[go: up one dir, main page]
Hoppa till innehållet

Arbetslivsinstitutet

Lägg till länkar
Från Wikipedia

Arbetslivsinstitutet (ALI) var ett svenskt nationellt forskningsinstitut och kunskapscentrum för arbetslivsfrågor. ALI bildades 1995 genom en sammanslagning av forskningsinstitutioner under dåvarande Arbetsmarknadsdepartementet. Dessa institutioner var Arbetsmiljöinstitutet, det mindre Institutet för arbetslivsforskning och delar av Arbetsmiljöfonden.[1] ALI gav ut den vetenskapliga skriftserien Arbete och Hälsa samt tillsammans med Arbetsmarknadsstyrelsen tidskriften Arbetsmarknad & Arbetsliv.[2]

ALI:s huvudkontoret låg i Stockholm, men verksamhet har även funnits i Solna, Malmö, Umeå, Göteborg, Norrköping, Östersund och Visby. Vid beslutet om nedläggning var cirka 420 personer anställda vid ALI, varav de flesta var forskare.[3] Forskning bedrevs inom arbetsmarknad och arbetsrätt, arbetsorganisation, belastningsskador, arbetsmiljöteknik, "hälsoeffekter av det nya arbetslivets psykosociala problem", arbetsmedicin, allergi, påverkan på nervsystemet samt kemiska riskfaktorer och toxikologi.[4]

Den 1 juli 2007 lades ALI ned, efter beslut i oktober 2006 av den borgerliga regeringen Reinfeldt.[5][6]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

En föregångare till Arbetslivsinstitutet var Arbetslivscentrum, inrättat 1977.[7] I bibliotekskatalogen Libris finns 324 publikationer under Arbetslivscentrum (1977–2000), 55 under Arbetslivsfonden och 1093 under Arbetslivsinstitutet. Skriftserierna Utbildning (ISSN 0347-2256) och Arbete och hälsa (ISSN 0346-7821) utgavs båda med start 1972 av Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetsmiljöinstitutet och Arbetslivsinstitutet. Serierna omfattar 127 respektive 1122 publikationer i Libris-katalogen.

Avvecklingen 2007

[redigera | redigera wikitext]

Arbetslivsinstitutet lades ned den 30 juni 2007, i enlighet med riksdagens beslut i oktober 2006 om statsbudget för 2007.[5][6] Regeringen Reinfeldts avsikt var att arbetslivsforskning istället skall ske vid högskolor och universitet. I budgeten öronmärktes dock inga nya resurser för sådan forskning, utan dess omfattning blev en fråga för varje högskola. Från den 1 juli 2007 fanns Avvecklingsmyndigheten för Arbetslivsinstitutet, som till oktober 2008 avvecklade Arbetslivsinstitutet genom att bland annat fungera som arbetsgivare för den uppsagda personalen och överföra handlingar från Arbetslivsinstitutet till arkiv.[5][6]

En artikel av Pelle Ehn (född 1948) och Åke Sandberg (född 1944) om "Forskning på arbetsplatsen" i När Var Hur 1978 (sid. 214-216) förutsade att "makten över forskningen kommer att bli en central fråga under 80-talet, en viktig del arbetslivets demokratisering". Som utgångspunkt hänvisas till LO-kongressen i juni 1976, där flera rapporter efterlyste en facklig forskningspolitik. Denna utveckling skedde parallellt med framtagningen av medbestämmandelagen.

Efter avvecklingen

[redigera | redigera wikitext]

Tidskrifterna Arbete och hälsa samt Arbetsliv i omvandling fortlever i ny regi, i likhet med den arbetsvetenskapliga publikationsdatabasen Arbline. Tidskriften Arbetsmarknad & Arbetsliv, som tidigare gavs ut av Arbetslivsinstitutet och Arbetsmarknadsstyrelsen ges numera ut av Arbetsvetenskap vid Karlstads universitet i samarbete med Sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Arbetslivsinstitutet”. Arbetsmiljö A-Ö. Dagens Arbete. Arkiverad från originalet den 22 december 2019. https://web.archive.org/web/20191222201351/http://www.facket.org/home/da/arbmiljo.nsf/pages/69. Läst 22 december 2019. 
  2. ^ Arbetslivsinstitutet i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 23 december 2019.
  3. ^ Hägg, Mocki; Persson, Gert (12 november 2008). ”Avvecklingsmyndigheten för Arbetslivsinstitutet – de uppsagda och verksamheten” (pdf). Rapport. Avvecklingsmyndigheten för Arbetslivsinstitutet. Arkiverad från originalet den 27 december 2008. https://web.archive.org/web/20081227013358/http://www.arbetslivsinstitutet.se/pdf/rapport.pdf. Läst 23 december 2019. 
  4. ^ Standardformuleringen i skriftserien Arbete och hälsa Arkiverad 22 december 2019 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ [a b c] "Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Avvecklingsmyndigheten för Arbetslivsinstitutet" Arkiverad 26 juli 2021 hämtat från the Wayback Machine.. Arbetsmarknadsdepartementet. 20 juni 2007. Läst 22 december 2019
  6. ^ [a b c] ”Avvecklingsmyndigheten för Arbetslivsinstitutet”. Avvecklingsmyndigheten för Arbetslivsinstitutet. Arkiverad från originalet den 24 december 2008. https://web.archive.org/web/20081224165620/http://www.arbetslivsinstitutet.se/. Läst 22 december 2019. 
  7. ^ ”Arbetslivscentrum”. Arbetsmiljö A-Ö. Dagens Arbete. Arkiverad från originalet den 22 december 2019. https://web.archive.org/web/20191222201348/http://www.facket.org/home/da/arbmiljo.nsf/pages/68. Läst 22 december 2019. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Länkarna går till publikationsserier, tidskrift och publikationsdatabas som fortlever i ny regi:
  • Arbline - sökbar publikationsdatabas inom arbetslivsområdet, som numera sköts av Arbetsmiljöhögskolan vid Lunds universitet i samarbete med Föreningen för arbetslivsforskning i Sverige (FALF) och Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek vid Lunds universitet
  • Arbete och hälsa, skriftserie, digitaliserad vid Göteborgs universitet
  • Arbetsliv i omvandling, skriftserie som ges ut av Forum för Arbetslivsforskning i Sverige (FALF) i samarbete med Arbetsmiljöhögskolan vid Lunds universitet (AMH), Centrum för tillämpad arbetslivsforskning CTA (Malmö högskola)samt Arbetsvetenskap, Ekonomi och Miljöpsykologi (SLU Alnarp).
  • Arbetsmarknad & Arbetsliv, tidskrift som ges ut i samarbete mellan Arbetsvetenskap vid Karlstads universitet och Arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet. Den finansieras med stöd av Forte.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Arbetslivsinstitutet&oldid=53365873”