Eva Alexanderson

Eva Alexanderson
Född	Eva Ingrid Elisabet Alexanderson 9 januari 1911 Stockholm, Sverige
Död	20 december 1994 (83 år) Stockholm, Sverige
Yrke	Författare, översättare
Nationalitet	Svensk
Språk	Svenska
Priser	Svenska Akademiens översättarpris (1961)
Make/maka	Ragnvald Lundström (g. 1944–46)

Eva Ingrid Elisabet Alexanderson, även Alexanderson-Lundström, född 9 januari 1911 i Stockholm, död 20 december 1994 i Stockholm, var en svensk författare och översättare.

Efter studentexamen vid Åhlinska skolan i Stockholm ägnade sig Alexanderson åt språkstudier vid universitetet i Toulouse 1930–1931, vid Sorbonne i Paris 1931, vid Barcelonas universitet 1936 och vid La Sapienza i Rom 1938–1939. År 1935 blev hon filosofie kandidat vid Lunds universitet. Hon var 1934–1937 anställd vid Svenska bokförlaget, 1937 och 1941–1942 vid den antinazistiska tidskriften Nu, 1942–1944 vid Utrikespolitiska institutet och 1946–1955 vid Albert Bonniers Förlag. Hon har översatt från franska, italienska, spanska och engelska, bland annat författare som Guy de Maupassant, Jean-Paul Sartre, Jean-Jacques Rousseau, Umberto Eco och Albert Camus.

Litterärt kan Alexanderson sägas vara influerad av författarskap som Jean-Paul Sartre, Jean Genet och Henry Miller. Hon debuterade som skönlitterär författare med romanen Resa till smältpunkten (1954), som skildrar en europeisk kvinnas resa till Mexiko och möte med "ett byliv som till en början ter sig obegripligt, smutsigt, hotfullt och våldsamt."^[1] Som flera andra svenska intellektuella konverterade hon till katolicismen på 1950-talet; religionen hade stor betydelse i hennes liv och även i hennes verk. I romanen Fyrtio dagar i öknen (1964), som utspelar sig under en vistelse på ett högfjällshotell i Norge, märks såväl existentiella och religiösa teman.^[1] Kontradans (1969) är Alexandersons egen minnesresa maskerad till roman (se förordet till andra upplagan 1994, som berättar om detta). Berättarjaget i romanen befinner sig i Rom för att skriva, och där möter den mycket yngre Claudia som studerar filosofi och ska bli nunna. Deras kärlek är komplicerad, både på grund av religiösa skäl och på grund av ålderskillnaden. Det här är en av de få svenska romaner som behandlar temat lesbisk kärlek och kristen tro.^[2] Eva Alexanderson kan som representativ för 1960-talets litterära utveckling bland kvinnliga intellektuella. I hennes romaner finns ”så väl de modernistiska uttrycksformerna som kampen med modernismen, religiositeten, resorna, bekännelsen, sexualiteten, tystnaden och återkomsten.”^[3]

Från mitten av 1950-talet levde Alexanderson periodvis i Italien.^[1] Samma år som den självbiografiska romanen Kontradans (1969) utkom gick hon och författaren Bengt Martin ut i Aftonbladet och berättade om sin homosexualitet.^[4][5] Utöver romanerna publicerade hon ett flertal essäer och noveller i Svenska Dagbladet, Vår Lösen och Signum. Hon var även redaktör för, och skrev förordet till, debattskriften De homosexuella i församlingen: dags att ompröva (1973), som granskar kyrkans syn på homosexualitet.^[6]

Eva Alexanderson var dotter till advokat Gustaf Alexanderson (1889–1937) och fil. kand. Elsa Alexanderson (f. Koch, 1880–1954). Hon var 1944–1946 gift med fil. lic. Ragnvald Lundström.

• Resa till smältpunkten (Stockholm: Norstedts, 1954). Libris 476220
• Mig som liten är … (Stockholm: Norstedts, 1954). Libris 1433701
• Guldhönan (Stockholm: Norstedts, 1954). Libris 787308
  • Die Goldhenne (på tyska) (övers. Anton Böhm, Wien: Wancura, 1958). Libris 787103
• Väckt ur drömmen (Stockholm: Bonniers, 1958). Libris 476223
• Fyrtio dagar i öknen (Stockholm: Bonniers, 1964). Libris 305151
  • Fyrtio dagar i öknen (Stockholm: Författarförlaget, 1984). Libris 7596239, ISBN 9170544506
• Pilgrimsfärd (Stockholm: Bonniers, 1967). Libris 787339
  • Ich klage um Jerusalem. Eine Frau erlebt das Heilige Land (på tyska) (övers. J. och T. Knust, Freiburg: Herder, 1968). Libris 46193
• Kontradans (Stockholm: Bonnier, 1969). Libris 787336
  • Kontradans (Göteborg: Anamma, 1994). Libris 7767492, ISBN 9187894203
• Sparkplats för jungfrun. Ett socialmänskligt collage (Stockholm: Carlsson, 1992). Libris 7666164, ISBN 9177985885
• Saga och sanning i Neutralien. Erinringar från vinterkriget till atombomben (Stockholm: Carlsson, 1994). Libris 7666387, ISBN 9177988329

