Diskussion:Merkurius

M51	Denna artikel är en del av Projekt astronomi, ett försök att förbättra och standardisera astronomirelaterade artiklar. Om du skulle vilja delta, kan du ändra artikeln tillhörande denna sida eller lägga in ditt namn i deltagarlistan. Du kan även diskutera astronomi med likasinnade på diskussionssidan.
Bra	Den här artikeln har blivit klassificerad som Bra på klassificeringsskalan.
Mycket hög	Den här artikeln har blivit klassificerad som Mycket viktig på viktighetsskalan.

Fysikaliska data

Vissa av de "Fysikaliska data" är helt orimliga. Sammanblandning med Solen verker ha ägt rum. Sebastjan 18 jan. 2005 kl. 14:35 (CET)

Ber om ursäkt, råkade komma åt återställningsknappen när jag kollade historiken. /Grillo 18 januari 2005 kl.17.15 (CET)

Angående kvalitetskontroll

Jag sysslade med ett projektarbete om Merkurius och besökte därför denna sida för att ta reda på fakta. Först reagerade jag på att språket i allmänhet är väldigt konstigt (prepositionen i är med stor bokstav på några ställen, tex) och skulle behöva ändras. Efter en kort stunds läsande i böcker och en.wikipedia fann jag även att en del inte stämde eller var allmänt förvirrande. Till exempel:

"Förbluffande nog har den faktiskt en atmosfär, ett tunt skikt av väte-, syre- och natriumatomer, uppblandade med en smula kalium och helium."
Engelska Wikipedia säger att atmosfären består av 31,7 % kalium. Kan väl knappast kallas "en smula"?

"Merkurius-dygnet varar 176 jorddygn."
Hm... majoriteten av mina källor säger att dygnet (tiden det tar för planeten att rotera runt sin egen axel) är ~57-59 jorddygn och att året (ett varv kring solen) är drygt ~88-89 jorddygn vilket gör att detta omöjligen kan vara rätt (såvida det inte är något annat slags "Merkurius-dygn" som menas, och då bör det stå tydligt).

Det är olika typer av dygn som menas. Jag har försökt förtydliga artikeln. /EnDumEn ✍ 11 december 2005 kl.22.46 (CET)

Jag tycker att denna artikel är bra, och den skulle kunna bli en riktigt bra artikel med faktagranskning och lite språkvård. Eftersom jag inte är mer insatt än vad mitt arbete krävde kan jag inte granska artikeln, men någon form av mindre språkvård kan jag nog försöka mig på...
/Tehvata 2 december 2005 kl.21.48 (CET)

Namngivning

Så länge det bara finns en artikel om en enda betydelse av Merkurius, bör artikeln ligga under det enkla namnet - Merkurius. I detta fall är dessutom planeten den stora betydelsen av ordet, varför man gärna kan lösa namnkonflikten med en hänvisning till den mindre vanliga betydelsen överst i den här artikeln. / Habj 5 december 2005 kl.00.42 (CET)

Dag

Nu står det att en dag på merkurius är 29 dygn. Det är lite otydligt vad som menas i artikeln men jag tror inte den uppgiften stämmer. Tiden mellan en soluppgång och en solnedgång är ca 90 jorddygn, (beroende på rotationstiderna runt axeln och runt solen) det borde vara vad som avses med en dag. 82.212.68.237 22 december 2005 kl.23.44 (CET)

Halvlåsta sidor

Artiklarna om planeterna vandaliseras ofta. Kan man inte lägga dem i Kategori:Halvlåsta sidor vilket gör att bara registrerade användare som varit det i minst fyra dagar kan redigera. Än så länge ligger bara extremt vandaliseringsbenägna sidor som Avföring och Adolf Hilter mm i den kategorin. /BIL 8 juni 2006 kl.11.20 (CEST)

Infoga Boccaccio (krater) här?

Boccaccio (krater) är en substubb på en mening. Tills det finns mera att säga om den kratern bör denna substubb IMHO införlivas i huvudartikeln - finns flera liknande substubbar om kratrar gäller detta även dem. // habj 5 december 2006 kl. 19.00 (CET)[svara]

Den och alla andra liknande kratrar bör väl inte ha egna artiklar förrän någon kommer på något intressant att skriva om dem. De är nog heller i allmänhet inte intressanta nog för att infogas i Merkuriusartikeln. Jag håller därför på med att omdirigera alla merkuriuskraterstubbar till Lista över kratrar på Merkurius och passar på att samtidigt skriva artiklar om de som gett namn till kratrarna. Eftersom det är så många kan det ta en liten stund. Shinzon 10 december 2006 kl. 08.42 (CET)[svara]

Engelskt uttal?

