[go: up one dir, main page]

Hoppa till innehållet

E75

Från Wikipedia
Europaväg
E75
Europaväg 75
Basfakta
LandNorge
Finland
Polen
Slovakien
Ungern
Serbien
Nordmakedonien
Grekland
KlassificeringStamväg
Längd4 340 km
BeläggningAsfalt
Geografiska fakta
Börjar iNorge Vardø, Norge
ViaFinland Finland
Polen Polen
Slovakien Slovakien
Ungern Ungern
Serbien Serbien
Nordmakedonien Nordmakedonien
Slutar iGrekland Sitia, Grekland (4 340 km)
E75 börjar mitt i staden Vardø i Norge, något till höger om bilden.
E75 vid Helsingfors i Finland.
Bron över Wisła i Polen.
E75 söder om Budapest i Ungern.
E75 mellan Belgrad och Novi Sad i Serbien.
E75 slutar i småstaden Sitia i Grekland.

E75 eller Europaväg 75 är en europaväg som börjar i Vardø i Norge och slutar i SitiaKreta i Grekland. Den är 4 340 kilometer lång exklusive färjor och passerar Norge-Finland-(havsavbrott)-Polen-Slovakien-Ungern-Serbien-Nordmakedonien-Grekland.

Vardø - Vadsø - Varangerbotn - (gräns Norge-Finland) - Utsjoki - Enare - Ivalo - Sodankylä - Rovaniemi - Kemi - Uleåborg - Jyväskylä - Heinola - Lahtis - Helsingfors - (färja) - Gdańsk - Gliwice - Krolniewice - Łódź - Pjotrkow Trybunalski - Katowice - (gräns Polen-Slovakien) - Žilina - Bratislava - (gräns Slovakien-Ungern) - Győr - Budapest - Szeged - (gräns Ungern-Serbien) - Novi-Sad - Belgrad - Niš - (gräns Serbien-Nordmakedonien) - Kumanovo - Skopje - Gevgelija - (gräns Nordmakedonien-Grekland) - Evzoni - Thessaloniki - Larissa - Almyrós - Lamia - Aten - (färja) - Chania - Iraklion - Agios Nikolaos - Sitia[1]

Som normalt i Norge är E75 det enda numret på vägen. I Vardø går vägen i en underhavstunnel på 2,9 kilometer (88 meter under havet). Längst österut går vägen cirka 120 kilometer längs havet, och är en turistattraktion, särskilt vid vackert väder. Den går gemensamt med E6 längs 90 kilometer. E75 är landsväg inom Norge, mest 6 meter bred ensam och 7-8 meter bred tillsammans med E6.

Hela sträckan genom Finland (Utsjoki-Helsingfors) följer E75 den finländska Riksväg 4. Sträckan är motorväg längs cirka 140 kilometer norr om Helsingfors och 35 kilometer förbi Uleåborg.

E75 följer genom hela landet polska riksvägen nr 1, som bitvis är motorväg, se A1 (motorväg, Polen).

E75 följer slovakiska motorvägen D1, se D1 (motorväg, Slovakien).

Vägen följer de ungerska vägnumren 1, 5 och 15. Hela vägen genom Ungern är motorväg, se M1 (motorväg, Ungern), M5 (motorväg, Ungern) och M15 (motorväg, Ungern).

E75 är motorväg hela vägen genom Serbien. Se A1 (motorväg, Serbien).

Nordmakedonien

[redigera | redigera wikitext]

E75 är motorväg hela vägen genom Nordmakedonien. I Nordmakedonien byggdes nuvarande E75 till motorväg under den tid då landet tillhörde Jugoslavien och har därför en hög standard. En liten egenhet med denna motorväg finns också: på en sträcka går körbanorna isär och var sin väg ett par mil, och det finns en hel mindre stad mellan körbanorna. Vägen är skyltad E75 och 1. Se även E75 (Nordmakedonien) och 1 (motorväg, Nordmakedonien).

E75 är motorväg hela vägen genom Greklands fastland. Se A1 (motorväg, Grekland). E75 fortsätter som landsväg på Kreta. Det finns färja från Aten (hamnen tillhör förstaden Pireus) till Chania. (Länk: [1])

E75 är den sydligaste av alla europavägar. Den sydligaste platsen är mellan Agios Nikolaos och Sitia på Kreta. Den är också en av de nordligaste. E45 som förlängdes år 2006 är den längsta nord-sydliga, men innan dess var E75 det. Det finns flera längre väst-östliga europavägar, bl.a. E22, E30 och E40. E40 är längst av alla. Om E75 dragits genom Estland-Lettland-Litauen istället för E67 skulle E75 och E45 2006-2017 vara ganska exakt lika långa, även om E45 förlängdes ytterligare 2017. Den dragningen hade varit rimlig med tanke på att färjan senare lagts ned (konkurrens från landvägen, dagens E67).

Tidigare hade E14, mellan Stjördal, Norge, via Östersund till Sundsvall i Sverige, namnet E75 men det ändrades formellt 1985, fastän Sverige och Norge behöll namnet till 1992. Se även Lista över äldre europavägar.

Havsavbrott/Färja

[redigera | redigera wikitext]

Tidigare trafikerades färjerutten Helsingfors - Gdansk av Polferries men det görs inte längre, så en direkt förbindelse saknade mellan 1990-talet och juni 2009, tills Finnlines öppnade rutten Helsingfors-Gdynia. Alternativ är E67 som går med färja Helsingfors - Tallinn och vidare från Tallinn via Kaunas i Litauen till den ort i Polen man vill till. Att åka genom Kaliningradområdet via E77 rekommenderas inte riktigt, dyrt och krångligt visum och särskilt tillstånd krävs.

Till Chania (Kreta) går det färja från Atens hamnstad Pireus, flera dagliga avgångar.

Anslutningar till andra europavägar

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”ECE/TRANS/SC.1/2016/3/Rev.1”. 1 november 2016. s. 12. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]