Grå buskskvätta

	Grå buskskvätta; Status i världen: Livskraftig (lc)
	Hane
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Flugsnappare; Muscicapidae
Släkte	Saxicola
Art	Grå buskskvätta; S. ferreus
Vetenskapligt namn
	§ Saxicola ferreus
Auktor	Gray, 1846
	Hona

Grå buskskvätta^[2] (Saxicola ferreus) är en asiatisk tätting som numera placeras i familjen flugsnappare.^[3]

Utseende

Grå buskskvätta är en 15 cm lång buskskvätta. Hanen har vitt ögonbrynsstreck och mök ögonmask. Ovansidan varierar från grå till nästan svart beroende på slitage. Undersidan är ljusgrå medan strupen är vit. Honan är beigefärgad på ögonbrynsstreck och undersida, brun på ovansidan och på stjärtsidor och övergump rostfärgad.^[4]

Läten

Bland lätena hörs insektslika "jijijijijit", hårdare "jahi jahi" och "tak-tak-tak", men även mjuka "zizz".^[5]

Utbredning och systematik

Grå buskskvätta delas in i två underarter med följande utbredning:^[3]

Saxicola ferreus haringtoni – häckar i sydöstra Kina (norrut till Gansu och Shaanxi, österut till Shanghai); flyttar vintertid till södra Kina och Indokina
Saxicola ferreus ferreus – häckar i HImalaya från nordvästra Pakistan österut till Burma, nordvästra Thailand, nordcentrala Laos och centrala Vietnam (södra Annam) och sannolikt denna underart även i södra Kina (sydöstra Xizang samt västra och södra Yunnan); flyttar vintertid till norra Indien, södra Burma och södra Indokina

Tillfälligt har den påträffats i Japan.^[1] Den är systerart till flodbuskskvättan (Saxicola jerdoni).^[6]

Familjetillhörighet

Buskskvättorna ansågs fram tills nyligen liksom bland andra stenskvättor, stentrastar, rödstjärtar vara små trastar. DNA-studier visar dock att de är marklevande flugsnappare (Muscicapidae) och förs därför numera till den familjen.^[7]^[8]

Levnadssätt

Grå buskskvätta hittas i öppna tall- och lövskogar, busk- och gräsmarker och jordbruksområden, vintertid även i parker och trädgårdar. Den lever huvudsakligen av insekter, bland annat skalbaggar och gräshoppor, men även spindlar och små mollusker, tillfälligtvis även frön. Fågeln häckar mellan mars och juli och lägger troligen två kullar.^[9]^[10]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling som inte tros vara utsatt för något substantiellt hot.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som generellt vanlig.^[11]

Noter

^ [a b c d] Birdlife International 2012 Saxicola ferreus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
^ Mark Brazil (2009) Birds of East Asia, Helm Field Guide, A&C Black Publishers, London, ISBN 978-0-7136-7040-0
^ Illera, J.C., Richardson, D.S., Helm, B., Atienza, J.C. & Emerson, B.C. (2008) Phylogenetic relationships, biogeography and speciation in the avian genus Saxicola. Mol. Phylogenet. Evol. 48(3): 1145–1154.
^ Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 12 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.
^ Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 11 maj 2021 hämtat från the Wayback Machine., Zool. Scripta 39, 213-224.
^ Collar, N. (2018). Grey Bushchat (Saxicola ferreus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58521 4 december 2018).
^ Craig Robson (2007) Birds of South-east Asia, New Holland Publisher, London, sid:409, ISBN 978-1-84330-746-4
^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2005. Handbook of the Birds of the World, vol. 10: Cuckoo-shrikes to Thrushes. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör grå buskskvätta.
Bilder & media
Wikispecies har information om Saxicola ferreus.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c d] Birdlife International 2012 Saxicola ferreus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.

[SOF-2] BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11

[Indian-4] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press

[eastasia-5] Mark Brazil (2009) Birds of East Asia, Helm Field Guide, A&C Black Publishers, London, ISBN 978-0-7136-7040-0

[6] Illera, J.C., Richardson, D.S., Helm, B., Atienza, J.C. & Emerson, B.C. (2008) Phylogenetic relationships, biogeography and speciation in the avian genus Saxicola. Mol. Phylogenet. Evol. 48(3): 1145–1154.

[s-7] Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 12 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.

[z-8] Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 11 maj 2021 hämtat från the Wayback Machine., Zool. Scripta 39, 213-224.

[9] Collar, N. (2018). Grey Bushchat (Saxicola ferreus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58521 4 december 2018).

[robson-10] Craig Robson (2007) Birds of South-east Asia, New Holland Publisher, London, sid:409, ISBN 978-1-84330-746-4

[11] Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2005. Handbook of the Birds of the World, vol. 10: Cuckoo-shrikes to Thrushes. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]