Översättningar (urval)

• José Ortega y Gasset, Det ryggradslösa Spanien. Några historiska reflexioner (España invertebrada) (Stockholm: Natur & Kultur, 1937)
• Simone de Beauvoir, Andras blod (Le sang des autres) (Stockholm: Bonniers, 1946)
• Jean-Paul Sartre, Muren (Le mur) (övers. tillsammans med Eyvind Johnson, Stockholm: Bonniers, 1946)
• Dino Buzzati, Tataröknen (Il deserto dei Tartari) (Stockholm: Bonniers, 1948)
• Jean-Paul Sartre, Äcklet (La nausée) (Stockholm: Bonniers, 1948)
• Albert Camus, Fallet (La chute) (Stockholm: Bonniers, 1957)
• Alain Robbe-Grillet, Stenögonen (Le voyeur) (Stockholm: Bonniers, 1957)
• Benvenuto Cellini, Benvenuto Cellinis liv (La vita di Benvenuto di M.o Giovanni Cellini fiorentino scritta per lui medesimo in Firenze) (verserna tolkade av Alf Henrikson, Stockholm: Forum, 1958)
• Michel Butor, Resa mellan kvinnor (La modification) (Stockholm: Bonniers, 1959)
• Juan Goytisolo, De unga mördarna (Juegos de manos) (Stockholm: Bonniers, 1959)
• Giuseppe Tomasi di Lampedusa, Leoparden (Il gattopardo) (Stockholm: Bonniers, 1960)
• Alain Robbe-Grillet, Jalusi (La jalousie) (Stockholm: Bonniers, 1960)
• Nathalie Sarraute, Planetariet (Le planétarium) (Stockholm: Bonniers, 1961)
• Simone de Beauvoir, En familjeflickas memoarer (Mémoires d'une jeune fille rangée) (Stockholm: Bonniers, 1962)
• Madame de la Fayette, Prinsessan de Clèves (La princesse de Clèves) (Stockholm: Natur & Kultur, 1964)
• Georges Simenon, Maigret och clocharden (Maigret et le clochard) (Stockholm: Bonniers, 1964)
• Violette Leduc, Oäktingen (La Bâtard) (Stockholm: Bonniers, 1964)
• Italo Calvino, Kosmokomik (Le cosmicomiche) (Stockholm: Bonniers, 1968)
• Jean-Marie Gustave Le Clézio, Jordisk extas. Essäer (L'extase matérielle) (Stockholm: Gebers, 1969)
• Umberto Eco, Rosens namn (Il nome della rosa) (Stockholm: Brombergs, 1983)
• Umberto Eco, Foucaults pendel (Il pendolo di Foucault) (Stockholm: Brombergs, 1989)

• 1961 – Svenska Akademiens översättarpris
• 1968 – Litteraturfrämjandets stipendiat
• 1969 – Elsa Thulins översättarpris
• 1985 – De Nios översättarpris
• 1985 – Letterstedtska priset för översättningen av Umberto Ecos Rosens namn

• "Alexanderson, Eva I E", i Vem är hon? Kvinnor i Sverige : Biografisk uppslagsbok (Stockholm: Norstedts, 1988), s. 26–27.
• Alexanderson, Eva i Libris

• Madeleine Gustafsson, "Utmanare i allt: till minne av Eva Alexanderson", i Dagens Nyheter 2/1 1995.
• Karin Lindeqvist, Den smärtsamma gåvan: Annakarin Svedbergs "Din egen", Eva Alexandersons "Kontradans" och talet om homosexualiteten på 1960-talet (D-uppsats, Huddinge: Södertörns högskola, Inst. för litteraturvetenskap, 2000).
• Karin Lindeqvist, "Eva Ingrid Elisabet Alexanderson", i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (8 mars 2018). Hämtad 4 februari 2023.
• Karin Lindeqvist, "Kärlekens absolut: Eva Alexandersons Kontradans och 1960-talets homosexualitetsdiskurs", i Lambda nordica 8(2) 2002, s. 6–20. Hämtad 5 februari 2023.
• Annika Ruth Persson, "Eva Alexanderson, 1911–1994", i Svenskt översättarlexikon. Hämtad 4 februari 2023.
• Elisabeth Stenborg, "Eva Alexanderson: en bortglömd kulturpersonlighet?", i Signum 31(2), 2005, s. 21–29. Hämtad 5 februari 2023. Även publicerad med titeln "Eva Alexanderson: författare och översättare", i Som det verkligen var: sex katolska kulturpersonligheter (Skellefteå: Artos & Norma, 2009), s. 169–182.
• Gunnel Vallquist, "Eva Alexanderson", i Signum (21), 1995, s. 16.
• Ingmar Wizelius, "Så ordagrant som möjligt och så fritt som möjligt …", intervju i Dagens Nyheter 9/5 1982 del 2, s. 32.