Bibliometri
Bibliometri är statistisk analys av publikationer som böcker, artiklar och andra kommunikationsmedia, genom exempelvis citeringsanalys, forskningstidskrifters påverkansfaktor eller forskares h-index.[1]
Vetenskaplig nivå som påverkar forskningsmedlen
[redigera | redigera wikitext]I flera länder, särskilt i Norden, får forskare poäng efter hur många vetenskapliga publiceringar de gör, och vilken vetenskaplig nivå deras publiceringskanaler (vetenskapliga tidskrifter och vissa konferenser) anses ha. Poängsättningen påverkar den statliga tilldelningen av forskningsmedel till lärosäten och forskargrupper. Nationella listor och databaser över vetenskaplig publiceringskanaler med nivåindelning har tagits fram.
Danmark
[redigera | redigera wikitext]Danmarks Den Bibliometriske Forskningsindikator(da) (BFI) delar upp vetenskapliga publiceringskanaler (vetenskapliga tidskrifter, med mera) i:[2]
- Nivå 1: normal
- Nivå 2: hög
- Nivå 3: excellent
Förlag delas endast in i nivå 1 och 2. Ansvarig myndighet är Uddannelses- og Forskningsministeriet(da).
Tidskrifter på excellent nivå
[redigera | redigera wikitext]Följande tidskrifter har fått högsta nivå (3) av den danska bibliometriska forskningsindikatorn 2019:
Norge
[redigera | redigera wikitext]Det norska publikationsrapporteringssystemet CRIStin(no) delar upp vetenskapliga publikationskanaler i två nivåer:
- Nivå 2: de publiceringskanaler som har högsta kvalitet inom sin disciplin och som utgör 20 procent av publiceringsvolymen.
- Nivå 1: övriga vetenskapliga publiceringskanaler.
Det finns en koppling, men ingen direkt korrespondens, mellan nivå och impact factor.[5] Även förlag delas upp på nivåerna 1 och 2.
Den norska myndigheten Norsk senter for forskningsdata(no) hanterar arbetet, och koordinerar även det tekniska arbetet med att harmonisera de nordiska listorna över nivåindelningen, med visionen att ta fram en nordisk lista.[6]
Sverige
[redigera | redigera wikitext][källa behövs] Den norska listan används ibland även i Sverige som för bedömning av institutioner eller enskilda forskare, samt för tilldelning av forskningsmedel.
I Sverige används den så kallade Svenska listan, ett register över sakkunniggranskade publiceringskanaler. Informationen samlas i publikationsdatabasen Swepub, där den är tillgänglig för kvalitetssäkrade bibliometriska analyser. Swepub förvaltas och vidareutvecklas av Kungliga biblioteket, i samarbete med Vetenskapsrådet samt svenska universitet och högskolor.[7]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Bibliometri - Begrepp och definitioner”. Göteborgs Universitet. http://www.ub.gu.se/publicera/bibliometri/. Läst 15 augusti 2018.
- ^ skv. ”BFI-listerne for serier og forlag — Uddannelses- og Forskningsministeriet” (på danska). ufm.dk. Arkiverad från originalet den 27 september 2019. https://web.archive.org/web/20190927044519/https://ufm.dk/forskning-og-innovation/statistik-og-analyser/den-bibliometriske-forskningsindikator/BFI-lister/. Läst 16 november 2019.
- ^ https://www.nature.com/articles/d41586-019-03304-x
- ^ Biodiversity Heritage Library
- ^ ”Publiseringskanaler | NSD - Norsk senter for forskningsdata”. dbh.nsd.uib.no. Arkiverad från originalet den 13 juni 2020. https://web.archive.org/web/20200613213532/https://dbh.nsd.uib.no/publiseringskanaler/KanalTreffliste.action?xs=Scandinavian+Economic+History+Review&a=true&tv=true. Läst 16 november 2019.
- ^ https://dbh.nsd.uib.no/publiseringskanaler/Nyhet_nordic_list_2018-05-16_update.action?request_locale=no[död länk]
- ^ ”Svenska listan”. Vetenskapsrådet. 25 maj 2021. https://www.vr.se/uppdrag/oppen-vetenskap/svenska-listan---sakkunniggranskade-kanaler-i-swepub.html. Läst 25 maj 2021.