Dvärgflugsnappare

	Dvärgflugsnappare; Status i världen: Livskraftig (lc)
	Hona
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Flugsnappare; Muscicapidae
Släkte	Ficedula
Art	Dvärgflugsnappare; F. hodgsoni
Vetenskapligt namn
	§ Ficedula hodgsoni
Auktor	(Moore, 1854)
Synonymer
	Muscicapella hodgsoni

Dvärgflugsnappare^[2] (Ficedula hodgsoni) är en mycket liten asiatisk fågel i familjen flugsnappare inom ordningen tättingar.^[3] Den förekommer i täta och städsegröna bergsskogar i Himalaya och österut till Sumatra och Borneo i Indonesien. Tidigare ansågs den utgöra ett eget släkte på grund av sin storlek, men inkluderas numera bland övriga Ficedula-flugsnappare. Världsbeståndet tros vara livskraftigt.

Utseende och läten

Dvärgflugsnapparen gör skäl för sitt namn genom att vara en mycket liten (9–9,5 cm) flugsnappare, med kort stjärt och liten näbb. Hanen är djupblå ovan med ljusare panna och rätt enhetligt rostorange under. Honan är varmbrun ovan, rostbeige under. Sången är svag, tunn och mycket ljus: "sii-su'u-siii" med darrande sista ton. Bland lätena hörs dämpade "tup" eller "tip".^[4]

Utbredning och systematik

Dvärgflugsnappare delas in i två underarter med följande utbredning:^[3]

Ficedula hodgsoni hodgsoni – förekommer i Himalaya i Nepal, nordöstra Indien, Bhutan, Myanmar och Thailand
Ficedula hodgsoni sondaica – förekommer i bergstrakter i Thailand, Malaya, Sumatra samt Borneo

Släktestillhörighet

Tidigare placerades den som ensam art i släktet Muscicapella. DNA-studier visar dock att arten är en del av Ficedula.^[5]^[6]

Levnadssätt

Dvärgflugsnapparen häckar i täta, städsegröna bergsskogar, där den håller till medelhögt eller högt uppe i trädkronorna. Den knycker ofta på vingarna och reser stjärten. Fågelns föda är dåligt känd, men består av små ryggradslösa djur, framför allt flugor. Den häckar från mitten av mars till juli och bygger ett skålformat bo som placeras upp till sex meter ovan mark. Mycket få bofynd har dock gjorts. Arten är stannfågel och höjdledsflyttare.^[4]^[7]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som generellt mindre vanlig, dock fåtalig i Nepal och sällsynt i nordvästra Thailand.^[8]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Brian Houghton Hodgson (1800-1894), engelsk diplomat, etnolog och naturforskare boende i Nepal 1833-1844.^[9]

Referenser

^ [a b c] Birdlife International 2020 Ficedula hodgsoni . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 21 december 2020.
^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
^ [a b] Craig Robson (2007) Birds of South-east Asia, New Holland Publisher, London, sid:401, ISBN 978-1-84330-746-4
^ Outlaw, D.C. & Voelker, G. (2006) Systematics of Ficedula flycatchers (Muscicapidae): a molecular reassessment of a taxonomic enigma. Mol. Phylogenet. Evol. 41(1): 118–126.
^ Zuccon, D. & Ericson, P.G.P. (2010) A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae). Zool. Scripta 39(3): 213–224. I och med flytten till Ficedula fick skifferryggig flugsnappare byta vetenskapligt artnamn från hodgsonii till sordida.
^ Clement, P. (2018). Pygmy Blue-flycatcher (Ficedula hodgsoni). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59107 11 december 2018).
^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2006. Handbook of the Birds of the World, vol. 11: Old World Flycatchers to Old World Warblers. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör dvärgflugsnappare.
Bilder & media
Wikispecies har information om Muscicapella hodgsoni.
Artförteckning
Bilder och filmer på Internet Bird Collection
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2020 Ficedula hodgsoni . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 21 december 2020.

[SOF-2] BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11

[robson-4] [a b] Craig Robson (2007) Birds of South-east Asia, New Holland Publisher, London, sid:401, ISBN 978-1-84330-746-4

[5] Outlaw, D.C. & Voelker, G. (2006) Systematics of Ficedula flycatchers (Muscicapidae): a molecular reassessment of a taxonomic enigma. Mol. Phylogenet. Evol. 41(1): 118–126.

[6] Zuccon, D. & Ericson, P.G.P. (2010) A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae). Zool. Scripta 39(3): 213–224. I och med flytten till Ficedula fick skifferryggig flugsnappare byta vetenskapligt artnamn från hodgsonii till sordida.

[hbw-7] Clement, P. (2018). Pygmy Blue-flycatcher (Ficedula hodgsoni). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59107 11 december 2018).

[8] Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2006. Handbook of the Birds of the World, vol. 11: Old World Flycatchers to Old World Warblers. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

[9] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]