I kommunens nordvästra del finns i huvudsak öppen jordbruksmark liksom ett område kring Åtorp i söder. I övrigt består kommunen till stor del av skogsmark med stor inblandning av lövskog. Kommunen är en typisk brukskommun, uppbyggd kring stångjärnshammaren som tillkom under 1600-talet. Numer är kommunen den största arbetsgivaren, följt av just järnverket.
Fram till 1980-talet ökade befolkningen, för att därefter minska. Efter valen på 2010-talet har Vänsterpartiet varit det största partiet och styrde tillsammans med Miljöpartiet under åren 2010 till 2018. Under mandatperioden 2018 till 2022 har ett flertal maktskiften skett.
Letälven sträcker sig från sjön Möckeln i norr mot sjön Skagern i sydsydväst. Sjön Ölen löper parallellt med Letälvens dalgång. Lidetorpsmon, ett 40 m högt och 900 m brett parti av Letälvsåsen finns nio kiloneter sydväst om centralorten. På denna finns en av Sveriges största dödisgropar, Djupa hålet. De märkliga Sveafallen ligger vid Degerfors vilka inte bildades som ett väldigt vattenfall utan då två stora smältvattenälvar möttes i samband med isavsmältningen. Detta genom att det uppstod kraftiga vattenvirvlar vilka sköljde bort lös jord och bildade en mängd stora jättegrytor. I kommunens nordvästra del finns i huvudsak öppen jordbruksmark liksom ett område kring Åtorp i söder. I övrigt består kommunen till stor del av skogsmark med stor inblandning av lövskog.[9]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]
Liberalerna valde i oktober 2020 att lämna det dåvarande samarbetet som bestod av Liberalerna, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Samarbete kvarstod dock mellan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Även detta samarbete sprack dock i juni 2021 då Socialdemokraterna valde att lämna samarbetet.[20]
Georg Camitz (1623–87) från Schlesien fick 1660 privilegier för att anlägga en stångjärnshammare intill den ”digra fors” i Letälven som senare gav upphov till namnet Degerfors. Inledningsvis kallades stångjärnshammaren Nedre Degerfors men bytte senare namn till Degerfors järnverk. Numer ingår järnverket i Outokumpu Stainless AB. I företagets högmoderna anläggningar tillverkas produkter som rostfritt stål och rostfri grovplåt, vilka även förädlas till formade specialkomponenter som används för transport och för att lagra gas och kemikalier. Kommunen var i början av 2020-talet den största arbetsgivaren följt av just järnverket. Utöver dessa finns ett antal små företag vilka sysselsätter mellan en och femtio anställda.[9]
I hela kommunen finns lämningar efter torp och backstugor, vilka i Kulturmiljöregistret benämns som ”Lägenhets-bebyggelse”. Förutom lämningar efter bebyggelse finns även gruv- och hyttlämningar, milstolpar, väghållningsstenar, vägvisarstenar, fångstgropar, offerkällor och "platser till vilka en muntlig tradition är knuten". Bland levande kulturarv kan nämnas bron vid Åtorp.[27]
Kommunens område inbegriper inte något riksintresse för kulturmiljö eller kulturreservat. Däremot finns byggnader klassade som byggnadsminnen, exempelvis Ölsboda herrgård.[27]
Blasonering: I fält av silver en av vågskuror bildad blå balk, belagd med ett järnmärke mellan två kugghjul, alla av silver.
Vapnet fastställdes av Kungl Maj:t 17 december 1948 för Degerfors köping, och togs över av den nybildade kommunen 1971 när köpingen avskaffades. Balken representerar Letälven, och järnmärket och kugghjulen representerar Degerforsjärnverk.[28]
Under 1930-talets lågkonjunktur växte idrottsföreningarna. I Degerfors, liksom i många andra brukskommuner, är det främst lagsporter som bandy och fotboll som förknippas med kommunen, främst fotboll.[27]
Fotbollens historia i kommunen inleds på tidigt 1900-tal när den "svenska idrottens fader", Victor Balck, höll ett föredrag framför ett fullsatt föreningshus. Detta ledde till att Degerfors Idrottsförening (DIF) bildades 1907 och att dessa tilläts nyttja järnverkets mark som fotbollsplan, den så kallade "bruksplanen". Detta var början på en framgångsrik verksamhet. På västra sidan av älven bildade några ungdomar en egen klubb i slutet av 1910-talet, Jannelunds Sportklubb. Dessa klubbar slogs samman på 1930-talet. Fotboll växte starkt under 1930- och 1940 talen och hade en stark inverkan på bygdens arbetarungdom. Detta kan till stor del förklaras av att Gunnar Nordahl som värvades dit 1940. Senare värvningar inkluderar Ralf Edström, född och uppfostrad i Degerfors, och Sven-Göran Eriksson. Totalt har kommunen fostrat 23 landslagsspelare. Degerfors IF har vunnit Svenska cupen en gång och säsongen 2020 nådde klubben för tredje gången allsvenskan.[27]