktaren och orgel skaffades in. Fram till mitten av 1700-talet fanns ett korskrank som skiljde av koret från övriga kyrkorummet. Korskrankets ålder och utseende var okänt. 1760 togs ett fönster upp i norra väggen som tidigare var fönsterlöst. Kyrktornet i nyklassicistisk stil uppfördes 1839-1843 under ledning av byggmästare Palmér. Torntaket kröntes med en lanternin. Kyrkklockorna flyttades upp till tornet från att tidigare ha hängt i en fristående klockstapel som var byggd 1615. I tornets västra vägg togs en ny huvudingång upp och tornets bottenvåning inreddes till vapenhus. Medeltida vapenhuset i söder revs och långhusets södra ingång sattes igen. Fönstren förstorades till sin nuvarande form och ytterväggarna vitkalkades.

Sentida ombyggnader

[redigera | redigera wikitext]

En stor restaurering utfördes 1950-1953 under ledning av arkitekt Viktor Segerstedt. Syftet var att återställa kyrkorummet från 1800-talets förändringar. Målningarna från 1600-talet som varit överkalkade togs fram och konserverades. Altaruppsatsens och predikstolens ursprungliga färger togs fram. Bänkarna ombyggdes och ommålades till en prägel av 1700-talet. Ett nytt golv lades in. Midfastosöndagen 1953 återinvigdes kyrkan av ärkebiskop Yngve Brilioth.

Frösthult kyrka omkring 1700-talet
  • 1668 byggde orgelbyggaren Jahan Olsson en ny orgelläktare till orgeln. Orgeln som skulle stå på läktaren såldes av organisten Anders Bengtson i Östervåla. Orgeln hade 6 stämmor och dubbel regal. Samma år lagade organisten Kylander i Enköping orgelverket. Orgelbyggaren Jöns Nilsson, Uppsala gjorde samma år om träpiporna till blypipor.[1] 1702-1703 reparerades orgeln av orgelbyggaren Sven Strömberg för 200 daler.[2] 1738 reparerades positivet av Olof Hedlund, Stockholm.[3]
  • 1799 byggde Pehr Lund, Lillkyrka en orgel med 10 stämmor.
  • Den nuvarande orgeln byggdes 1923 av Furtwängler & Hammer, Hannover, Tyskland. Orgeln är pneumatisk med taschenlådor. Den har 1 fri kombination, fasta kombinationer och registersvällare. Tonomfånget är 56/30. Den har även utbyggda 4' koppel. Fasaden är från 1799 års orgel. 1947 omdisponerades orgeln av Bo Wedrup, Uppsala. 1975 omdisponerades orgeln av Gunnar Carlsson, Borlänge. Då orgeln till viss del återdisponerades.
Huvudverk I Svällverk II Pedal Koppel
Gedackt 16' Hornprincipal 8' Subbas 16' I/P
Principal 8' Salicional 8' Gedacktbas 16' (tr I) II/P
Flûte harmonique 8' Voix Céleste 8' Cello 8' (tr I) II/I
Gamba 8' Rörflöjt 8' I 4'
Oktava 4' Flûte octaviante 4' II 4'/I
Ekoflöjt 4' Oboe 8' II 16'
Cornett III-IV Crescendosvällare
Rauschkvint II 2 23'

[4]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Frösthult (C, U) LIa:1 (1581-1686) Sida: 76-77
  2. ^ Frösthult (C, U) LIa:2 (1682-1749) Sida: 31-32, 61
  3. ^ Abrahamsson Hülpers, Abraham (1773) (på svenska). Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige. Västerås: Johan Laurentius Horrn. sid. 259. Libris 2413220 
  4. ^ Jan Håkan Åberg, red (1990). Inventarium över svenska orglar: 1990:II, Uppsala stift. Svenska kyrkan i utlandet. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]