Den uttalsangivelsen måste vara direktkopierad från en:wp, jag har svårt att se hur någon svenskspråkig skulle uttala "merkurius" med ett j-ljud, men utan ett avslutande s? Tar bort, är inte säker nog på IPA för att ändra själv. \Mike 25 april 2007 kl. 12.18 (CEST)[svara]

Latin

Caloris Basin har någon nog hittat i en engelsk text; det är en blandning av latin och engelska som inte är motiverad på svenska. Caloris planitia betyder ordagrant Värmens slätt. Vad man brukar kalla den på svenska vet inte jag, men i geografiska sammanhang tror jag att engelska basins är svenska bäcken.--Theander 5 maj 2007 kl. 10.24 (CEST)[svara]

Verkar finnas mycket anglicismer kvar... om du har möjlighet, hjälp gärna med till att fixa lite. \Mike 5 maj 2007 kl. 22.04 (CEST)[svara]

Har sett över språket i hela artikeln. Nu är det viktigt att du går igenom mina ändringar, för jag kan ingen astronomi, så det kan hända att jag åstadkommit något fel. (Dessutom kanske inte alla håller med om alla ändringar jag gjort.)--Theander 6 maj 2007 kl. 02.21 (CEST)[svara]

Glömde säga två saker: Jag bytte ut ockultation mot ocklusion på flera ställen, och ockultera mot ockludera, men jag vet inte säkert om det heter så. Och Caloris Basin måste ju ändras, men jag är rädd att göra fel. Ni som är inne på astronomi får kolla upp.--Theander 6 maj 2007 kl. 23.40 (CEST)[svara]

Nja, ockultera och ockultation är faktiskt rätt i sammanhanget. Ändrar tillbaka där. "Caloris Basin" är omdirigerat till Caloris-bassängen - jag har tyvärr ingen aning om det är vedertaget. \Mike 7 maj 2007 kl. 23.21 (CEST)[svara]

Omröstning utvald artikel

Resultatet blev att artikeln blev utmärkt enligt riktlinjen:

Varit nominerad i minst tre veckor och
fått minst fem utmärkt-röster och
dessa utgör minst 2/3 av det totala antalet röster.
/Ronny 17 juni 2007 kl. 23.44 (CEST)[svara]

Merkurius

Nominerad av "...Brallan 27 maj 2007 kl. 16.58 (CEST) ..."[svara]
Motivering: WP:AIVPN
Riktlinjer för röstning.

Stödjer för utmärkt

D.O.G. 30 maj 2007 kl. 17.33 (CEST)[svara]
Zman 30 maj 2007 kl. 23.26 (CEST) Uttömmande och ändå kompakt.[svara]
Elusi0n 3 juni 2007 kl. 21.58 (CEST) Känns som en fullständig artikel.[svara]
911029 - ver 4 juni 2007 kl. 00.18 (CEST)[svara]
Huggorm 4 juni 2007 kl. 15.32 (CEST)[svara]
Eriik 8 juni 2007 kl. 20.46 (CEST)[svara]

Stödjer för läsvärd, men inte utmärkt

Matrix17 27 maj 2007 kl. 20.26 (CEST) Läsvärd[svara]
NH 6 juni 2007 kl. 15.43 (CEST) Absolut läsvärd men lite för många småsaker som måste ordnas. Om den utses till läsvärd kanske ett antal intresserade tar tag i den, och då kan den nog ganska enkelt bli utmärkt.[svara]
/Ronny 6 juni 2007 kl. 21.43 (CEST) Som NH och Ace90[svara]

Stödjer ej

Diskussion
Det här var tydligen en artikel som är svår att ta ställning till. Jag har inte hittat några större fel, endast små fel som det dock tycks finnas i hela artikeln. Artikeln har visserligen gåtts igenom mycket, men jag undrar ändå om det engelska originalet fakiskt översattes korrekt. --Ace90 30 maj 2007 kl. 20.00 (CEST)[svara]

Jag tänker inte rösta ifrågan men har en liten grej att anmärka på, bilden på M.s kärna är på engelska och bör i alla fall få en svensk översättning i bildtexten, helst att en svenskspråkig version av den bilden tas fram, bilden om M.s omloppsbana är även den på engelska, deesutom finner jag den en aningen förvirrande, mer utförlig bildtext på den önskas. sollentuna 14 juni 2007 kl. 00.19 (CEST)[svara]

