[go: up one dir, main page]

Hoppa till innehållet

Eggegrund

Eggegrund[1][2]
LägeGävle kommun[3], Sverige
Svenskt fyrnummer195900
Internationellt fyrnummerC6172 (Admiralty)
116-10340 (NGA)
FyrkaraktärFl(4) WR 12s[4][5]
Koordinater60°43′43″N,17°33′28″E
Lyshöjd29 meter[6]
Tornets höjd26 meter[6][3]
Byggår1933[3]
Färgsvart och vit
Lysvidd14 nautisk mil[4][5]
Nuvarande optikfjärde ordningens Fresnel-lins[6]

Eggegrund är en ö i Gävlebukten med ett fiskeläge och en fyr. I våra dagar finns den gamla fyrvaktarbostaden, fiskarstugor och några fritidshus på ön.

Ön donerades av drottning Kristina tillsammans med Lövgrund till Gävle stad "att av dess fiskare brukas". Det blev alltså ett fiskeläge för Gävlefiskarna. På 1800-talet fanns här mellan tolv och femton fiskare.[7]

1695 lades ett stort stenkummel upp som landningsbåk. 1838 byggdes den första fyren, som underhölls av Handelssocieteten till 1872 då statsverket tog över. 1933 uppfördes en ny fyr som 1938 fick en elektrisk fyranläggning. Den ersattes på 1970-talet med en helautomatiserad fyr i ett 26 meter högt torn. Från ön har sedan 1881 lämnats regelbundna sjö- och väderrapporter. Eggegrund har ett rikt fågelliv och är en viktig sträck- och rastlokal för vissa arter. På Eggegrund finns Eggegrunds fågelstation, som sedan 1986 ingår i Naturhistoriska Riksmuseets nät av fågelstationer.

Eggegrund ingår i naturreservatet och Natura 2000-området Eggegrund-Gråsjälsbådan.

  1. ^ [a b] Underrättelser för sjöfarande, 50, Sjöfartsverket, 11 december 2003, s. 3, läs online .[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Svensk fyrlista, Sjöfartsverket, 1978, s. 47.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Bebyggelseregistret, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] NGA List of Lights, Radio Aids and Fog Signals, National Geospatial-Intelligence Agency, 2017, s. 141, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Underrättelser för sjöfarande, 2003:50, Sjöfartsverket, 11 december 2003, s. 3, läs online .[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c] Fyrwiki, Svenska Fyrsällskapet, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Vedin, Per (1930). Det forntida fisket vid norrlandskusten: Gävlebohamnar under gångna århundraden. Gävle: Skolförl. Libris 1337170 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Thunman, Dan (2000). Sveriges fyrplatser: en bebyggelsehistorisk dokumentation av f.d. bemannade fyrplatser anlagda under Lotsverkets tid. Norrköping: Sjöfartsverket. sid. 68-69, 268-269. Libris 8380547. ISBN 9186502190