Eurokrisen
Eurokrisen, även kallad skuldkrisen i Europa eller den statsfinansiella krisen i euroområdet[1], var en kris som uppstod i slutet av 2009 till följd av snabbt växande statsskulder[2] och risk för försämrad betalningsförmåga i några av Europeiska unionens medlemsstater,[3] i synnerhet Grekland, Portugal och Spanien.[4][5] Detta föranledde en förtroendekris samt ökade räntor på statspapper och kreditförsäkringar, credit default swap, mellan dessa medlemsstater och andra medlemsstater inom EU, huvudsakligen Tyskland.[6]
Problemen med staternas växande budgetunderskott[7][8] och skuldnivåer världen över tillsammans med sänkta kreditbetyg för vissa medlemsstater inom EU[9] bidrog till en oro på finansmarknaden. Skuldkrisen har sitt ursprung i Grekland, där kreditbetygen sjunkit till en nivå sådan att många normala icke-spekulativa köpare av statsobligationer (såsom räntefonder) inte köper dem, så att det blivit omöjligt att på marknadsmässiga villkor finansiera statsskulderna. Den 2 maj 2010 beslutade euroområdets finansministrar tillsammans med Internationella valutafonden (IMF) att ge ett lån på 110 miljarder euro till Grekland under förutsättning att Grekland genomför stora nedskärningar och besparingar.[10] Den 9 maj 2010 beslutade euroområdets finansministrar att inrätta en europeisk stabiliseringsmekanism för att trygga den finansiella stabiliteten inom euroområdet. Mekanismen omfattar totalt 750 miljarder euro, vilket även inkluderar kapital från IMF och Europeiska kommissionen.[11]
Skuldkrisen omfattar nu inte bara Grekland, Spanien och Portugal utan har spritt sig till Italien, Irland och Cypern.
Den 28 november 2010 beslöt Europeiska unionens medlemsstater att ge 67,5 miljarder euro i lån till Irland för att hjälpa landet ur sin skuldkris genom stabiliseringsmekanismen. Samtidigt framlades förslag om nya regler för framtida finansiella ingripanden i ett försök att återställa förtroendet för den gemensamma europeiska valutan.[12] Sverige bidrog med ett bilateralt lån till Irland om 600 miljoner euro.[13]
Den 20 augusti 2022 upphörde den förstärkta övervakningen av Grekland. Därmed kom Grekland att bli det sista landet som började omfattas av de ordinarie EU-reglerna igen efter de särskilda krisåtgärder som hade gällt under eurokrisen.[14][15][16]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Regeringens proposition 2012/13:39 Fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom ekonomiska och monetära unionen” ( PDF). 15 november 2012. Arkiverad från originalet den 12 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140812211045/http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/41/75/19210727.pdf. Läst 12 augusti 2014.
- ^ Stefan Schultz (11 februari 2010). ”Five Threats to the Common Currency” (på engelska). Spiegel Online. http://www.spiegel.de/international/europe/0,1518,677214,00.html. Läst 28 april 2010.
- ^ George Matlock (16 februari 2010). ”Peripheral euro zone government bond spreads widen” (på engelska). Reuters. Arkiverad från originalet den 20 september 2020. https://web.archive.org/web/20200920081902/https://www.reuters.com/article/idUSLDE61F0W720100216. Läst 28 april 2010.
- ^ Brian Blackstone, Tom Lauricella, and Neil Shah (5 februari 2010). ”Global Markets Shudder: Doubts About U.S. Economy and a Debt Crunch in Europe Jolt Hopes for a Recovery” (på engelska). The Wall Street Journal. Arkiverad från originalet den 8 februari 2010. https://web.archive.org/web/20100208153044/http://online.wsj.com/article/SB20001424052748704041504575045743430262982.html. Läst 6 februari 2010.
- ^ Bruce Walker (9 april 2010). ”Greek Debt Crisis Worsens” (på engelska). The New American. Arkiverad från originalet den 13 oktober 2010. https://web.archive.org/web/20100413065221/http://www.thenewamerican.com/index.php/world-mainmenu-26/europe-mainmenu-35/3274-greek-debt-crisis-worsens. Läst 28 april 2010.
- ^ ”Greek/German bond yield spread more than 1,000 bps” (på engelska). Financialmirror.com. 28 april 2010. https://www.financialmirror.com/2010/04/28/greek-german-bond-yield-spread-more-than-1000-bps/. Läst 5 maj 2010.
- ^ ”Britain's deficit third worst in the world, table” (på engelska). telegraph.co.uk. 19 februari 2010. Arkiverad från originalet den 22 februari 2010. https://web.archive.org/web/20100222082519/http://www.telegraph.co.uk/finance/financetopics/financialcrisis/7269629/Britains-deficit-third-worst-in-the-world-table.html. Läst 29 april 2010.
- ^ ”Fiscal Deficit and Unemployment Rate, FT” (på engelska). http://blogs.ft.com/money-supply/files/2010/01/misery.gif. Läst 5 maj 2010.
- ^ ”Timeline: Greece's economic crisis” (på engelska). Reuters. 3 februari 2010. http://www.reuters.com/article/idUSTRE6124EL20100203. Läst 29 april 2010.
- ^ ”Greece Accepts Terms of EU-Led Bailout, ‘Savage’ Cuts (Update1)”. business-standard.com författare=Bloomberg. Arkiverad från originalet den 15 november 2021. https://web.archive.org/web/20211115171834/https://www.business-standard.com/article/economy-policy/greece-accepts-terms-of-eu-led-bailout-savage-budget-cuts-110050300050_1.html. Läst 2 maj 2010.
- ^ ”EU ministers offer 750bn-euro plan to support currency” (på engelska). BBC News. 10 maj 2010. http://news.bbc.co.uk/2/hi/business/8671632.stm. Läst 6 december 2010.
- ^ ”EU Agrees On Bailout Loan For Ireland” (på engelska). Nationa Public Radio. 28 november 2010. Arkiverad från originalet den 29 november 2010. https://web.archive.org/web/20101129205736/http://www.npr.org/2010/11/28/131643001/eu-ministers-may-ok-ireland-s-113b-bailout.
- ^ ”Borg: Osannolikt Sverige ger lån till andra i närtid (oms)”. Dagens Industri. 29 november 2010. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525022139/http://di.se/Default.aspx?pid=1156745__TelegramPageProvider&epslanguage=sv%3FTelenor10713=1. Läst 15 november 2021.
- ^ [1]
- ^ [2]
- ^ [3]
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|