Banresonans

Under stycket omloppsbana och rotation står: "Detta varierande avstånd till solen, kombinerat med en unik 3:2 banresonans av planetens rotation runt sin axel resulterar i en komplex variation av yttemperaturen." Att yttemperaturen varierar på ett komplext vis förstår jag, men hur kommer banresonans in? Vore bra om någon som begriper förklarar. /NH 18 juni 2007 kl. 14.42 (CEST)[svara]

Sent svar, men artikeln banresonans beskriver idag inte just denna typ av fenomen. Det finns alltså, precis som med omloppstider för himlakroppar, ett diskret förhållande mellan rotationstiden runt solen och rotationstiden runt axeln. -- L a v a l l e n 4 september 2009 kl. 20.00 (CEST)[svara]

Merkurius geologi...

...behöver infogas i denna artiklen om någon skulle orka det Herr X Herr X / ✎ 31 juli 2008 kl. 01.09 (CEST)[svara]

Fråga angående hastigheten/massan vid aphelium och perihelium

Jag är så förbryllad över meningen Merkurius är något tyngre vid perihelium än vid aphelium eftersom den där rör sig snabbare i avstnittet Förståelsen av perihelium att jag måste fråga: Är det inte tvärtom? Enligt Keplers andra lag är hastigeten, och därmed massan enligt relativitetsteorin, störst i aphelium? Förlåt om jag är totalt ute och seglar, eller om det är så att jag läser meningen på fel sätt? Jiell 3 september 2009 kl. 12.03 (CEST)[svara]

Det är inte keplers lagar som spökar. Min massa är något för hög oavsett var jag befinner mig. På samma sätt är Fuglesang's massa samma inne i ISS som han har på jorden. (Det är bara kraften som verkar på fötterna som är olika.)

Dock kan det finnas effekter från relativitetsteorin när hastigheterna blir riktigt höga. Det är samma effekt som att tiden går långsammare och man blir kortare i färdriktningen när man når hastigheter som är åtminstone jämförbara med ljuset. Se tex Tidsdilatation och Längdkontraktion. -- L a v a l l e n 3 september 2009 kl. 17.17 (CEST)[svara]

Tack så mycket för svaret, Lavallen! Är det också fel att hastigheten för en kropp i bana runt solen har högst hastighet i aphelium? Eller står det redan så i meningen jag nämner, fast jag läser den tokigt? (Om du och alla andra ursäktar jag späder på med ytterligare fråga.) Jiell 3 september 2009 kl. 19.06 (CEST)[svara]

Där styr keplers lagar. Alla himlakroppar har högst hastighet när de är närmast den kropp de roterar runt. I detta fall blir det högst hastighet i perihelium... -- L a v a l l e n 3 september 2009 kl. 19.11 (CEST)[svara]

Usch och fy vad pinsamt. Perihelium är ju närmast och inget annat. Ursäkta att jag tog tid och plats med detta trams. Tack för bra svar på dum fråga. Jiell 4 september 2009 kl. 13.21 (CEST)[svara]

You're welcome! Frågar man inte, så får man inga svar. Finns det tveksamheter i texten, så ska du känna dig fri att formulera om. Själv är jag ingen bra författare, varför jag inte burkar pilla så mycket med sådana saker. -- L a v a l l e n 4 september 2009 kl. 16.08 (CEST)[svara]

Huvudsida

Artikeln Merkurius planeras visas i rutan "Utvald artikel" på huvudsidan 5-6 augusti. Kolla gärna upp sammanfattningen, så att den ser seriös och inbjudande ut.

Merkurius är den innersta och minsta planeten i solsystemet och har en omloppstid runt solen på 88 dagar. På grund av sin närhet till solen är den svår att observera från jorden och kan bara ses i gryning eller skymning, men Merkurius har ändå varit känd i åtminstone 3 400 år. Planeten saknar liksom Venus naturliga satelliter (månar).

