Basakasjön
  Basakasjön
| |
| Läge | Oromia, Etiopien |
|---|---|
| Yta | 43 km² [1] |
| Höjd | 954 m ö.h. [2] |
| Flöden | |
| Tillflödesländer | Etiopien |
| Utflöden | Inga |
| Övrigt | |
| Kuststäder | Matahara |
 En väg över sjön 2015 | |
| 8°52.2′N 39°52.2′Ö / 8.8700°N 39.8700°Ö | |
Basakasjön är en saltsjö i Etiopien, i Östafrikanska gravsänkesystemet.[3] Sjön har under några decennier vuxit kraftigt, vilket har påverkat näringen i närområdet.[3] Basakasjön ligger 954 meter över havet och får sitt vatten från varma källor.[2]
Expansion och miljöhot
[redigera | redigera wikitext]Under ett halvt sekel, från 1960 till 2010, höjdes Basakasjöns vattennivå 7,6 meter så att en landyta på 45,8 kvadratkilometer översvämmades. Vattenvolymen i sjön ökade med 280 miljoner kubikmeter.[1] Sjön var 1957 cirka 3 kvadratkilometer stor och 2008 cirka 43 kvadratkilometer.[1] Vägen från Addis Abeba till hamnen i Djibouti, en viktig handelsled, har fått ledas om som ett resultat av sjöns utvidgning.[2] Utökningen kan förklaras av förändringar i grundvattennivån, men skälen till dessa är okända.[4] Sjöns tillväxt utgör ett miljöproblem på grund av vattnets låga kvalitet; det är olämpligt för såväl bevattning som dricksvattenkälla.[1] Basakasjön är endorheisk,[4] men det finns en risk att sjöns saltvatten inom något eller några decennier kommer ut i floden Awash, och därmed påverkar bevattningen i ett större område.[1] I närområdet har redan sockerrörsproduktionen, en viktig näring i regionen, påverkats negativt och mycket odlingsmark har blivit obrukbar.[3]
Djur- och växtliv
[redigera | redigera wikitext]Basakasjöns fågelliv är omfattande med bland annat flamingo och skärfläcka.[5] Sjövattnets kemiska egenskaper, med ett pH-värde på 9,6, gör den till en naturlig växtplats för Arthrospira platensis, spirulina, som är ett vanligt kosttillskott.[6]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e] Megersa Olumana Dinka (2012). ”Analysing the extent (size and shape) of Lake Basaka expansion (Main Ethiopian Rift Valley) using remote sensing and GIS”. Lakes & Reservoirs: Research & Management (2): sid. 131–141. http://www.readcube.com/articles/10.1111%2Fj.1440-1770.2012.00500.x?r3_referer=wol&tracking_action=preview_click&show_checkout=1&purchase_referrer=onlinelibrary.wiley.com. Läst 7 december 2015.
- ^ [a b c] William Davison (24 april 2014). ”Mysterious Lake Threatens Ethiopian Sugar Ambitions” (på engelska). Ayyaantuu News. Arkiverad från originalet den 8 december 2015. https://web.archive.org/web/20151208174644/http://ayyaantuu.com/horn-of-africa-news/oromia/mysterious-lake-threatens-ethiopian-sugar-ambitions/. Läst 7 december 2015.
- ^ [a b c] ”Lake Basaka, Ethiopia” (på engelska). United States Geological Survey/Earth Resources Observation and Science Center. Arkiverad från originalet den 8 december 2015. https://web.archive.org/web/20151208094636/http://eros.usgs.gov/lake-basaka-ethiopia. Läst 7 december 2015.
- ^ [a b] Megersa Olumana Dinka m.fl. (2014). ”Hydrologic modelling for Lake Basaka: development and application of a conceptual water budget model.” (på engelska). Environmental Monitoring and Assessment 186 (9): sid. 5363–5379. https://link.springer.com/article/10.1007/s10661-014-3785-7. Läst 7 december 2015.
- ^ ”Bird Watching” (på engelska). Alaynesh tourism promotion. Arkiverad från originalet den 8 december 2015. https://web.archive.org/web/20151208100657/http://www.alayneshtourismpromotion.com/web/guest/bird-watching2. Läst 7 december 2015.
- ^ Antonio Piccolo, Chris Short. ”Spirulina production in the ESA-IO region - The way forward” (på engelska). Commission de l'ocean Indien. sid. 2. Arkiverad från originalet den 8 december 2015. https://web.archive.org/web/20151208200249/http://www.commissionoceanindien.org/fileadmin/projets/smartfish/accueil/4-Spirulina_EN.pdf. Läst 7 december 2015.