Fisklim

Fisklim är huvudsakligen hudlim som kommer från olika fiskar, och det som gäller för beständigheten hos hudlim från däggdjur gäller också för fisklim. Fisklim är ett glutinlim och även ett animaliskt lim.

Fisklim kan tillverkas av hud, fjäll, ben och simblåsa från i stort sett alla fiskar. Men av praktiska skäl används idag huvudsakligen biprodukter från matfiskproduktionen, till exempel infrusen och saltad fisk.

Fisklim förekommer i olika kvaliteter, varav de bästa och renaste formerna (fiskgelatin) får sin råvara (skinn) från djuphavsfiskar som torsk, kolja, gråsej, kummel och lubb.

Ett speciellt fisklim, särskilt uppskattat av konstnärer, konsthantverkare och konservatorer, är den sedan länge omhuldade produkt som kallas husbloss (tyskans Hausenblase). Som namnet antyder är det simblåsan från fisken hus som utgör den huvudsakliga råvaran. Även blåsan från ett antal andra störarter kan användas för att framställa den högvärdiga produkten.

Det huvudsakliga produktionsområdet för äkta störblåsa är Ryssland, närmare bestämt Kaspiska och Svarta havet med tillflöden. Både en ökad miljöförstöring av floderna och ett utbrett tjuvfiske, huvudsakligen för rommens skull, har gjort råvaran eftertraktad och dyr. I detta fall är det den torkade råvaran som förekommer i handeln. Limmet får konsumenten göra själv.

Framställningen av fisklim sker mestadels på följande sätt:

1. Rengör sorgfälligt fiskhuden i speciella tvättanläggningar under ständigt tillflöde av rent vatten.

2. Till skillnad mot vad som gäller för limgods från däggdjur (alkalisk förbehandling), kan råvaran till fisklim genomgå antingen en sur eller alkalisk förbehandling.

3. Neutralisera råvaran, vilket till stor del sker genom en noggrann ursköljning.

Abborrlim var en limtyp som gjordes i Norrland och som användes för att limma trä mot trä.

Limmet bestod av proteinet kollagen, som utvanns ur abborrskinn som kokades i vatten. Efteråt silades skinnen bort och vattnet kokades in (såsen reducerades) till lämplig konsistens. Lim kan kokas på olika fiskars skinn, Laxskinn ger också ett bra lim, samma förfaringssätt som för abborrlim.

Fisklim användes fram till mitten av 1900-talet.

• Animal Glue in Industry, National Association of Glue Manufacturers Inc., New York 1951
• Bauman, Hans, Leime und Kontaktkleber, Berlin, Heidelberg, New York 1967
• Cennini, Cennino, The Craftsftsman's Handbook (Il Libro dellÁrte), övers. av Daniel V. Thoppson, New York 1960 (1933)
• Christ, A., Kalkfarveteknik samt fresko og sgrafitto (del 3 av Malerhaandværkets fagkundskap), København 1938 (1935)
• Doerner, Max, Malmaterial und seine Verwendung im Bilde, Stuttgart 1980 (1933)
• Greber, Josef M., Lehman E., Die Tierischen Leime, Heidelberg 1950
• Leuenberger, Bruno H., Investigation of viscosity and gelation properties of different mammalian and fish gelatins, ur Food Hydrocolloids, Volume 5 No.4, Oxford 1991
• Linné, Carl von, Anmärckning öfwer Lapska Limer, ur Kongl Swenska Wetenskapsakademiens Handlingar för månaderna Januar. Februar. Martius. 1740, vol 1
• Lucas, A., Ancient Egyptian Materials and Industries (second revised edition), London 1934
• Monceau, Duhamel du, L'Art de faire Différentes Sortes de Colle, Paris 1771
• Plinius, Secundus, Gajus d.ä., Histoire Naturelle, Livre XXVIII, övers. och komm. av A.Ernout, Paris 1962
• Plinius, Secundus, Gajus d.ä., Histoire Naturelle, Livre XXXII, övers. och komm. av E. de Saint-Denis, Paris 1966
• Raknes, Eirik, Trälimning, Stockholm 1988
• Sauer, E., Chemie und Fabrikation der tierischen Leime und der Gelatine, Berlin/Göttingen/Heidelberg 1958
• Skans, Bengt, Tillverkning och analys av gamla limmer, ur Meddelelser om konservering, nr. 4, København 1990
• Skans, Bengt, Tillverkning och analys av gamla limmer, ur Målningens anatomi. Material, teknologi, bevaring, förfalskning, Lund 1989
• Skans, Bengt, Michelsen, Peter Die Bedeutung von Fett in Tierleim für Malzwecke, ur Maltechnik Restauro, nr. 2, München 1986
• Smith, Paul I., Glue And Gelatine, London 1943
• Theophilus, On Divers Arts (De diversis artibus), övers. o. komm. av J.G. Hawthorne o. C.S. Smith, New York 1979
• Thordahl, Eugene, Hide Glue. 40 Centuries Old and Still Holding, Charlotte NC 1997
• Ullman, Fritz, Enzyklopädie der technischen Chemie, Berlin/Wien 1915
• Wehlte, Kurt, Werkstoffe und Techniken der Malerei, Ravensburg 1985
• Willers, Hildegard, Herstellung von tierischem Leim und seine Verwendung im Bereich der Tafel und Faßmalerei nach Angaben deutschsprachiger Quellenlitteratur des 16. bis zur Mitte des 19. Jahrhunderts, Stuttgart 1986.

• ”Materialguiden” ( PDF (CC-BY-2.5)). Riksantikvarieämbetet. 2013. http://kulturarvsdata.se/raa/dokumentation/d58730a0-6e11-40ec-874e-d5711b593e36. 

Skolkemi - Kan man tapetsera med abborrlim?