Man vet relativt lite om Merkurius. Den mesta informationen om planetens yta etcetera samlades in av den första rymdsond som var i närheten, Mariner 10 (1974–1976). Ytan är ganska lik månens då den har relativt många kratrar. Merkurius har ingen atmosfär att tala om, och yttemperaturerna varierar mellan −180 °C i botten av kratrarna vid polerna och +430 °C på de varmaste ställena på solsidan. ► Läs mer

BoivieBot 25 juli 2011 kl. 02.47 (CEST)[svara]

Inklination

Faktarutan anger inklination= två gånger. --LA2 11 augusti 2011 kl. 03.11 (CEST)[svara]

Axellutning

"Merkurius axellutning är endast 0,01 grader", står det i texten. I faktarutan står det 2,11 minuter. Vilkendera uppgiften är fel? Oshifima 15 november 2011 kl. 17.42 (CET)[svara]

Markeras som utmärkt / behåller sin status som utmärkt

Resultatet av omprövningen blev markeras som utmärkt alternativt behåller sin status som utmärkt enligt de vägledande kriterierna:

Varit nominerad i minst två veckor och
fått enbart och minst fyra utmärkt-röster.
Kigsz 15 november 2015 kl. 13.33 (CET)[svara]

Bedömningen är avslutad. Var god modifiera inte diskussionen nedan.
Nominerad för omprövning av Kigsz 1 november 2015 kl. 10.09 (CET)[svara]

Flera meningar saknar fotnoter.

Stöder för utmärkt / behåll som utmärkt

Deryni (diskussion) 8 november 2015 kl. 22.03 (CET) Efter tillägg respektive formatering av drygt 40 källhänvisningar, uppdatering och rättande av tiotalet felaktiga uppgifter och felöversättningar börjar det kännas som att den håller måttet för Utmärkt. När Njaelkies Lea är färdig med avsnittet "Fysiska egenskaper" borde den vara ... klockren.[svara]
Yger (diskussion) 9 november 2015 kl. 01.39 (CET) efter kompletteringarna[svara]
Sjunnesson (diskussion) 9 november 2015 kl. 09.29 (CET) Efter förbättringar.[svara]
Obelix (diskussion) 9 november 2015 kl. 17.30 (CET)[svara]
Romulus74 (diskussion) 9 november 2015 kl. 17.54 (CET)[svara]
افيراتير (diskussion) 9 november 2015 kl. 20.42 (CET) Självklar.[svara]
Tostarpadius (diskussion) 11 november 2015 kl. 16.08 (CET) Som Averater.[svara]

Stöder för bra / behåll som bra

Ta bort status helt

Diskussion

@Kigsz: Precisera gärna vad som behöver källbelähhas bättre. Jag tror inte det är något problem med det. En del saker är nog självklara och andra lätta att källbelägga. --افيراتير (diskussion) 1 november 2015 kl. 13.41 (CET)[svara]

Hej, här är det som borde kunna källbeläggas. Jag anser inte att allt det som nämns nedan är självklart (särskilt inte för mig som kan ytterst lite om astronomi) och vissa ordval ger känslan av originalforskning:

