Mycket lerrika jordarter finns i sydvästra delen av kommunen, vilket förklarar de stora öppna odlingsytorna. I norra delen av kommunen är jordarterna lerfattigare och stenigare. Det norra området har således ett mer varierat odlingslandskap som inkluderar beteshagar samt löv– och odlad barrskog. Odlingsmarken var också förklaringen till att en relativt stor andel (i jämförelse med genomsnittet i Sverige) av kommunens arbetsföra befolkning var sysselsatta inom jordbruksnäringen. I övrigt dominerades det lokala näringslivet av tillverkningsindustrin.
Sedan kommunen bildades har befolkningstrenden, med undantag för enstaka år, varit positiv. Största parti under åren 1971 till 2022 var Socialdemokraterna. Efter valen 2018 och 2022 har Sverigedemokraterna varit det näst största partiet.
År 1967 införlivades Bosarps landskommun i Eslövs stad. 1969 upplöstes Harrie, Röstångs och Snogeröds landskommuner och delar av dessa områden uppgick i Eslövs stad. Eslövs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Eslövs stad, Löberöds landskommun, Skarhults landskommun och delar av Maieholms landskommun (Reslöv och Östra Karaby).[6]
Eslövs kommun har av hävd främst samarbetat med Höörs kommun och Hörby kommun i olika konstellationer; Gymnasieskola, vatten, renhållning, räddningstjänst, livsmedelstillsyn m.m. är sådant som samordnats i olika former. I enstaka fall har samordning skett med Lunds kommun. Samarbete sker idag i större omfattning tillsammans i Malmö-Lundregionen.
Kommunen ligger på gränsen mellan den sydvästskånska slättens helåkersbygd och Nordskånes skogsbygder. Denna gräns sammanfaller till största del med den viktiga berggrundsgränsen som separerar Skandinaviens urbergsområde från Centraleuropassedimentbergarter. Kommunen ligger även på jordartsgränsen, vilken sträcker sig från Svalövstrakten genom centralorten och vidare ner mot Gårdstånga. Mycket lerrika jordarter finns sydväst om denna gräns – vilket förklarar de stora öppna odlingsytorna – medan jordarterna norr om gränsen är lerfattigare och stenigare. Det norra området har således ett mer varierat odlingslandskap som inkluderar beteshagar samt löv– och odlad barrskog.
De större vattendragens dalgångar har stora naturvärden. Som exempel kan nämnas Rönne å som avvattnar Ringsjöarna och rinner genom Rönneholms mosse. Längre nedströms, i Stockamöllan, är åns dalgång djupt nedskuren med branta sluttningar. Dessa sluttningar är till stor del klädda med lövskog, främst med bok och ek. Mot Lund I söder bildar Kävlingeån, som avvattnar Vombsjön, kommungräns.[8]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]
I början av 2020-talet utgjordes en stor andel av kommunens yta av jordbruksmark vilket också innebar att en relativt stor andel (i jämförelse med genomsnittet i Sverige), cirka fem procent) av kommunens arbetsföra befolkning var sysselsatta inom jordbruksnäringen. I övrigt dominerades det lokala näringslivet av tillverkningsindustrin som stod för omkring en femtedel av kommunens arbetstillfällen. Stora företag inom denna sektor var Orkla Foods Sverige AB (tidigare AB Felix) och Nordic Sugar AB (Örtofta sockerbruk). Andra större arbetsgivare var Saint-Gobain Sekurit Scandinavia AB och Smurfit Kappa Sverige AB. Ett annat välkänt företag var O. Kavli AB, tidigare Dr Pers Food Produktion AB).[8]
I väst-östlig riktning genomkorsas kommunens sydöstra del av E22, dess centrala delar av riksväg 17 och dess norra delar av riksväg 13. Dessa vägar förbinds i nord-sydlig riktning av länsväg 113. Länsväg 104 följer kommunens sydvästra gräns. I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen också av Södra stambanan varifrån Rååbanan tar av åt väster i Eslöv. Södra stambanan trafikeras av Öresundstågs fjärrtåg och båda banorna trafikeras av regiontåget Pågatågen som förutom i Eslöv även stannar vid Stehag och Örtofta på stambanan. Från och med december 2016 trafikeras Rååbanan åter av persontrafik och Marieholm blir stationssamhälle igen.
Enligt uppgifter från 2019 har Eslövs kommun en årligt budget för offentlig konst på 300 000 kr. Samma år mottog dock kommunen en gåva på fem miljoner från Sparbanksstiftelsen Finn. Gåvan skulle användas för inköp av offentlig konst.[23]
Blasonering: En blå sköld med ett vingadt hjul och däröfver ett klöfverblad, allt af guld. Skölden täckes af en murkrona.
Eslövs kommunvapen innehåller ett bevingat hjul som symbol för järnvägen och ett klöverblad som symbol för handel och lantmannaprodukter. Vapnet fastställdes för Eslövs stad 1911. Inga konkurrerande vapen fanns i de enheter som lades samman till Eslövs kommun. Udda är att gammalstavningen behölls vid registreringen 1975 samt att murkronan omnämns i blasoneringen.
^Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
Ruderdal, Danmark (tidigare Birkeröd)
Viljandi, Estland
Jakobstad, Finland
Gardabaer, Island
Asker, Norge
Wikimedia Commons har media som rör Eslövs kommun.
