Dvärgvårlök

Dvärgvårlök Status i världen: Livskraftig (lc)
Lägg märke till att basalbladet, försvinnande ovanför bildkanten, är enormt mycket längre än stjälken
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Växter Plantae
Division	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter Angiospermae
Klass	Enhjärtbladiga växter Monocotyledonae
Ordning	Liljeordningen Liliales
Familj	Liljeväxter Liliaceae
Underfamilj	Lilioideae
Tribus	Tulipeae
Släkte	Vårlökssläktet Gagea
Art	Dvärgvårlök G. minima
Vetenskapligt namn
§ Gagea minima
Auktor	(L.) Ker Gawl., 1816
Från Carl Lindman: Bilder ur Nordens Flora, tavla 385 A Allmän vårlök, Gagea lutea  B Dvärgvårlök, Gagea minima

Dvärgvårlök, Gagea minima (L.) Ker Gawl. är en flerårig ört i familjen liljeväxter. Ett traditionellt namn är kråklök, som emellertid lika gärna kan avse den vanliga vårlöken, Gagea lutea.

Dvärgvårlök blir 7 – 15 cm hög. Den skiljer sig från den nära besläktade allmänna vårlöken (Gagea lutea) genom smalare örtblad och spetsiga kalkblad, samt att den har blomställningens (skruvknippets) alla axlar mer eller mindre tydligt förlängda. Blomningstiden är mars till maj.

Till skillnad från den vanliga vårlöken har dvärgvårlök endast ett enda och mycket smalt basalblad, högst 2 mm brett. Det kan bli upp till 16 cm långt. Stjälkbad är mycket kortare och upp till 8 mm breda,

I toppen på stjälken sitter 1 — 7 blommor. Blomman har 6 ståndare och 1 pistill. Kalkbladen är 10 — mm långa. De är spetsiga och ljust gula på insidan. Baksidan kan ibland skifta i grönt. Spetsarna böjer sig ofta nadåt. Blomskaften är vanligen kala, men kan ibland ha glest med hår.

Blomman lockar med sin nektar insekter som pollinerar. Frukten är en kapsel med frön.

Normalt sitter en stor lök plus en mindre lök inom ett gemensamt, brunt skal. Ofta finns dessutom flera smålökar i skalet. Genom de många lökarna sprider sig dvärgvårlök lätt, och kan bli till hela mattor. Sprider sig även genom frön. Kommer dvärgvårlök in i odlingar kan den bli betraktad som ogräs.

Diploid med kromosomtal 2n 2 × 12 = 24.

Eurasien i gles lövskog och buskskog.

Dvärgvårlök har spritt sig från Skandinavien via Centraleuropa till Syd- och Sydösteuropa, vidare bort genom Mindre Asien, över Kaukasus bort till Sibirien.

I somliga delar av Centraleuropa har dvärgvårlök numera blivit sällsynt eller t o m sårbar.

I Sverige är dvärgvårlök är vanlig i Södermanland och Uppland, men mindre vanlig eller t o m sällsynt i övriga landskap. Saknas längst i norr.

I Norge når den norrut åtminstone till Bergen.

• Norden [1]
• Norra halvklotet [2]

Kulturpåverkad, gärna lerig lucker mark. Gynnas av fuktig luft. pH omkring 10.

Frisk, näringsrik blandad lövskog. Halvskuggigt, måttlig temperatur.

Skyr natriumkloridhaltig omgivning.

• Släktnamnet Gagea är en eponym nominerad av Richard Anthony Salisbury 1806 som en belöning till den brittiska botanikern Sir Thomas Gage (1781–1820). Salisburys förslag var att Gagea stellaris skulle bli ny benämning för basionymen Ornithogalum minimum L.. (Latin stellaris betyder stjärnliknande, av stella = stjärna. Syftningen var blommans utseende.)
  Idag räknas Gagea stellaris som synonym till nu (2020) gällande vetenskapliga namn, Gagea minima.
• Artepitetet minima är latin och betyder "mycket liten".

^[1] [2]

• 
  Habitat
• 
  Växer i en tuva
• 
• 
  Basalbladen dominerar
• 
• 
  Nerverna kan ibland synas i grönt
  Underart?

• Den virtuella floran - Dvärgvårlök
• Dvärgvårlök i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
• Wikimedia Commons har media som rör Dvärgvårlök.
  Bilder & media