"Geologer uppskattar att Merkurius kärna upptar 42 procent av planetens volym medan jordens kärna endast tar upp ungefär 17 procent av dess volym."
"Merkurius yta är mycket lik jordens måne, och uppvisar vidsträckta havsliknande slätter och stora mängder kratrar, vilket tyder på att den har varit geologiskt inaktiv i miljarder år. På grund av det låga antalet rymdsonder som har sänts till Merkurius är dess geologi den minst utforskade av stenplaneternas."
"Under och tidigt efter Merkurius bildande blev den bombarderad av kometer och asteroider över en period som tog slut för ungefär 3,8 miljarder år sedan. Under denna period av intensivt kraterbildande tog planeten emot kollisioner över hela sin yta, vilket underlättades av avsaknaden av en betydande atmosfär. Under denna tid var planeten vulkaniskt aktiv och slätter som Calorisbassängen fylldes av magma från planetens inre, vilket producerade jämna slätter liknande månhaven."
"Likt månen drabbas Merkurius yta antagligen av de återkommande effekterna av rymdväder. Solvind och mikrometeroitnedslag kan förmörka albedon och förändra reflektiva områden på ytan."
"Den genomsnittliga yttemperaturen på Merkurius är 452 kelvin (179 grader Celsius), men varierar mellan 90 Kelvin (minus 183,2 grader Celsius) och 700 kelvin (427 grader Celsius). De stora variationerna beror på avsaknaden av en atmosfär. Solljuset på Merkurius yta är 5,5 gånger så starkt som på jorden, med ett strålningsvärde på 9,13 kilowatt per kvadratmeter."
"Trots att is inte behöver vara den enda möjliga orsaken till de reflektiva områdena tror astronomer att det är den mest troliga förklaringen."
"Detta kan bero på tidvatteneffekterna under perioder av hög excentricitet. Det är också möjligt att Merkurius magnetfält är en kvarlämning av en tidigare generatoreffekt som nu upphört."
"Merkurius magnetfält är starkt nog att skärma av solvinden runt planeten och bilda en magnetosfär som solvinden inte kan tränga genom."
Alla meningar under första stycket av "Omloppsbana och rotation".
Första stycket under "Förståelsen av perihelium".
Större delen av stycket "Observation".
"Den första observationen av Merkurius från teleskop gjordes av Galileo Galilei under det tidiga 1600-talet. Trots att han kunde observera Venus faser var hans teleskop inte tillräckligt starkt för att kunna se Merkurius faser. År 1631 gjorde Pierre Gassendi de första observationerna av en transit av en planet då hans såg Merkurius passera solen just så som hade förutsagts av Johannes Kepler. År 1639 studerade Giovanni Zupi planeten i ett teleskop och upptäckte då att Merkurius hade faser likt månen och Venus. Dessa observationer bevisade att Merkurius kretsade kring solen."
"Nästa gång Venus ockulterar Merkurius kommer att äga rum år 2133."
"Teorin om att Merkurius rotation var bunden var vida spridd och det var en stor chock för astronomerna när radioobservationer på 1960-talet ifrågasatte detta. Om Merkurius skulle ha en låst rotation skulle den mörka sidan vara extremt kall, men mätningar av radiostrålning visade att den var mycket varmare än vad man tidigare trott."
Hela stycket "Forskning med rymdsonder".
Större delen av stycket "Mariner 10".
"Ett andra Nasa-uppdrag till Merkurius, benämnt Messenger (MErcury Surface, Space ENvironment, GEochemistry, and Ranging), sköts upp den 3 augusti 2004, från Cape Canaveral ombord på en Boeing Delta 2-raket. Messenger kommer att göra flera närpassager av planeter innan den går in i den korrekta banan för att kunna kretsa kring Merkurius. Rymdsonden passerade jorden i februari 2005 och Venus i oktober 2006 och i juni 2007. Tre passager av Merkurius gjordes 2008 och 2009, och den 18 mars 2011 gick sonden in i omloppsbana runt Merkurius."
Större delen av stycket "BepiColombo". --Kigsz 1 november 2015 kl. 18.44 (CET)[svara]

@Erebuss, Deryni, Innocent bystander, fler?: Ni som har god koll på astronomi, det vore värdefullt om ni kunde hjälpa till här. --افيراتير (diskussion) 1 november 2015 kl. 19.00 (CET)[svara]

@Njaelkies Lea: Idunius 1 november 2015 kl. 19.13 (CET)[svara]

Kigsz ger talrika och goda exempel på artikelns brister. Den innehåller både fluff och bristande språkbehandling. Faktamässigt saknas en del som man kunnat förvänta sig eftersom den är klassad som en utmärkt planetartikel, samtidigt som andra delar av faktainnehållet är tveksamt. För att ta ett enda språkligt exempel från det av Kigsz utpekade kapitlet "Omloppsbana och rotation": "Merkurius omloppsbana är den mest excentriska av de större planeternas ...". Vadan, en ny uppdelning införd!? Merkurius är ju den minsta av solsystemets planeter. Förmodligen avses "Merkurius omloppsbana är den mest excentriska av de större himlakropparnas ...". Det finns gott om sådant att jobba med, vilket inte borde vara fallet i en utmärkt artikel. Frågan är snarare om statusen ska plockas bort, för att senare kunna återkomma efter hårt jobb och ny artikelgranskning, eller om den ska få en viss nådatid, för att tillåta oss skribenter att försöka höja den till nivån "Utmärkt". Deryni (diskussion) 1 november 2015 kl. 20.19 (CET)[svara]

@Averater:, @Kigsz:, @Deryni: Det här var ett bra initiativ för att få en utmärkt artikel att verkligen bli utmärkt, och jag avvaktar gärna med att rösta. Sjunnesson (diskussion) 2 november 2015 kl. 08.33 (CET)[svara]

@Deryni: Handlar det om en vecka eller en månad för att fixa till artikeln? För så länge tror jag de flesta kan vänta. Är det över en månad kanske det är lika bra att sänka statusen och därmed minska stressen för att fixa den. --افيراتير (diskussion) 2 november 2015 kl. 08.52 (CET)[svara]

