Fordonsgas

Ej att förväxla med Motorgas.

Fordonsgas är den svenska benämningen på i huvudsak komprimerad metangas som används för drift av gasbilar och andra fordon.

Fordonsgasen lagras i fordonets tankar under högt tryck, upp till 200 bar, och vanligtvis komprimeras den på tankstationen.

Gasen kan komma från fossila fyndigheter, naturgas, eller framställas ur biogas. Ofta är fordonsgas en blandning av dessa. Ett liknande begrepp är Compressed Natural Gas (CNG).

Fordonsgas i Sverige

Tankställe för fordonsgas i Älvsjö industriområde.

I princip alla gasdrivna fordon i Sverige använder fordonsgas. Större delen av den fordonsgas som säljs utgörs av biogas. I slutet av 2018 fanns det 185 publika tankställen för fordonsgas och ca 60 icke publika tankställen för bussar och andra tunga fordon i Sverige. Sedan 2008 har den samlade leveransen fordonsgas bestått till mer än 50 procent av biogas och sedan 2018 över 90 procent, enligt statistik från Energigas Sverige.^[1]

Fordon som drivs med fordonsgas har lägre utsläpp av miljö- och hälsofarliga avgaser och partiklar än de som drivs med bensin. Användning av naturgas som drivmedel innebär 20 % lägre utsläpp av koldioxid jämfört med bensin. Användning av biogas är i princip koldioxidneutralt. Därför klassas gasdrivna bilar som miljöbilar och har i Sverige 40 procents skattereduktion när de köps som tjänstebilar.

I slutet av 2018 fanns det 54 352 gasfordon i Sverige. Av dessa var 2 522 bussar, 920 tunga fordon och resterande personbilar och skåpbilar.^[1]

Biogas utsågs till "Bästa Bränsle 2009" av Gröna Bilister.^[2]

Företaget Fordonsgas Sverige AB svanenmärkte år 2008 sin fordonsgas och det är därmed det första, och hittills enda, fordonsbränsle som uppfyller kriterierna för den märkningen.^[3]

Flytande naturgas eller biogas, som förvaras vid låg temperatur, är ett alternativ till metan under tryck i gasform i exempelvis fartyg, lok och lastbilar. Ett framtida alternativ är hytan, som är en blandning av metangas och vätgas.

Andra typer av gasformiga fordonsbränslen

Referenser

^ [a b] ”Statistik om fordonsgas”. Energigas Sverige. https://www.energigas.se/fakta-om-gas/fordonsgas-och-gasbilar/statistik-om-fordonsgas/. Läst 11 oktober 2019.
^ Lund, Fredrik (18 juni 2009). ”Bästa bränslet utsett”. bilsport.se. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525124305/http://www.bilsport.se/news.php?id=69831. Läst 29 november 2011.
^ Hållén, Jonas (12 november 2008). ”Fordonsgas blir Svanenmärkt”. Ny Teknik. Arkiverad från originalet den 16 september 2010. https://web.archive.org/web/20100916103506/http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/energi/article255686.ece. Läst 29 november 2011.

Vidare läsning

Gasdrift av fordon. Malmö: Svenskt gastekniskt center. 2007. Libris 10954165. ISBN 978-91-85207-06-0

Externa länkar

Gasbilen.se
”Andelen biodrivmedel ökar”. JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik. 3 november 2011. http://www.bioenergiportalen.se/?p=1443. Läst 29 november 2011.
Svenskt Gastekniskt Center AB
Energigas Sverige

[:0-1] [a b] ”Statistik om fordonsgas”. Energigas Sverige. https://www.energigas.se/fakta-om-gas/fordonsgas-och-gasbilar/statistik-om-fordonsgas/. Läst 11 oktober 2019.

[2] Lund, Fredrik (18 juni 2009). ”Bästa bränslet utsett”. bilsport.se. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525124305/http://www.bilsport.se/news.php?id=69831. Läst 29 november 2011.

[3] Hållén, Jonas (12 november 2008). ”Fordonsgas blir Svanenmärkt”. Ny Teknik. Arkiverad från originalet den 16 september 2010. https://web.archive.org/web/20100916103506/http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/energi/article255686.ece. Läst 29 november 2011.

[1]

[2]

[3]