Försvarsområdesbefälhavare
En försvarsområdesbefälhavare är en högre militär befälhavare, dock ej en militärs högste befälhavare, som leder styrkor inom ett geografiskt/militärterritoriellt område, eller inom ett specifikt ansvarsområde.
Sverige
[redigera | redigera wikitext]Försvarsområdesbefälhavare (Fobef) var en militär totalförsvarsmyndighet på lägre regional nivå i Sverige, och tillika befattningen som chef för denna myndighet. Försvarsområdesbefälhavare var i allt väsentligt chef för ett försvarsområde (Fo), och i sin tur underställd en militärbefälhavare.[1]
Inom varje försvarsområde, som utgjorde en geografisk del av ett militärområde, och i stort geografiskt överensstämde med de svenska länen, utnämndes av regeringen en försvarsområdesbefälhavare. Befattningarna låg på nivån överste av 1:a graden (kommendör av 1:a graden). Försvarsområdesbefälhavarbefattningen tillkom år 1942 genom försvarsbeslutet 1942.[1]
Genom den så kallade OLLI-reformen som genomfördes inom försvarsmakten åren 1973–1975, kom försvarsområdena att sammanslås med ett regemente, som kom att benämnas för försvarsområdesregemente. Sammanslagningen innebar att regementschefen, då i egenskap av försvarsområdesbefälhavare, kunde samordna mobiliseringen av brigader och försvarsområdesförband. Mobiliserings- och materielansvaret inom hela försvarsområdet tillfördes försvarsområdesregementet, vilket ledde till bättre förutsättningar för samordnad krigsplanering inom försvarsområdet.[1][2][3]
I och med att Försvarsmakten den 1 juli 1994 blev en samlad myndighet upphörde försvarsområdesbefälhavaren att vara en egen myndighet, men fanns kvar som en befattning med samma funktion.
Försvarsområdesbefälhavarens roll var att i fred mot bakgrund av den operativa verksamheten leda och samordna krigsförberedelsearbete, upprätthålla erforderlig insatsberedskap och genomföra insatser inom incidentberedskapens ram. Genom försvarsbeslutet 2000 upphörde befattningarna den 30 juni 2000.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Hugemark, Bo, red (2015). Den stora armén. Skrift / Forskningsprojektet Försvaret och det kalla kriget (FOKK), 1652-5388 ; 44. Stockholm: Medström i samarbete med forskningsprojektet Försvaret och det kalla kriget (FoKK). Libris 17457270. ISBN 9789173291231