Jag tycker som Averater beträffande tid för förbättringar. Om förbättringsarbetet hamnar under tidspress blir kanske inte resultatet så bra som det annars skulle kunna bli. Sjunnesson (diskussion) 2 november 2015 kl. 10.15 (CET)[svara]

Tidsaspekten är svår att bedöma. Spontant känner jag att det krävs ett ganska omfattande arbete för att vidmakthålla statusen "Utmärkt". Men tidsåtgången beror ju också på hur många som kan hjälpas åt. Jag noterade att Averater lagt uppgiften i Månadens uppdrag, vilken kan vara ett smart drag. Emellertid är det en väl stort uppgift för ETT uppdrag; "Källbelägg eller omformulera om Merkurius enligt artikelnomineringar". Jag skulle föreslå att uppgiften delas upp i deluppgifter av typen "Källbelägg och språkvårda avsnittet Omloppsbana och rotation i artikeln om Merkurius". Då tror jag att arbetet går att genomföra på mindre än en månad. Deryni (diskussion) 2 november 2015 kl. 10.27 (CET)[svara]

Jag håller helt med om att artikeln är bristfällig på flera sätt. Den lösning du tar upp ovan Deryni att vi tar något/några avsnitt var skulle jag kunna tänka mig att vara med på. Kanske @Jopparn: vill vara med på ett hörn också? Njaelkies Lea (d) 2 november 2015 kl. 11.40 (CET)[svara]

Gillar Deryni (diskussion) 2 november 2015 kl. 16.08 (CET)[svara]

Jag är också gärna med. Jag börjar med att lägga in några stycken på Månadens uppdrag. På det viset blir det tydligare vem som tar vad. Erebuss (diskussion) 2 november 2015 kl. 20.09 (CET)[svara]

Nu har jag lagt in den sista fjärdedelen av uppdraget "Behåll Merkurius som Utmärkt". Varsågoda att välja! Månadens uppdrag. Deryni (diskussion) 3 november 2015 kl. 06.31 (CET)[svara]

Och nu har jag jobbat igenom den första fjärdedelen. Det ska bli spännande att se vilka fler som vill hugga i. Vänta inte för länge bara, då kan hända att jag huggit för mig mera ... Deryni (diskussion) 3 november 2015 kl. 14.15 (CET)[svara]

Förnyad rapport: Jag har ordnad faktaruta, ingress och inledning och avsnitten "Omloppsbana och rotation" och "Observera Merkurius". Njaelkies Lea jobbar med avsnittet "Fysiska egenskaper". Vem vill ta det återstående avsnittet, "Studier av Merkurius"!? Deryni (diskussion) 6 november 2015 kl. 13.02 (CET)[svara]

Ett tillägg till Kigsz lista, en felaktighet som kommer att försvinna vid översynen av sista avsnittet: de tidiga babylonierna kan ha registrerat observationer av planeten. Några sådana observationer finns dock inte bevarade ... Babyloniernas observationer finns bevarade på lertavlorna MUL.APIN, så här är det frågan om en äldre, och numera rent felaktig, beskrivning som "slunkit" igenom. I samma avsnitt översätts också "erroneously" som "ironiskt". Deryni (diskussion) 8 november 2015 kl. 10.33 (CET)[svara]

Not 40

@Njaelkies Lea: Kan du ta en titt på vad som sägs i not 40? Det lilla jag lärt mig om banresonans säger mig att en sådan mening som "(i stället för det mer vanliga 1:1)" ser lite märklig ut. Sedan har man ju normalt banresonans relativt något, det framgår inte vad här. Det borde vara Venus, men jag vill inte gissa mig till vad en artikel jag inte läst säger. -- Innocent bystander 18 november 2015 kl. 09.10 (CET)[svara]

Meningen borde nog omformuleras om den till och med förvirrar dig, men vad som avses är att Merkurius roterar tre varv runt sin egen axel för varje två varv den roterar runt solen, vilket är ovanligt. Detta till skillnad från t.ex. månen som befinner sig i en resonans på 1:1 och roterar ett varv runt sin egen axel för varje varv den gör runt jorden. På engelska kallas detta spin-orbit resonance. Njaelkies Lea (d) 18 november 2015 kl. 10.32 (CET)[svara]

1:1-resonans är då det vi brukar beteckna bunden rotation, ok, that makes sense. -- Innocent bystander 18 november 2015 kl. 10.53 (CET)[svara]